Info om Proton

[freddenacka]

Hej
Jag kom över en proton 455 samt en 520 idag på en loppis.
Hittade serviceschema för 520 men inte för 455.
Är detta gamla Nadar?
Någon som vet något mer om dessa, varda att satsa på om de funkar?
Stod något i en annan tråd att det är besläktade med Nad.

[paa]

Stämmer det verkligen? Proton tillverkades väl i Taiwan (R.O.C.) och NAD i Kina (Peoples Republic of China)?

[Fanatic]

Stämmer det verkligen? Proton tillverkades väl i Taiwan (R.O.C.) och NAD i Kina (Peoples Republic of China)?

NAD har tillverkats i Taiwan..

[freddenacka]

Jag trodde Nad var engelskt men måste ha hört fel.

[hifikg]

Jag trodde Nad var engelskt men måste ha hört fel.

Flera NAD-modeller designades i England och tillverkades i Kina. Förutom NAD 208, som även tillverkades i England. Fast den kanske hållit jämnare kvalitet, rent byggtekniskt, om kineserna fått göra den också *s*

[KarlXII]

Jag trodde Nad var engelskt men måste ha hört fel.

Flera NAD-modeller designades i England och tillverkades i Kina. Förutom NAD 208, som även tillverkades i England. Fast den kanske hållit jämnare kvalitet, rent byggtekniskt, om kineserna fått göra den också *s*

Det är alltså därför som flertalet NAD ser ut som manöverpanelen på en kolgruvehiss.
It's all beginning to make sense....

[hifikg]

Jag trodde Nad var engelskt men måste ha hört fel.

Flera NAD-modeller designades i England och tillverkades i Kina. Förutom NAD 208, som även tillverkades i England. Fast den kanske hållit jämnare kvalitet, rent byggtekniskt, om kineserna fått göra den också *s*

Det är alltså därför som flertalet NAD ser ut som manöverpanelen på en kolgruvehiss.
It's all beginning to make sense....

He, he, det finns en förklaring till allt!

[freddenacka]

Jag gillar Nads profil allt krut på ljudet 0kr på design
Jag testade båda förstärkarna igår, de fungerade båda klanderfritt
Gillade 455 bäst kändes mer dynamisk på nått sätt.

[RogerGustavsson]

NAD från 3020 och rätt många år framåt tillverkades väl inte i Kina? På NAD's gamla hemsida uppgavs Taiwan som tillverkningsort och konstruktion i England. Kina-tillverkning tror jag är ett ganska nytt fenomen för elektronik. Taiwan och Sydkorea har väl i något årtionde varit betydande underleverantörer till företag i väst. Numera lokaliserar de länderna ut alltmera till Kina. För Taiwan's del är det rätt naturligt då språket är mer eller mindre gemensamt.

[Naqref]

Jag gillar Nads profil allt krut på ljudet 0kr på design

Det där är en schimär. Bara för att en tillverkare får en apparat att framstå på ett sätt behöver det inte vara att det är det faktum i bakgrunden som stämmer. Det är inte dyrare att göra en mattgrön plastfront än en blank. Man ville förmedla att man hade prioriterat tekniken framför designen men den senare var väldigt medveten och inte en billigare än andras märken. Däremot verkade den vara det. Smart marknadsföring var det nog allt.

[freddenacka]

Jo det är sant, jag har aldrig ägt några Nad och är ju ny i mitt ljudintresse så är bara så jag uppfattat deras profil.
Tycker man de är extremt fula så finns det säkert bättre alternativ. Jag tycker de e coola i sin enkelhet.

[Richard]

Hej
Jag kom över en proton 455 samt en 520 idag på en loppis.
Hittade serviceschema för 520 men inte för 455.
Är detta gamla Nadar?
Någon som vet något mer om dessa, varda att satsa på om de funkar?
Stod något i en annan tråd att det är besläktade med Nad.

520 är en mycket välljudande förstärkare, en smula bättre än nad 3020 och den senare protonstärkaren 455. Nej, det är inte gamla nadar, men tillverkade på samma fabrik. Helt andra kretslösningar än Nad.

Intressant är att storebrodern till proton 520 , 540- modellen är sämre.

Ska man ha något från denna tid som låter bättre än 520- modellen så blir det nog en naim nait.

[hifikg]

Jag gillar Nads profil allt krut på ljudet 0kr på design

Det där är en schimär. Bara för att en tillverkare får en apparat att framstå på ett sätt behöver det inte vara att det är det faktum i bakgrunden som stämmer. Det är inte dyrare att göra en mattgrön plastfront än en blank. Man ville förmedla att man hade prioriterat tekniken framför designen men den senare var väldigt medveten och inte en billigare än andras märken. Däremot verkade den vara det. Smart marknadsföring var det nog allt.

Ingen hade trott att de är så bra som de är om de haft en lyxig front till det priset också. Jag var på G att köpa ett Krell KSA-50 hos Lars Bengtsson. Säljaren på Lars Bengtsson ville inte låta mig gå ner i finrummet den dagen som jag besökte Stockholm med fickorna fulla i cash. Då korsade NAD 208 min väg. Köpte det och kunde ta med familjen till Euro Disney för mellanskillnaden och det blev ändå pengar över. Ljudmässigt förlorade jag nog inget på den affären. Idag kostar NAD 208 och KSA 50 ungefär lika mycket som begagnade.

[hifikg]

Hej
Jag kom över en proton 455 samt en 520 idag på en loppis.
Hittade serviceschema för 520 men inte för 455.
Är detta gamla Nadar?
Någon som vet något mer om dessa, varda att satsa på om de funkar?
Stod något i en annan tråd att det är besläktade med Nad.

520 är en mycket välljudande förstärkare, en smula bättre än nad 3020 och den senare protonstärkaren 455. Nej, det är inte gamla nadar, men tillverkade på samma fabrik. Helt andra kretslösningar än Nad.

Intressant är att storebrodern till proton 520 , 540- modellen är sämre.

Ska man ha något från denna tid som låter bättre än 520- modellen så blir det nog en naim nait.

Eftersom jag har en NAD 208 så behöver jag en backupförstärkare och som sådan har jag en Proton 1150. Det ska nog spelas brutalt starkt för att någon ska kunna skilja dem åt. Fast en 208:a e ju alltid en 208:a.

[ivor-isobarik]

Hej!
Innan jag blev frälst på Linn i början på 1990-talet så handlades så kallad hifi hos den lokala radioaffären Beliva AB i Piteå. Första lönen från pappersbruket gick till ett par Canton Fonum,en Technics SUV-660 och någon medioker CD-spelare i samma serie. Efter att ha eldat upp tillräckligt många diskantelement med stärkaren så fick jag ultimatum av herr Linwall på butiken att antingen byta in technichsen mot en Protonstärkare eller framledes betala diskanterna själv..

Förslaget var Proton 520 och argumentet var att eleverna på musikhögskolan avgudade den och köpte fler än vad de han hålla framme,emellertid hade de inga att erbjuda just då utan i stället AM-455 som då påstods vara det mest välbyggda som fanns i butiken och sålts tillsammans med högtalarsystem typ BOSE bla till den lokala nöjesmetropolen bestående av tre våningar och fem kineser som han uttryckte det,dvs Pentryt i Piteå. Det fanns även en AM455 med suffixet PRO vilket stod för ringkärnetrafo på fler VA och med glasfiberkort i stället för pertinax samt finare kondensatorer. jag slog till på PRO modellen och betalade om jag inte minns fel 4200:- för stärkaren..

Vad jag minns om Protonet var att dels så slutade jag elda diskanter,så långt var allt sant,sedan var det bara häften så mycket effekt i förstärkaren jämfört med technichsen som en trist bieffekt. RIAA´t var hyffsat och räckte en bit in i Linnträsket så länge jag bara hade min Pro-ject 1 med grön AT95..

Högtalarna var inga höjdare och ersattes med ett par bättre danska Eltax högtalare som utseendemässigt såg ut som Linn Keilidh och var riktigt trevliga. Det kändes emellertid som att de aldrig riktigt sjöng ut ordentligt och vid ett tillfälle så tog jag med dem in på Takt & Ton för att jämföra dem med andra högtalare. Jag var nog redan innan sugen på ett par ursnygga Keilidhs som jag på förhand bestämt mig för men det hör egentligen inte hit,butiksägaren demade på klassiskt Linnvis först mina Eltax och därefter Keilidhsen och visst,keilidhsen spelade i en egen division men vad som blev så tydligt var att Eltaxburkarna var jävligt bra med tanke på det löjliga priset jag betalat för dem när de fick riktig elektronik före. Peter(butiksägaren) erkände faktiskt att han hade förvätat sig att de skulle låta sämre och försökte i stället sälja på mig källa och förstärkeri. Just då hade jag bara tankarna på att köpa de urtjusiga Keilidhsen men jag satt snällt och lät mig få demonstrationen på vad som hände när man ersatte först Protonet med en Arcam,därefter en Linn Majik I(en integrerad liten 2X33Wattare)en LK100 genom en kairn och till sist en Klout.

Det var sån kopiös skillnad att till sist så fick jag stålsätta mig för att inte bära ut något annat än vad jag egentligen hade tänkt mig från början nämligen högtalarna. På ren tjurighet så köpte jag ett par svarta Keilidhs och fick byta in postorderhögtalarna för 500:- mer än de kostat i katalogen(som hade en prisgaranti att de var billigast i Sverige)och fick en vecka senare av en kompis tipset att Halens sålde dem ännu billigare och fick återbetalt prisskillnaden av Ljudia omgående. Eltaxarna hade Linnhandlaren sålt inom en vecka så vi blev nog nöjda båda två. Hur som helst så blev inte Protonen långvarig utan ersattes snabbt av ett LK100 och ett LK1. Jävulusiskt stor skillnad,lillsvågern fick ärva Protonet och skaffade sig ett par Linn helix högtalare med min Project 1 som källa. Det blev sådär men aldrig riktigt kul,hans pojkrum var orättvist bra akustiskt så det var inte där skon klämde. För att spola fram bandet lite så bar det sig inte bättre än att jag halvåret senare besökte sopstationen med en flintskallig skajsoffa(ni kanske minns första fuskskinnsofforna som fjällade värren än en fyllesolbränna på Kreta utan solskydd?)och av en händelse stack ner huvudet i elfrag lådan. Den visade sig vara full av spännande saker,på den tiden så var det inte mikrovågsugnar och PC chassien utan roliga saker i bingarna och mitt intresse föll på en bronsbrun brödrostliknande tingest och en rörförstärkare som jag slängde i min Volvo 142á och skyndade mig hem.

Brödrosten visade sig vara en gammal Quad 303S daterad 1969 och efter lite trevligt mys i elektronikhörnan så spelade den. Även Rörstärkaren vaknade till liv med ett par Sovtek rör,det var en behändlig liten Dynaco SCA35 som någon farbror i Ljudtekniska sällskapet senare köpte,Någon härinnne som känns vid den? I alla fulla fall så pluggade jag in den på Linn LK1 försteget och Keilidhsen och höll riktigt på att tappa hakan. Det spelade så sjukt bra,musikaliskt,tajt,kanske lite färgat mot det varma hållet och med bra kraft. Tror det var en AB stärkare om jag inte missminner mig på runt 50W@Ohm. Vid nästa paltmiddag hos svärföräldrarna hade jag med mig Quaden och LK1án samt ett hemmasnickrat ihopljuget brev adresserat till min skygge svåger där det stod att föreningen Öronvax nu beslutat att det var hans tur att bli bedömd,krönd och invaggad i den ljudliga och besynnerliga världen av ljudnörderi. Att det skulle komma en delegation från Boden med översteprästen och ett par lärljungar för gemensant firande av karl den tolftes dödsdag och bedömning av hans installation,att det skulle finnas tandpetarbespetsade oliver,osttärningar samt lättöl,dvs sådant som jag bevittnat på dessa träffar hos olika farbröder i Norrbotten.

Andreas blev förstås livrädd och vågade knappt svara i telefonen på en månad och inte gjorde det saken bättre av att telefonnumret till ordföranden gick till ett dagrum på en rättspsykiatrisk avdelning och de som svarade när han skulle avboka träffen mest bad honom dra åt varmare trakter..

Hur som helst så pluggade vi in Quaden och LK1 i hans Linnhögtalare tillsammans med Project1 an och la på en Cornelis live i Köpenhamn och det spelade satan om anläggningen! Protonet var så dött så dött i jämförelse med Quaden att det var helt sanslöst. Kombon fungerade så bra att han spelade p den där kombon i över tio år tills han slutligen flyttade hemifrån blott 30 år gammal. Därefter ersattes Helixarna mot ett par Ivorisobarik hottade Index och Quaden fortsatte sin tjänstgöring i ytterligare fem år innan slutligen Järnet övertog och dödade Quaden med något djävulskt tillika (o)vetenskapligt experiment i utbyte mot ett par jättelånga Linn högtalarkablar.

Nu blev detta ett lovsjungande om Quad303S i stället för att säga så mycket om Proton men det var stor händelse för mig just då och fick mig även att få upp ögonen för äldre prylar. Dynacon som tidigare nämndes var även min första rörupplevelse och visst är det något charmigt med rör! Ljudtekniska farbrorn njuter säkert fortfarande av den i skenet från Sovtektuberna..


Proton 520 snavade jag något år senare över vid ett besök i tidgare nämnda radioaffär,man hade bytt in ett exemplar och priset var blygsamma 800:- så jag slog till bara för att få testa den. Jag gillade looken på den men musikaliskt så var den ingen hit. Den ännu yngre svågern fick den och slutligen och drev någon hemmabyggd SEAS högtalare med skapligt resultat.

Så,det var väl allt? Behöver du servicemanual så har jag nog en sådan också då svärmor lyckades elda upp 455án med dammsugarmunstycket vid nitisk dammsugning av Linnhögtalarnas terminaler med stekta Baselement till följd och härdsmälta i sluttrissorna...

Men fin att titta på är Protonet,jag torskade på argumentet om hur allt påkostat var på insidan,att proffsen använde den samt den sköna o-ringen på volymratten,men en riktig skitförstärkare vad var den var.

[freddenacka]

Heheh tackar för denna roande läsning
Men skit stärkare e väll att ta i
Den gjorde sig väldigt fint i farmors finrum med Martin Persson AB11
Hon har fått en skaplig Yamaha reciver av mig sedan tidigare med den flyttade vi ut till tv rummet nu i stället.
Har du kretschema på 455 så är jag väldigt intresserad, hittade till 520 men inte till 455.
Har inte ens lyft på locket, det som behöver göras än är att rengöra potentiometrar då de knastrar lite hua hua på ett loppisfynd

[ivor-isobarik]

Hej igen!
Nej du ska inte ta det jag säger som någon sanning,Proton AM455 är ingen skitstärkare,synnerligen inte om du köpt den på loppis för småslantar. Se det jag skrev mer ur perspektivet år 1990 och fyratusen spänn. Det fanns redan då båden jävulskt mycket dyrare men även billigare(Technichs värstingen jag hade kostade då 3300:-)hittar man i dag en Proton 455 med eller utan ringkärna så är den alltid värd en loppisfemhundring. Fortfarande så är faktumet att en gammal naim eller linn eller Quad för lika många hundra väldigt mycket bättre,hade du bott närmare så skulle vi på ren lek kunnat jämföra då jag har friggeboden full av gamla fina stärkare. Nu ska du som sagt inte ta det jag säger på så blodigt allvar,jag har hört för många highend system och även uppe i toppen riktiga valium anus system. Så bra,så tydligt,så rätt men ändå helt stendött och omusikaliskt..

Det finns billiga kombinationer som spöar många dyrsystem uttav bara satan,många börjar på L...och slutar på Inn men det finns fler också...

[soundbrigade]

Jag ägde en enkel Proton en gång i tiden och fann den vara synnerligen ypperlig, sina 20-25W till trots. Den hade byglingar mellan för- och slutsteg samt en del annat bra och praktiskt. I det stora hela var det en bra maskin som gjorde det som krävdes av bra maskin - varken mer eller mindre.
Idag skulle jag kunna tänka mig en Proton i barnens rum (även om alla barn sedan länge är utflugna) eller i hobbyrummet, om det nu inte planerades för rörförstärkare eller i garaget, om man nu hade ett.

[freddenacka]

Hehehe hittar jag Linn på loppis så rycker jag den direkt!

[hifikg]

NAD från 3020 och rätt många år framåt tillverkades väl inte i Kina? På NAD's gamla hemsida uppgavs Taiwan som tillverkningsort och konstruktion i England. Kina-tillverkning tror jag är ett ganska nytt fenomen för elektronik. Taiwan och Sydkorea har väl i något årtionde varit betydande underleverantörer till företag i väst. Numera lokaliserar de länderna ut alltmera till Kina. För Taiwan's del är det rätt naturligt då språket är mer eller mindre gemensamt.

Taiwan = ROC = Republic of China, same same, om man nu inte är fastlands-kines förstås.

[TANDBERGEREN]

Jag trodde Nad var engelskt men måste ha hört fel.

Flera NAD-modeller designades i England och tillverkades i Kina. Förutom NAD 208, som även tillverkades i England. Fast den kanske hållit jämnare kvalitet, rent byggtekniskt, om kineserna fått göra den också *s*

Ja disse KineserNAD var noe for seg selv.
Har et par vrak her hjemme.
De dårligste kretskort jeg noensinne har vært i nærheten av.

Men Proton og NAD ble en tid laget på samme fabrikk på Taiwan ja.

[hifikg]

Jag trodde Nad var engelskt men måste ha hört fel.

Flera NAD-modeller designades i England och tillverkades i Kina. Förutom NAD 208, som även tillverkades i England. Fast den kanske hållit jämnare kvalitet, rent byggtekniskt, om kineserna fått göra den också *s*

Ja disse KineserNAD var noe for seg selv.
Har et par vrak her hjemme.
De dårligste kretskort jeg noensinne har vært i nærheten av.

Men Proton og NAD ble en tid laget på samme fabrikk på Taiwan ja.

208:an verkar ha en del barnsjukdomar, trots att den snickrades ihop i England. Min behöver servas var sjunde år, men det är det värt

[RogerGustavsson]

Är närmastcen förolämpling att säga till en Taiwanes att han kommer från Kina.... Jag har träffat min brors affärspartner från Taiwan och förhörde mig om relationen med Kina.

Ja disse KineserNAD var noe for seg selv.
Har et par vrak her hjemme.
De dårligste kretskort jeg noensinne har vært i nærheten av.

Men Proton og NAD ble en tid laget på samme fabrikk på Taiwan ja.

208:an verkar ha en del barnsjukdomar, trots att den snickrades ihop i England. Min behöver servas var sjunde år, men det är det värt

Engelsktillverkat var under många år liktydigt med ojämn eller dålig kvalitet.

[hifikg]

Engelsktillverkat var under många år liktydigt med ojämn eller dålig kvalitet.

Så brukar man säga om bilar åtminstone. Fast grannens Rolls går hyfsat

[RogerGustavsson]

Engelsktillverkat var under många år liktydigt med ojämn eller dålig kvalitet.

Så brukar man säga om bilar åtminstone. Fast grannens Rolls går hyfsat

Jo, men Rollsen led inte av något pristak. Annat var det hos Brittish Leyland. Linn lät väl tillverka tonarmarna i Japan för att få bra finish? Hur gör de nu? Japanerna har väl rykte om sig att kunna hålla jämnhet i produktionen?

[Richard]

Engelsktillverkat var under många år liktydigt med ojämn eller dålig kvalitet.

Så brukar man säga om bilar åtminstone. Fast grannens Rolls går hyfsat

Jo, men Rollsen led inte av något pristak. Annat var det hos Brittish Leyland. Linn lät väl tillverka tonarmarna i Japan för att få bra finish? Hur gör de nu? Japanerna har väl rykte om sig att kunna hålla jämnhet i produktionen?

Linn tillverkade en enda tonarm i japan, akito. Ittok och ekos samt nyare gjordes i scottland.

[Laila]

Engelsktillverkat var under många år liktydigt med ojämn eller dålig kvalitet.

Så brukar man säga om bilar åtminstone. Fast grannens Rolls går hyfsat

Jo, men Rollsen led inte av något pristak. Annat var det hos Brittish Leyland. Linn lät väl tillverka tonarmarna i Japan för att få bra finish? Hur gör de nu? Japanerna har väl rykte om sig att kunna hålla jämnhet i produktionen?

Linn tillverkade en enda tonarm i japan, akito. Ittok och ekos samt nyare gjordes i scottland.

Jaharu, Ittok, som jag själv har, är tillverkad i Japan serru . . .III:an å tidiga Ekos monterades däremot ihop i "Scottland", har jag hört . . . typ.

Var har du fått alla dina fantasier om Linn ifrån Richard ? Även jag har hört en billig Dual "spela skjortan" av en dyrare* . . . den dyrare var en, på den tiden, fullpimpad Linn LP-12 med Itokk II /K5(K5 var även monterad på Dualen)

Demonstrationen utfördes hos Linns generalagent, på den tiden,( HighFidelity på Karlavägen i Stockholm . . .) Göran Rudling höll i spakarna å var naturligtvis noggrant utbildad(i Scotland) i konsten att "sätta upp" en LP12:a . . . typ. Tro mig, jag var där på plats å hörde eländet.

Om du tror att en Technics SL10xx inte kan spela med fullgod rytmik å timing så beror det antagligen på att du aldrig har lyssnat på en rätt injusterad dito eller att du är så auktoritetsberoende så att du köper Ivors utsagor rakt av . . typ . . .tror jag.

*Borde kanske skrivits i en annan tråd . . . men, däblenudennehär . . . typ.

[Ragnwald]

Jo, men Rollsen led inte av något pristak. Annat var det hos Brittish Leyland. Linn lät väl tillverka tonarmarna i Japan för att få bra finish?

Aston Martin, också ett brittmärke av rang att ta i beaktning.

[hifikg]

Engelsktillverkat var under många år liktydigt med ojämn eller dålig kvalitet.

Så brukar man säga om bilar åtminstone. Fast grannens Rolls går hyfsat

Jo, men Rollsen led inte av något pristak. Annat var det hos Brittish Leyland. Linn lät väl tillverka tonarmarna i Japan för att få bra finish? Hur gör de nu? Japanerna har väl rykte om sig att kunna hålla jämnhet i produktionen?

Linn tillverkade en enda tonarm i japan, akito. Ittok och ekos samt nyare gjordes i scottland.

Jaharu, Ittok, som jag själv har, är tillverkad i Japan serru . . .III:an å tidiga Ekos monterades däremot ihop i "Scottland", har jag hört . . . typ.

Var har du fått alla dina fantasier om Linn ifrån Richard ? Även jag har hört en billig Dual "spela skjortan" av en dyrare* . . . den dyrare var en, på den tiden, fullpimpad Linn LP-12 med Itokk II /K5(K5 var även monterad på Dualen)

Demonstrationen utfördes hos Linns generalagent, på den tiden,( HighFidelity på Karlavägen i Stockholm . . .) Göran Rudling höll i spakarna å var naturligtvis noggrant utbildad(i Scotland) i konsten att "sätta upp" en LP12:a . . . typ. Tro mig, jag var där på plats å hörde eländet.

Om du tror att en Technics SL10xx inte kan spela med fullgod rytmik å timing så beror det antagligen på att du aldrig har lyssnat på en rätt injusterad dito eller att du är så auktoritetsberoende så att du köper Ivors utsagor rakt av . . typ . . .tror jag.

*Borde kanske skrivits i en annan tråd . . . men, däblenudennehär . . . typ.

Men Richard lyssnar på musik vet du...

[hifikg]

Jo, men Rollsen led inte av något pristak. Annat var det hos Brittish Leyland. Linn lät väl tillverka tonarmarna i Japan för att få bra finish?

Aston Martin, också ett brittmärke av rang att ta i beaktning.

Äh, ABS-lampan började lysa o då måste man byta hjullagret påstår de. Kostar skjortan att släcka den lampan... Fast Astra är väl inte engelsk?