Room gain? Den hör inte jag...

[Svante]

Janudå, har jag förlängt basreflexrören litegrann, så att fh ligger vid 30 Hz i stället för 40. Jag passade samtidigt på att pula in mer gullfiber i låddan.

Det låter... Sådär. Alltså, jag blev nog av med den där lådresonansen vid 170 Hz (mha glasullen) som har plågat mig länge och basen blev djupare. Spelar man såna där audiofilspår så finns det nåt som inte fanns tidigare i djupbasen. Samtidigt blev det ännu mer bassvagt, så man måste poppa rätt högt för att det ska vara någon vits med djupbasen. Jag har provat att flytta högtalarna närmare väggen, men det låter inte lika kul, det är som om det blir resonant och eländigt då.

Jaja, det får vara så här ett tag, så att förändringen får sjunka in, jag märker iofs att jag gillar den mer nu än bara för ett par timmar sen. Ljud är en vanesak, tror jag.

[Svante]

Men hörni, långt framskridna högtalarbyggare, hur bör en rumskompensation se ut? Jo, Ingvar gav sin berömda tumregel (förlåt Ingvar, jag bara kan inte låta bli... ) med massor av reservationer, och jag har för mig at Naqref har sagt nåt liknande om en mjuk höjning från xxx Hz.

Men hur ska man formulera den matematiskt, den här genomsnittsrumsförstärkningen som man bör kompensera för?

Ett polpar och ett nollställepar?

[Naqref]

Min modul:
------------------------------
function[a]=roombass(f);
%roombass.m är en funktion som beskriver det lyft (i normalfallet) som finns i basområdet
%när en högtalare är placerad i ett normalstort slutet rum
%funktionen är en inverterat butterworth hp-filter

w=2.*pi.*f;
% värde för hp-filtret
C1=0.33e-6;
C2=C1;
R3=13e3;
R4=2*R3;
G=1; %förstärkning
y1=C1.*w.*i;
y2=C2.*w.*i;
y3=1/R3;
y4=1/R4;
a=G.*y1.*y2./(y3.*y4+y2.*y3.*(1-G)+y4.*(y1+y2)+y1.*y2);
a=1./a;

[phon]

Samtidigt blev det ännu mer bassvagt, så man måste poppa rätt högt för att det ska vara någon vits med djupbasen. Jag har provat att flytta högtalarna närmare väggen, men det låter inte lika kul, det är som om det blir resonant och eländigt då.

Jag har precis för mig att det fanns nåt sånthärna dataprogram som visade det här,
Baffle and wall are parallell, eller hur det nu var.

Man får tänka bort resonanserna och bara titta på bashöjningen, det finns visst ingen funktion för att sätta dämpning i progget ännu.

Fast när du provar själv finns ju den funktionen, kläm dit en madrass på tvären eller nåt bakom högtalaren, så blir det bashöjning utan resonanser.
Här är både resonanser/elände, bashöjning och utan vägg i bilden.






Fast man kan ju modellera det som två lådor, en undre med bashöjningen,
och en övre som slipper resonanserna/eländet.
Sen är frågan hur och var madrassen dämpar egentligen ...?

[Naqref]

OT:

Putsar man en padda så får man en gudinna.

Så sant så sant!

[phon]

(fritt stulet från senaste Autogenial)

[Svante]

Samtidigt blev det ännu mer bassvagt, så man måste poppa rätt högt för att det ska vara någon vits med djupbasen. Jag har provat att flytta högtalarna närmare väggen, men det låter inte lika kul, det är som om det blir resonant och eländigt då.

Jag har precis för mig att det fanns nåt sånthärna dataprogram som visade det här,
Baffle and wall are parallell, eller hur det nu var.

Du menar att sånt här går att simulera?

[Haakan_W]

frågan är väl mer...vad är den gyllne medelvägen som passar till dom flesta rum?

är det ingen som kan svara med lite siffror....

[lilltroll]

Hur ser tonkurvan ut i olika riktningar runt delningsfrekvensen. Jag kommer ihåg att jag perceptuellt störde mig på riktningen hos nollställena i tonkurvan gällande golvarna. Månne brytfrekvensen ligga på 2.5 kHz, eller är det bara en slump? Hur ser det ut om du springer runt med mikrofonen och medelvärdesbildar under tiden?

Att lyssna på piP är tankeväckande, för den flyttar upp delningen till frekvenser som inte stör kvinnlig sång enligt mitt tycke, lite ovant i början för jag var van vid att det fanns ett hål i utstrålad energi runt 2.5 kHz för nästan alla högtalare.

En del inspelningar verkar dock förkompenserade för detta och lyfta tonkurvan lite där, men när jag hade fint besök så hade den lyssningsvane besökaren bland annat med sig Holly Cole Trio - I can see clearly now. Tankeväckande gällande högtalardesign/delningsfilter.

PS. Den på iTunes i 128 kbit är inte jätterolig, har inte blindtestat än, men jag tror det hörs.

[phon]

är det ingen som kan svara med lite siffror....

3 7 34 126 15

[Svante]

Hmm, undrar om det här är vettigt...?

[paa]

Undrar om det är vettigt att räkna med full rumshöjning ner mot DC?

[Svante]

Undrar om det är vettigt att räkna med full rumshöjning ner mot DC?

För den som bor i ett hermetiskt tillslutet rum är det väl det. Det är väl det där som är det tråkiga med rumsstöd, för de riktigt låga, ointressanta frekvenserna är det rätt lätt att räkna ut vad som händer. För de medellåga intressanta frekvenserna är det desto svårare.

Det finns en tydlig parallell till högtalarlådan betraktad som rum. Under första stående vågen uppför sig lådan snällt som en enda akustisk kapacitans. Om lådan har en läcka, tex via ett basreflexrör, så faller trycket i lådan av under helmholtzfrekvensen. Stående vågor dämpas lämpligen med massor av dämpmaterial, lådan ska fyllas till en stor del.

Precis som en del gör med sina rum...

[IngOehman]

Ja, de som är kloka, och som får...


Vh, iö

[Svante]

Ja, vad borde ett simuleringsprogram föreslå då? Om jag tar Naqrefs förslag blir det så här:


Ingvars förslag tolkar jag mer som någon av de röda eller gröna kurvorna (Nq=blå, ungefär)



Vad gör andra simuleringsprogram, är det någon som vet?

[IngOehman]

Du har tolkat mina kurvor rätt i alla fall så när som på att nivån vid 40 Hz borde upp några dB, och med reservation för att du bara har med "närväggstödfunktionerna". Möjligen även med reservation för att den där svackan före stigningen (när man går nedåt i frekvens) kan bli något större i vissa rum, i båda fallen.


Men: Därtill kommer ju kavitetseffekten, som höjer nivån med 12 dB per oktav under sisådär 10 - 40 Hz*. I många rum kan man helt försumma kavitetseffekten så länge man bara intresserar sig för registret ned till 40 Hz (alltså strax under lägsta strängen på en ståbas eller elbas (E = 41,2 Hz)). Tycker man att hela frekvensområdet ned till 30 Hz (alltså strax under den lägsta tonen på en femsträngad bas (H/B = 30,9 (b = 29,1 Hz)) är av betydelse kan man bara försumma kavitetseffekten i lite större rum. Vid återgivning av kyrkoorgel behöver dock rummet bli väldigt stort för att man skall kunna försumma kavitetseffekten, i varje fall om väggarna är rimligt rigida.

*beroende på om rummet är mycket stort eller mycket litet, men även beroende på var man sitter i det!

Det sistnämnda kan kanske förbrylla något, eftersom det är rätt givet att man i kavitetsregistret får ett tryckhomogent fält i lyssningrummet, alltså samma ljudtryck var man än befinner sig i det. Men det som inte är oberoende av position i lyssningsrummet är direktljudsnivån från högtalara, och denna är därför med och bestämmer ingreppsfrekvensen för kavitetseffekten.


I de allra flesta rum är hur som helst närväggstödfunktionen den helt dominerande, ända tills man når mycket långt ned i basområdet, men det beror även på högtalarplaceringen. Med högtalarna placerade väldigt fritt i rummet inträffar inbland det motsatta - i varje fall i små rum.


Vill till slut påminna om att sådana här approximationer av rumsstödsfunktioner tenderar att misstas för att vara några generellt användbara tumregler.

Jag hoppas därför att alla som läser om dem förstår att de INTE beskriver hur det ser ut i enskilda fall - utan de är bara statistiska sammanställningar av hur det kan se ut.

Att en i viss mån motsvarande påverkan finns i logehalvan av lyssningsrumet kan tilläggas (som perseptivt sorteras som loge), och att denna är viktig att känna till när man med mätinstrumenthjälp skall trimma in ett system för en upplevd neutral tonkurva (klangen som den projiceras i ljudbilden) - för annars riskerar man att justera bort denna logeverkan, således att man som resultat upplever ljudbildens klang som onaturligt anemisk.


Vh, iö

- - - - - -

PS. Att det finns två skaror kurvor, som är till förväxling lika varandra, kan verka lätt förvirrande när man diskuterar dessa frågor.

Den ena är applicerbar för högtalartillverkaren - som skall anpassa högtalaren för sin uppspelningsmiljö så bra som möjligt, medan den andra primärt är av vikt att känna till för den (psykoakutiskt välgörande) tekniker som ställer in ett högtalarsystem i ett specifikt rum, oh med hönsyn till lyssningsplatsen, eller rättare sagt - lyssningsplatserna!

Man kan säga att den ena effekten måste man känna till för att kunna anpassa sig till den, och den andra måste man känna till för att kunna bortse ifrån den!

[Naqref]

Jag kan tillägga att den kurva som Svante visar som min är bara kavitetsverkan schabloniserad. För de övriga delarna av stödet så lägger jag till andra komponenter.

[IngOehman]

Då är vi helt överens - och därtill drar jag slutsatsen att din kavitetsverkan-schablon är för ett rätt så litet (och/eller ett med stort relativt lyssningsavstånd) och alldeles tätt rum.


Vh, iö

[RogerGustavsson]

Den blå kurvan verkar stämma med den som visades i samband med bygget av LTS-basmodulerna. Är det nu röda som gäller?

[IngOehman]

Hej Roger!

1. Nej, fysikens lagar har mig veterligt varit oförändrade under de år som gått sedan dess.

2. ALLA dessa kurvor är tumregler, så INGEN av dem "gäller". Det som gäller (för den som vill bli specielist på ämnet) är att man bör lägga bort korvorna, och istället lära sig allt om de mekanismer som framkallar effekterna. Utgår man ifrån mekanismerna istället för från kurvorna så inser man lättare hur det är, i olika fall.


För basmoduler kan man konstatera att placeringarna för det mesta avviker från dem som förekommer för fullregisterhögtalare. Den vanligaste specificiteten i vad gäller basmdulplaceringar, är att de placeras nära hörn (2D=golv-vägg eller 3D=golv-vägg-vägg) i rummet, vilket i sin tur betyder att de, om storleken inte är alltför skymmande, kan komma att rymmas inom 1/8 våglängd från hörnet upp till sin högsta arbetsfrekvens.

Om de senare är 80 Hz är lambda sisådär 4,3 meter, vilket ger 0,54 meter, som maximalt medelvärde från de förekommande ytorna (2 eller 3) sett differenstiellt från lyssningsplatsen.*

Är detta villkor uppfyllt utgår approximationen som yttrar sig som en linje mellan 20 och 100 Hz, eller mellan 20 och 200 Hz (beroende på högtalare och rum, och lite annat) och endast kavitetsverkan återstår.


Så: Ja! (kavitetsverkan är troligen den dominerande effekten, det vill säga det dominernade# frekvensberoendet under 80 Hz!)

Men: Nej! (Tumregler är dumregler, och skall inte betraktas som "gällande")


Vh, iö

- - - - - -

#Skall man vara noga så är dock "närväggstödfunktionerna" MERA inverkande på basmoduler, men eftersom de är frekvensoberoende kan man strunta i dem - bortsett ifrån då man betraktar känsligheten.

*Gränsen där ett väggbidrag är noll, men fortfaranade inte är destruktivt är ett maxavstånd om 1/6 våglängd = 72 cm. Längre från ett hörns stödytor (2 eller 3) än så bör ingen basmoduls element befinna sig!

[Svante]

Ok...

Attans knepigt det här, för om man är högtalartillverkare så vet man ju inte vilket rum högtalaren ska stå i. Alltså måste man ju hitta en sån här medelkurva som är lämplig att räkna med, en kurva som gör det hyfsat bra i de flesta rum. Det här måste ju nästan bli lite tumregelmässigt, det kan ju inte bli rätt överallt.

I alla fall... Rent konkret är nu min fråga vad jag ska låta Basta! föreslå. Kurvorna ovan är genererade med ett polpar och ett nollställepar vardera (Nq fick polparet satt till 0,01 Hz, för att bli av med den).

Frågan är om det räcker. Du (Ingvar) vill alltså ha en kurva som dippar svagt vid 100 Hz, och lutar svagt ner till 40 Hz (+5-6 dB) och därunder med -12 dB/okt...? Jag får inte till det med två poler och två nollställen. Ska man fläska på med fler tro...

[Jocke]

Finns väl ingen anledning att avskräckas av tumregler! Vi använder dem allihop utifrån våra erfarenheter när vi teoretiserar och planerar nya konstruktioner. Sedan kankse inte alltid verkligheten överenstämmer med vad vi tänkt oss.

Du kanske kan bygga in val av olika "rumsvägningskurvor"?

/Jocke

[Svante]

Finns väl ingen anledning att avskräckas av tumregler! Vi använder dem allihop utifrån våra erfarenheter när vi teoretiserar och planerar nya konstruktioner. Sedan kankse inte alltid verkligheten överenstämmer med vad vi tänkt oss.

Du kanske kan bygga in val av olika "rumsvägningskurvor"?

/Jocke

Ja, men de måste ju ha någon förankring i verkligheten. Det går ju inte att bara slänga ut nåt som man inte kan stå för sen.

[IngOehman]

Ok...

Attans knepigt det här, för om man är högtalartillverkare så vet man ju inte vilket rum högtalaren ska stå i. Alltså måste man ju hitta en sån här medelkurva som är lämplig att räkna med, en kurva som gör det hyfsat bra i de flesta rum.

Njae... Riktigt så illa är det kanske inte. Vissa saker vet man ju, väldigt bestämt till och med, och vissa andra saker kan man diktera.

Exempelvis vet man väldigt väl hur högt över golvet en golvstående högtalare hamnar. Eller hur?

Och vet man det inte (kanske på grund av att det är en stativhögtalare?) så kan man diktera stativhöjden.

Detsamma gäller avstånd till bakre väggen. Den väggens beskaffenhet kan man dessutom föreslå vara mycket tung och styv, försedd med dämpning med den ena eller andra tjockleken, ytan eller placeringen... eller hur man nu har avsett att högtalaren skall samarbeta med rummet.

Naturligtvis är det sedan upp till varje användare att följa eller bryta mot allt detta - men det viktiga är ju att användaren får möjlighet att inte göra det - det vill säga kan få information om avsedda förhållanden!


Trots det ovanstående är det inte direkt ovanligt med högtalare som utvecklas för att prestera som bäst i ekofria rum och/eller tidskrifter som lab-testar högtalarna som om de vore avsedda för ekofria rum.

Kan lägga till att den kompensation för dippen som inte sällan hamnar mellan 100 - 150 Hz är justerbar i alla större Ino Audio-sidosystem. Med det vill jag inte säga att detta är varken den enda eller den bästa lösningen (det får var och en bedöma själv), utan bara tydliggöra att man inte som högtalartillverkare behöver vara slav under förutsättningar som:

Alltså måste man ju hitta en sån här medelkurva som är lämplig att räkna med, en kurva som gör det hyfsat bra i de flesta rum.

Man kan faktiskt kontemplera problemet - och sen försöka konstruera runt det.

Det här måste ju nästan bli lite tumregelmässigt, det kan ju inte bli rätt överallt.

Kan och kan... Kan kan det nog, med kommer kommer det nog inte.
Inte om du med överallt menar "i alla rum" som en specifik högtalare kan komma att hamna i. Men möjligheten att göra det så bra som det går, går att ge användaren.

I alla fall... Rent konkret är nu min fråga vad jag ska låta Basta! föreslå. Kurvorna ovan är genererade med ett polpar och ett nollställepar vardera (Nq fick polparet satt till 0,01 Hz, för att bli av med den).

Frågan är om det räcker. Du (Ingvar) vill alltså ha en kurva som dippar svagt vid 100 Hz, och lutar svagt ner till 40 Hz (+5-6 dB) och därunder med -12 dB/okt...? Jag får inte till det med två poler och två nollställen. Ska man fläska på med fler tro...

Jag tror nog att det kan räcka, kanske, för att satisfiera min "tumregelkurva" (som alltså INTE innhåller kavitetseffekten). Tycker det blir ett fjärde ordningens system, typ...

Fast det beror förstås på hur noga man vill ange kurvan...

Om du utgår ifrån den gröna kurvan (som ser ut att vara ett 6 dB/okt lyft nedåt med knäet vid 64 Hz, sisådär?) och sen flyttar du upp knäet till cirka 78 Hz, så tror jag du har en bra utgångspunkt.

Därefter adderar du ett stopp på höjningen gissningsvis 16,5 Hz.
Ungefär så fungerar ju rum med kavitetseffekten exkluderad. Det vill säga så fungerar "det som matar logen med ljud". Kavitetseffekten är ju en bieffekt som uppstår då man kopplar ihop ljudbildsgeneratorn med logen.

Till sist lägger du till en hyggligt smalbandig notch vid sisådär 100 - 150 Hz (frekvensen beroende på högtalarens närhet till väggar, och dippen beroende på i viken grad direktljud dominerar över reflekterat ljud*).

Då får du nog en rätt bra approximation av hur högtalarna som ljudbildsgeneratorer påverkas av rummet. (alltså fortfarande oräknat loge-delens påverkan!)


Att det inte med lätthet går att approximera beteendet med väldigt få poler och nollställen (fast jag la bara till en va?) beror förstås på att det är en tidfördröjningsorsakad interferens med i det hela. Noga i poler och nollställen räknat, blir det ju liksom oändlig komplext...


Vh, iö

- - - - -

*Ju större dominans av direktljudet (vilket här betyder högtalare PLUS väggreflex!), desto större dipp, och vice versa.

Därtill gäller: Ju större dominans av direktljud (här oräknat reflexionen från väggen bakom högtalaren) desto mindre blir dippen. Medlet i senare fall är i regel en tjock absorbent på väggen bakom högtalaren.

[Svante]

I alla fall... Rent konkret är nu min fråga vad jag ska låta Basta! föreslå. Kurvorna ovan är genererade med ett polpar och ett nollställepar vardera (Nq fick polparet satt till 0,01 Hz, för att bli av med den).

Frågan är om det räcker. Du (Ingvar) vill alltså ha en kurva som dippar svagt vid 100 Hz, och lutar svagt ner till 40 Hz (+5-6 dB) och därunder med -12 dB/okt...? Jag får inte till det med två poler och två nollställen. Ska man fläska på med fler tro...

Jag tror nog att det kan räcka, kanske, för att satisfiera min "tumregelkurva" (som alltså INTE innhåller kavitetseffekten). Tycker det blir ett fjärde ordningens system, typ...

Fast det beror förstås på hur noga man vill ange kurvan...

Om du utgår ifrån den gröna kurvan (som ser ut att vara ett 6 dB/okt lyft nedåt med knäet vid 64 Hz, sisådär?) och sen flyttar du upp knäet till cirka 78 Hz, så tror jag du har en bra utgångspunkt.

Ok, den röda kurvan var genererad med ett nollställepar vid 80 Hz, Q=0,6 och ett polpar vid 20 Hz, Q=0,2. Polparet ses kanske hellre (tack vare det låga Q-värdet) två separata reella poler vid 96 och 4 Hz.

Den gröna kurvan gjorde jag genom att jag sätta nollstället vid 60 Hz, Q=0,5 (vilket motsvarar två reella nollställen vid 60 Hz) och polerna vid 12 Hz Q=0,2 (vilket motsvarar två reella poler vid 57 och 2,5 Hz). Effektivt är det nästan bara ett enkelt nollställe vid 60 Hz.

Därefter adderar du ett stopp på höjningen gissningsvis 16,5 Hz.
Ungefär så fungerar ju rum med kavitetseffekten exkluderad. Det vill säga så fungerar "det som matar logen med ljud". Kavitetseffekten är ju en bieffekt som uppstår då man kopplar ihop ljudbildsgeneratorn med logen.

Hmm, nu förstår jag inte... Ett stopp? Hur passar det med logetänkandet? Om vi vill att framväggen ska "försvinna" så måste vi ju kompensera för skillnaden mellan det verkliga rummet, som har kavitetseffekt och den öppna logen, som saknar den. Det betyder väl inte att det ska vara ett stopp, utan en ytterligare ökning, som den blå kurvan nedan. Den har två reella nollställen vid 78 och 40 Hz.

Om jag lägger ett nollställe vid 78 Hz och ett "stopp" (= en reell pol) vid 16 Hz blir det som den gula kurvan.

Till sist lägger du till en hyggligt smalbandig notch vid sisådär 100 - 150 Hz (frekvensen beroende på högtalarens närhet till väggar, och dippen beroende på i viken grad direktljud dominerar över reflekterat ljud*).

Mja, en bakväggsreflex modellerar jag ju på annat håll. Den ingår av "administrativa" skäl i det jag kallar baffelsteg. Om jag ställer högtalaren 0,5 m ifrån väggen och miken på 3 m avständ blir det som den svarta kurvan, som alltså ska läggas ihop med de andra.

Då får du nog en rätt bra approximation av hur högtalarna som ljudbildsgeneratorer påverkas av rummet. (alltså fortfarande oräknat loge-delens påverkan!)

När jag sitter och pillar med det här märker jag hur svårt det är att tänka i enskilda poler och nollställen, om man inte gör det med höga Q-värden. Verkan från de olika delarna "flyter ju ut" över flera oktaver.

En nyttig övning, kan man säga.

Kommentarer?

[IngOehman]

Ja, den gula kurvan är prexis rätt!

Det vill säga den approximerar en linjär sluttning från 20 Hz och ned till mellan 100 och 200 Hz. Jag brukar i pratiken rita båda dessa kurvor, och jämföra med rådande resultat.

Är hur som helst glad att mina höftningar hamnade på några tiondels dB rätt!

(Försökte ringa dig på modilen för att förklara närmare, men det var ingen som svarade.)


Att kavitetseffekten inte är med tror jag att jag har sagt tidigare, men med det menar jag inte att den kan försummas. Jag menar bara att det inte innehålls i nämnd tumregelkurva. Den bör alltså adderas. Menar dock att den kommer in rätt lågt i frekvens, lägre än de flera tror. Och eftersom den är svår att relatera entydigt till både ljudbildsgenereringen och logen (kombinationseffekt som den är) tycker jag den bör vara en korrektion för sig.

Det är ju viktigt att minnas att kavitetseffekten - trots att den när den börjar dominera renderar samma ljudtryck i alla delar av rummet - ändå inte ger samma brytfrekvens i olika delar av rummet!

Det kanske kan verka märligt, men för att brytfrekvensen skall kunna kalkyleras behöver man veta både rumsvolym, högtalaravstånd, och väggarnas elasticitet och täthet. Som jag nämnt brukar kavitetseffekten dominera längre ned i frekvens än de flesta som pratar om den tror (undantaget i bilar förstås).


När det gäller dippen tror jag vi pratar om lite olika saker. Den dipp jag pratar om är INTE en som är signifikant för direktljudet (högtalare + nära reflexioner) allena, utan en som är psykoakustiskt relevant att hantera som approximation för hörupplevelsen.
(Alltså den dipp som en högtalarkonstruktör kan tänkas vilja kompensera för, vilket inte alls är samma sak som den fysikaliska tonkurvan i noll graders lyssingsvinkel, mätt utan hänsyn till loge-delen av lyssningsrummet...)

Det som händer är ju att man i dippregistret får en plötslig förkortning av det avstånd som renderar lika delar direkt och reflekterat ljud. Av detta skäl är vi nästan tvugna att "räkna ned" effekten av dippen.

Dels är den ju lågfrekvent (det vill säga den finns i ett register där örats integrationstid för klanguppfattning är rätt lång) och dels är dippen i regel INTE alls förekommande i diffusfältet. Snarare är det vanligt att detta register är svagt förstärkt i diffusfältet (medan dippen i diffusfältet ofta hamnar något högre i frekvens).


Således: Även om jag ogillar tumregler så ogillar jag dem mera ju sämre de är!

En tumregelkurva som skulle använda nollgradersriktningens dipp (helt utan logebidragen tagna hänsyn till) som "kompensera för den här om du kan - högtalarkonstruktör!", skulle jag ta så in i baljan avstånd ifrån, ja så det stänkte om det rent av, faktiskt.

Vad jag säger är att den första dippens beteende bara kan bedömas relevat om man (momentant) bryter mot loge-tanken. I varje fall i vissa rum, med vissa högtalare...

Det är alla sådana förefintliga kompexiteter i betraktandet som gör att jag inte gillar att förenkla till osannhet.


Vad jag försöker säga är, att när du säger att du hanterar dippen på annat håll, så får jag känslan att du blandar ihop
några fysikaliska exakt-/enskildheter med den psykoakustiska "avvägning" som min gamla "tumregelkurva" faktiskt försöker illustrera (hur otäckt det än är att göra det...).

De (tumregelkurvan och din interferenskalkyl) lirar ju liksom i olika dimensioner. Användbara är de båda två, men på helt olika sätt. Den ena förutsäger vad man skall finna med mätapparatur, den andra (försöker förutsäga) vad som kommer att upplevas - om det inte kompenseras i konstruktionen!

Att blanda ihop dem kan bli väldigt underligt.


Tycker kort sagt att det är så olika saker att den kompensation jag talar om bara kan ses som ett paket*, avsedd att relateras till en högtalares frifältsegenskaper (alltså dess tonkurva mätt i ekofritt rum, där alltså baffeleffekterna ingår, men där INTE några reflexioner från rummet ingår).


Vh, iö

- - - - -

*Där dippen (som den upplevs i ett rum som även innehåller loge-delen) dessutom bör vara modulerad med osäkerhetsgränser, för bättre än så är inte idén att använda tumregelkkurvor för att kunna förutsäga "upplevd inverkan" av rummet.

[paa]

Dubbelpost

[Martin]

Svante: I ditt simuleringsprogram kan man lägga till både "room gain" och en bakvägg (utan golv upptäckte jag när jag lekte lite). Om man gör det kommer man att dubbelkompensera en del av room-gain?

[Svante]

Svante: I ditt simuleringsprogram kan man lägga till både "room gain" och en bakvägg (utan golv upptäckte jag när jag lekte lite). Om man gör det kommer man att dubbelkompensera en del av room-gain?

Mja, det kan man kanske säga ja.

Alltså jag ser de där två funktionenrna som ganska olika principiellt.

Bakväggen är en regelrätt simulering av vågutbredningen runt lådan.

Room-gain är en "låtsassimulering av hur det kanske brukar bli". Den är i samma kaliber som "det brukar bli en bashöjning". Funktionen uppstod pga användarnas frågor. Nu är det ett tag sedan, men jag tror att mitt svar var att det är svårt att simulera rummet, och att typsvaret på det var "men man kan väl göra nåt som blir ungefär rätt". När jag hade hört det tillräckligt många gånger implementerade jag en bashöjning.

Om det blev ens ungefär rätt vet jag inte, men jag har iaf lassat över på användaren att välja hur mycket bashöjning det ska vara .

[Jocke]

Svante: I ditt simuleringsprogram kan man lägga till både "room gain" och en bakvägg (utan golv upptäckte jag när jag lekte lite). Om man gör det kommer man att dubbelkompensera en del av room-gain?

Mja, det kan man kanske säga ja.

Alltså jag ser de där två funktionenrna som ganska olika principiellt.

Bakväggen är en regelrätt simulering av vågutbredningen runt lådan.

Room-gain är en "låtsassimulering av hur det kanske brukar bli". Den är i samma kaliber som "det brukar bli en bashöjning". Funktionen uppstod pga användarnas frågor. Nu är det ett tag sedan, men jag tror att mitt svar var att det är svårt att simulera rummet, och att typsvaret på det var "men man kan väl göra nåt som blir ungefär rätt". När jag hade hört det tillräckligt många gånger implementerade jag en bashöjning.

Om det blev ens ungefär rätt vet jag inte, men jag har iaf lassat över på användaren att välja hur mycket bashöjning det ska vara .

Blev nyligen lite fundersam över samma sak när jag såg resultatet... man bör alltså välja Room gain ELLER simulera bakväggen om jag fattar rätt nu?