Moderator: Redaktörer
Svante skrev:Och vad händer när de finns samtidigt?
Svante skrev: ...
Så, alla ni som inte känner att ni behärskar Fouriertransformen, kan ni beskriva vad ni menar med frekvenser i en ljudsignal? Och vad händer när de finns samtidigt?

bomellberg skrev:Svante skrev:Och vad händer när de finns samtidigt?
Det där sista är ju spännande. Hur låter det? Som brus kanske?
Ragnwald skrev:Med mina begränsade kunskaper, får jag bara upp en tanke i huvet, hur en högtalarkon ska klara av det smärtfritt.
Hm.. den lägsta frekvensen i ett knippe samtidigt återgivna sinusar, kommer att styra konen lika mycket in som ut, medan övriga sinusar måste få konen att slå fram och tillbaks ute i den lägsta frekvensens styrda ändlägen. Hur går detta till egentligen, elektromekaniskt?
Men du tänkte nog mer på MP3-komprimering eller något?
Flint skrev:Jag kan ingenting om Fouriertransform men har uppfattningen att det handlar om hur toner blandas och bildar över- och undertoner(?). Skulle uppskatta en kurs.
KarlXII skrev:Vad vill du egentligen, Svante? Få in ett gäng felaktiga teorier att rätta?
Svante skrev:Ja, alltså, det vet jag ju redan. Jag har pysslat tillräckligt med Fouriertransform för att förstå exakt vad det innebär.
Vad jag är ute efter är hur en som inte har gjort det överhuvudtaget kan förstå vad det innebär.
Jag förstår inte hur man kan förstå det, ändå pratar nästan alla här om höga och låga frekvenser som om det vore en självklarhet.
Så, alla ni som inte känner att ni behärskar Fouriertransformen, kan ni beskriva vad ni menar med frekvenser i en ljudsignal? Och vad händer när de finns samtidigt?
n3mmr skrev:Jag har ju faktiskt kunskap om fourieranalys, och om spektralanalys i allmänhet, och har ett hyggligt grepp om dualiteten frekvens/tid, tycker jag.
Men att förklara för nån annan är svårt. För universitetsstuderande på Fysikum gick det ganska bra, men för nån intresserad men obildad är det svårare.
Så... jag kanske inte alls förstår?
Flint skrev:n3mmr skrev:Jag har ju faktiskt kunskap om fourieranalys, och om spektralanalys i allmänhet, och har ett hyggligt grepp om dualiteten frekvens/tid, tycker jag.
Men att förklara för nån annan är svårt. För universitetsstuderande på Fysikum gick det ganska bra, men för nån intresserad men obildad är det svårare.
Så... jag kanske inte alls förstår?
Men behöver en kurs vara så otroligt djuplodande och detaljexakt. Räcker det inte med att först schematiskt få en bild av själva principen och tankesättet. Detaljerna kan ju den som vill själv gå vidare med i mån av intresse om man har fått en start och allmänbild.
n3mmr skrev:Svårigheten jag talar om handlade om att på fysicum var eleverna redan inne på ett fysikaliskt-matematiskt betraktelsesätt även av sin egen vardag.
Och harmonisk rörelse var välkänt. Lett å ubilde såne....
Men den icke-redan-nästan-utbildade, då? Som inte har en termin i fysik bakom sig? Vad börjar man med då?
Flint skrev:n3mmr skrev:Svårigheten jag talar om handlade om att på fysicum var eleverna redan inne på ett fysikaliskt-matematiskt betraktelsesätt även av sin egen vardag.
Och harmonisk rörelse var välkänt. Lett å ubilde såne....
Men den icke-redan-nästan-utbildade, då? Som inte har en termin i fysik bakom sig? Vad börjar man med då?
Då får väl kursen börja med en schematisk genomgång av även grundförutsättningarna.
petersteindl skrev:bomellberg skrev:Svante skrev:Och vad händer när de finns samtidigt?
Det där sista är ju spännande. Hur låter det? Som brus kanske?
Så, nu har jag poppat klart. Har du en gitarr i närheten? I så fall kan du knäppa på strängarna. Då råder jag att knäppa på en av strängarna på den ungefärliga position som man brukar knäppa d v s i närheten av resonanshålet. Sedan kan du knäppa på samma sträng exakt på strängens mittpunkt. Då gäller det att vara noggrann så att det är på mittpunkten. Då kan du lyssna på skillnaden i klang. Vad tror du det blir för fysikalisk skillnad? Det rör sig inte om brus. Vad jag tror de flesta känner till att det rör sig om harmoniska övertoner och att de skiljer sig åt mellan båda fallen, men hur? Sedan tycker jag att det gamla amerikanska sättet att skriva frekvens på är bra d v s cps = cycles per second. Cykler per sekund. Cykler är intressant eftersom det ligger i ordets natur att vara cykliskt d v s repeterande eller återkommande med en viss periodicitet.
MvH
Peter
Bill50x skrev:Vad är en signal?
/ B
bomellberg skrev:Bill50x skrev:Vad är en signal?
/ B
En överföring av information från en punkt till en annan.
KarlXII skrev:Vad vill du egentligen, Svante? Få in ett gäng felaktiga teorier att rätta?
bomellberg skrev:petersteindl skrev:bomellberg skrev:Svante skrev:Och vad händer när de finns samtidigt?
Det där sista är ju spännande. Hur låter det? Som brus kanske?
Så, nu har jag poppat klart. Har du en gitarr i närheten? I så fall kan du knäppa på strängarna. Då råder jag att knäppa på en av strängarna på den ungefärliga position som man brukar knäppa d v s i närheten av resonanshålet. Sedan kan du knäppa på samma sträng exakt på strängens mittpunkt. Då gäller det att vara noggrann så att det är på mittpunkten. Då kan du lyssna på skillnaden i klang. Vad tror du det blir för fysikalisk skillnad? Det rör sig inte om brus. Vad jag tror de flesta känner till att det rör sig om harmoniska övertoner och att de skiljer sig åt mellan båda fallen, men hur? Sedan tycker jag att det gamla amerikanska sättet att skriva frekvens på är bra d v s cps = cycles per second. Cykler per sekund. Cykler är intressant eftersom det ligger i ordets natur att vara cykliskt d v s repeterande eller återkommande med en viss periodicitet.
MvH
Peter
Tag samtliga frekvenser mellan (tex) 0 och 20000 Hz. Överlagra dessa på varandra till en gemensam signal. Då menar jag SAMTLIGA, inte några enstaka som du är inne på. Tex mellan 0 och 1 Hz finns det oändligt med frekvenser.
Vad blir det för slutsignal av denna integral?
Knäppa på gitarr får du göra själv...
bomellberg skrev:petersteindl skrev:bomellberg skrev:Svante skrev:Och vad händer när de finns samtidigt?
Det där sista är ju spännande. Hur låter det? Som brus kanske?
Så, nu har jag poppat klart. Har du en gitarr i närheten? I så fall kan du knäppa på strängarna. Då råder jag att knäppa på en av strängarna på den ungefärliga position som man brukar knäppa d v s i närheten av resonanshålet. Sedan kan du knäppa på samma sträng exakt på strängens mittpunkt. Då gäller det att vara noggrann så att det är på mittpunkten. Då kan du lyssna på skillnaden i klang. Vad tror du det blir för fysikalisk skillnad? Det rör sig inte om brus. Vad jag tror de flesta känner till att det rör sig om harmoniska övertoner och att de skiljer sig åt mellan båda fallen, men hur? Sedan tycker jag att det gamla amerikanska sättet att skriva frekvens på är bra d v s cps = cycles per second. Cykler per sekund. Cykler är intressant eftersom det ligger i ordets natur att vara cykliskt d v s repeterande eller återkommande med en viss periodicitet.
MvH
Peter
Tag samtliga frekvenser mellan (tex) 0 och 20000 Hz. Överlagra dessa på varandra till en gemensam signal. Då menar jag SAMTLIGA, inte några enstaka som du är inne på. Tex mellan 0 och 1 Hz finns det oändligt med frekvenser.
Vad blir det för slutsignal av denna integral?
Knäppa på gitarr får du göra själv...
n3mmr skrev:bomellberg skrev:Bill50x skrev:Vad är en signal?
/ B
En överföring av information från en punkt till en annan.
Information om vadå?
Och hur mycket information kan man överföra till en punkt? Jmf änglar som dansar på en nålspets.
paa skrev:Om överföringen är linjär (utan distorsion) så passerar väl alla frekvenser utan att påverkas av varandra, men om det introduceras dist så börjar det hända saker. Ungefär så tror jag det är.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 21 gäster