Glättningen i nätdelar

[Gastone]

En glättad uttgång från dioderna reser utgången med 1,41 ggr, men faller den igen vid MAX strömuttag? Eller är det beroende på storleken på kondensatorn ?

Ex. 2 x 6Volt=> x 1,41 16,92Volt. Varje sekundär är på 1 A, alltså 2 A totalt.
Sätter 2 st L7812 prallelt över utgången (med var sin seriediod), och belastar med 2 A.

Kommer glättningen att försvinna och de 12 volten som finns kvar att falla till 12V - spänningsfallet i L7812:ona ? eller...

Lite ny på beräkningar av sådinga här grundlägande faktorer...

Eller bättre att bara använda 1 st L7812, och sätta en NPN parallelt över den för att "biffa" den, t.ex. en MJ2955 ?

Viste inte i vilket forum jag skulle posta frågan, får väl flyttas av moderatorn isf.

Gastone

[Gastone]

INGEN som vet...

[Wolfie]

Hej.

Jag tror jag kan svara.

Att du får Sinus-spänningen x sqrt(2) (minus 2 ggr diodspäningsfall för en
helvågs likriktare, alltså minus ca. 1,4 V) beror ju på att du får ut
toppvärdet från sinus-vågen när du likriktar den.

Glättningen är ju mer för att få en signal utan små "spikar" som ligger
vid en helvågslikriktning med en frekvens om 2ggr sinus-signalens frekvens.

Kondings-batteriet hjälper ju till att shunta spänningen till en viss del
vid stora uttag, men det är egentligen trafons kapacitet som är
avgörande för om spänningen kommer att sjunka eller ej.
Dvs. om den går i mättning.

Glättar du istället åt helskotta för mycket så kan du få en instabil
nätdel, allså en som oscilerar.

[Gastone]

Hej.

Jag tror jag kan svara.

Att du får Sinus-spänningen x sqrt(2) (minus 2 ggr diodspäningsfall för en
helvågs likriktare, alltså minus ca. 1,4 V) beror ju på att du får ut
toppvärdet från sinus-vågen när du likriktar den.

Glättningen är ju mer för att få en signal utan små "spikar" som ligger
vid en helvågslikriktning med en frekvens om 2ggr sinus-signalens frekvens.

Kondings-batteriet hjälper ju till att shunta spänningen till en viss del
vid stora uttag, men det är egentligen trafons kapacitet som är
avgörande för om spänningen kommer att sjunka eller ej.
Dvs. om den går i mättning.

Glättar du istället åt helskotta för mycket så kan du få en instabil
nätdel, allså en som oscilerar.

Tack för infon..
Det som gäller är alltså en trafo som klarar jobbet!

Antar att det finns ett sätt att exakt bestämma uf-värdet på glättnings kondingen vid givna spänningar & strömmar, eller hur kommer man fram till rätt värde? Provar sig fram kanske?
I nätdelar för effektförstärkare ska det ju vara "ju större, ju bättre & gärna många", men det funkar ju inte vid små applikationer.
Ska nätdelen användas till lite mer känsliga prylar t.ex. en DAC så antar jag att det krävs flera filterlänkar, före och efter ev. spännings regulatorer, kom gärna med tips... skulle uppskattas

[bula51]

Hej Gaston!När jag läste elektronik på '90-talet så sa en lärare att 2200 mikrofarad per ampere var ett bra riktmärke men det kanske beror på vad man bygger för något.

Mvh bula51

[Gastone]

Hej Gaston!När jag läste elektronik på '90-talet så sa en lärare att 2200 mikrofarad per ampere var ett bra riktmärke men det kanske beror på vad man bygger för något.

Mvh bula51

Hmm, det skulle innebära 2.2uF/mA och det tror jag inte riktigt på...

Sen är ripplet lite olika VAR man sätter den största kondingen, i början eller slutet av filtret. Har sett uppmätta exempel på bild, men kommer inte ihåg var....

[rikkitikkitavi]

lite info:
helvågslikriktning : rippelspänning = 10 * strömmen (milliampere) / kapacitans (mikrofarad)

Umax = Uac*1,41 - 2 * Vdiod (framspänningsfall dioden )
Umin = Umax - Vrippel

Halvvågslikriktning samma förutom att man multiplicerar med 20 istället

skulle man sedan ha resistanser eller induktanser i kretsen blir det helt andra värden då man får lågpassfilter istället.

Vill du laborera lite, ladda ner SwitcherCad från linear tecnologys hemsida, det är en gratis spice simulator där man kan bygga kretsar och simulera dessa