Ambiofoni - på vilka inspelningar?

[shifts]

Tack!

[Crumboo]

Tack för länkarna! Det verkar inte som att det finns något enkelt svar på frågan alltså. Diskussionerna tenderar mest att glida in på andra ljudsystem/kodningar. X/Y och panorerad mono verkar vara inspelningstekniker som lämpar sig väl för uppspelning i ett ambiofonisystem. Om man omformulerar frågan: vilken är den vanligast förekommande inspelningstekniken när det gäller exempelvis:

orkester
solo-piano
kör
orgel
kammarmusik (tex kvartetter)
storband
akustisk gitarr
...

?

[Crumboo]

Frågan jag ställde ovan var kanske inte alldeles enkel att besvara (jag vet tyvärr ingenting om inspelningsteknik).

Men det kanske finns någon på forumet som har erfarenhet av uppspelning via ett ambiofoniskt system (alltså av den typ som beskrivs i länken i trådens första inlägg) och kan dela med sig om sina erfarenheter? Hur upplever ni att det fungerar med olika typer av musik?

[Crumboo]

Nu börjar jag känna mig en aning tjatig, men det är bara för att jag är så nyfiken.
Är det inte någon alls som har erfarenheter av ambiofoni enligt ovan?

Mitt eget projekt blir nog färdigt inom ca 2-3 veckor och då får ni rapport.

[Almen]

Kan man generellt uttala sig om vilka inspelningar som passar bättre/sämre för att spelas upp i ett ambiofoni-system? Det är ju sällan man känner till i detalj hur inspelningarna är gjorda. Finns det i inspelningssammanhang några riktlinjer av vilka inspelningstekniker som används vid olika typer av musik? Dvs finns det några riktlinjer som tex: "När man spelar in symfoniorkester används oftast X/Y-teknik" som man kan utgå ifrån?
Eller är det bara "lyssna om det funkar" som gäller?

Finns en tråd på quadraphonic quad forum där man kan tipsa om tvåkanalsinspelningar som lämpar sig för ambiofoni.

Generellt verkar det vara att om man lekt mycket med fasförskjutningar så funkar det bra.

[shifts]

Det är lite konstigt att intresset är så svagt. Önskar som sagt att jag kunde
hjälpa dig. Vet att lennartj på forumet har möjlighet att använda sig av
ambifoni och har utrustning endast för det syftet. Kanske kan ha ge svar?

[paa]

Dolby Pro Logic II Music Mode är ambiofoni med det förbättringar som behövs, t.ex fördröjning och lite begränsat frekvensregister uppåt i bakhögtalarna, däremot är de kraftiga styrningarna och pumpningarna från standard Pro Logic borta ur Music Mode.
Det var väl mästaren Jim Fosgate som utvecklade ProLogic Music Mode, och nu finns det i det flesta AV-receivers, men folk känner inte till det eftersom det finns så många andra tusentals inställningar på dem så det går inte att sätta sig in i allt. Jag rekommenderar dock att testa med Pro Logic II Music Mode på lämpligt inspelad akustisk musik.

[Crumboo]

Tack för tipsen!
Jag tänkte använda mig av en sån här apparat för ambiofonin. Skillnadssignalen får jag genom att ta ut vänster och höger signal från pre-out på min förtärkare och ta in dem på varsin ledare (via en DIY-kabel) i den balanserade ingången på apparaten. Där finns ett ställbart delay och även ett reglerbart högpassfilter (upp till 150 Hz) som kan vara användbart. Lågpassfiltreringen (ca 7 kHz) löser jag passivt.

Jag inbillar mig att ambiofoni generellt fungerar som bäst för rena akustiska inspelning av akustiska instrument i tex en konsertlokal, men det återstår att se. Jag vet inte hur vanligt det är att man anger vilken inspelningsteknik som är använd, tex i CD-konvoluten, men förhoppningsvis kan man få lite ledtrådar där. Annars blir det nog att prova sig fram...

[JanA Igen]

Gammal tråd men rubriken väckte minnet.

Som jag minns det så var det här en "ashäftig" grej när vi med stor förväntan satt och plöjde igenom skivsamlingarna och det var inte sällan det kom ut något spännande ur mittenlådorna.
Vi tog det så långt att bara lyssnade på mittenlådorna och frossade i tex ett gitarrkomp som nu hördes i sin all tydlighet.

Jag hade faktiskt glömt bort denna effekt helt och hållet men 40 år kanske förlåter

[Rille]

Jag brukar lyssna ambifoniavkodat. Det kan lyfta en inspelning till att man nästan tror att man sitter på plats i inspelningslokalen. Men jag tror att det används för sällan och håller på att glömmas bort.

[Bill50x]

Det var väl David Hafler som skrev först om denna typ av rumslig information. Arbetade mycket med Dynacos förstärkeri och öppnade på senare år eget.

Principen med hans passiva burk var att man hade två bakre kanaler samt en centerkanal mellan sina ordinarie stereo. I centerkanalen spelades det som var i mono, i de bakre kanalerna spelades skillnadssignalen. Skillnadssignalen bör rimligen gå att plocka ut genom att fasvända tex vänster kanal och sedan kopiera ihop resultatet med höger kanal. Det som är lika (=mono) ligger kvar, resten fasas ut i varierande grad beroende på samstämmighet. Eller tänker jag fel här?

Redan 1970 provade jag detta i liten skala med att koppla in en extra bakre högtalare (AR4xa) mellan pluspolerna som extra komplement till mina frontar (Celestion Ditton 25). Mitt minne var att basen blev åtskilligt tydligare på tex någon Hendrix-platta och att rumsligheten ökade på de flesta skivor. Kort därefter åkte jag in i lumpen (värnplikten för er som inte provat på sådant...) och saken föll i glömska.

Helt klart är dock att det finns mycket extra information att locka ur våra inspelningar om man tar sig tid att jobba lite. Tipset om Hafler-systemet läste jag om i dåvarande Radio & television, kanske någon har en kopia att skanna av och delge?

/ B