Ragnwald skrev:Vill bara få bekräftat eller dementerat följande påståenden.
1. Ett basreflexsystem påverkas av fyllnadsmaterialet man placerar i lådan.
2. Ett basreflexsystem påverkas av lådstorleken.
3. Det påstås att med stor mängd fyllnadsmaterial i lådan, kan systemet luras till, att lådan är större än den är.
4. Simuleringar visar att elementresonansen reagerar inte lika med portresonansen, vid sådana förändringar och verkar inte låta sig luras.
5. System med liten låda och mycket fyllning, låter inte lika som stor låda med liten mängd fyllning.
1. Jess. Praktiken kan man komma upp i en effektiv akustisk lådvolymsökning på 10%
2. Jess.
3. Med rätt fyllnadsmaterial så kommer lådan att verka större än utan fyllnadsmaterial.
4. ??? Elementresonansen är en parameter som påverkas av membranmassan och elementfjädringen. Det har ingenting med dimensionering av lådor att göra och man kan inte avgöra denna resonans om elementet sitter i en låda. Portresonans är den resonans som bildas av enstående våg som beror på portens längd och inget annat. Detta påverkasdärför inte heller av geometrisk eller akustisk volym hos en tillhörande låda. Helmholtzresonansen (basreflexresonansen) däremot påverkas av förändringen av den akustiska volymen.
5. Troligen låter de inte lika. Bortsett att man faktiskt inte kan gå från en liten till en stor högtalare genom att fylla på med lämpligt isotermiserande materialså finns det andra saker som kommer att påverka det upplevda ljudet. Om man har en liten högtalare och fyller den med lagom mängd isotermiserande material så kan man i bästa fall gå från en liten högtalare till en liten högtalare som är bara något lite större.
Har man ett basreflexsystem så har vi tre resonanser som syns i impedanskurvan. Två mobilitetsmaximum som finns där vi har toppar och ett mobilitetsminimum vid botten mellan dessa två toppar.
Den nedre toppen utgörs av ett akustomekaniskt system som består av membranmassan, den akustiska massan i porten samt fjädringen hos membranet. Här påverkar lådvolymen ingenting. Har man ett material i lådan som dämpar kraftiskt visköst så kan man se en minskning av toppen.
Den övre toppen motsvarar samma som om lådan skulle vara sluten och utgörs av fjäder-massa-systemet som består av fjädringen av membranet plus fjädringen från lådan och membranmassan. Här ger en fyllningsgrad på ca 50% en ökning av den akustiskavolymen på kanske 10% och det gör att denna resonanstopp sjunker i frekvens med ca 5%. Har man ett material i lådan som dämpar kraftiskt visköst så kan man se en minskning av toppen.
Dalen mellan dessa två toppar är den s k helmholtzresonansen. Den utgörs av lådans fjädring och portens akustiska massa. Denna påverkas i lika stor grad av en lådvolymsökning som ovanstående resonanstopp.
