Hur viktig är rumsgeometri/symmetri bakom dipoler?

[NADifierad]

Jag går och fnular på att bygga om mina toppar till dipoler. Mest för att stilla min nyfikenhet.


Är det viktigt för dipoler att ha ett symmetriskt utrymme bakom sig?
Som framgår av bilden, så har jag basmoduler snett bakom fronterna. Stör en sådan placering på något sätt dipolers speciella utstrålning?

Jag har vid ett tidigare tillfälle haft ett par linjekällor av dipoltyp, spelandes här hemma, och jag blev väldigt tagen av hur de presterade. Nu är jag inte helt säker på att det var dipolprincipen som tilltalade mig. Så ett test är intressant .

[RogerGustavsson]

Nu vet inte riktigt vad du menar med symmetri bakom. Det är enligt min erfarenhet i regel en fördel om ytan bakom dipoler är oregelbunden, diffuserande eller dämpande. Sämst tycker jag en slät vägg är. Det gäller även i rummet i övrigt, ju mera grejor desto bättre.

[NADifierad]

Nu vet inte riktigt vad du menar med symmetri bakom. Det är enligt min erfarenhet i regel en fördel om ytan bakom dipoler är oregelbunden, diffuserande eller dämpande. Sämst tycker jag en slät vägg är. Det gäller även i rummet i övrigt, ju mera grejor desto bättre.

Vad bra. Jag misstänkeŕ att jag har missuppfattat något, igen.... . Tänkte ett tag att de var beroende av reflexerna bakifrån, för att få sin speciella karaktär.

[JM]

Dipolen till skillnad från monopolen får reflexljudet senare. Ingen ljudreflex skall var dominerande. Första reflexen bör vara längre än 10 ms. Diffusorer kan hjälpa men behövs i mindre grad än med monopoler. (Toole, Beranek, Greisinger mfl.)
Stig K. mfl insåg att reflexerna skall frekvensmässigt vara bredbandiga likt direktljudet. Dominerande absorbenter kan ge frekvensasymmetri i reflexljudet.
Kala väggar bakom dipolen är ett mindre problem än för monopolen. Kala väggar är ofta en förutsättning för bredbandiga reflexer. Dipolens mer bredbandiga ofta sfäriska ljudutbredning bakåt ger vanligen inga dominerande reflexer.
Allt ovan gäller ffa över 300 Hz.

Asymmetriska rum kan ge asymmetriska reflexer med asymmetrisk spatial upplevelse.

JM

[NADifierad]

Assymetri är nog ordet som beskriver min frågeställning . Tack!

[JM]

Sannolikt är dipolljudet att föredra i ditt rum framför monopolljudet trots asymmetri. Dipolens 8-formiga ljudutbredning kommer sannolikt ta bort den tidiga dominerande frekvensasymmetriska laterala reflexen du har (enligt bild).

JM

[NADifierad]

Då får jag vatten på min kvarn .
Det får bli att sätta sågen i dem.

[Almen]

Assymetri är nog ordet som beskriver min frågeställning . Tack!

Symmetri och asymmetri stavas det.

[JM]

Då får jag vatten på min kvarn .
Det får bli att sätta sågen i dem.

Innan du sågar kolla relationen direkt ljud/reflexljud i lyssningspositionen i relation till där den spatiala lokalisationen försvinner.
Sätt förstärkaren på mono o kolla en monopolhögtalare i taget. Lyssna på gles kvinnliga sångröst eller liknande (filtrera gärna bort allt under 300 Hz). Börja lyssnandet nära högtalaren o backa till punkten där lokalisationen av rösten i högtalaren försvinner. Sångrösten skall nu vara diffus. Här är direktljudet lika med reflexljudet. Förhoppningsvis hittar du inte denna punkt eller är punkten bakom din lyssningsposition. Eftersom direktljudet är oberoende av rummet kan du nu beräkna var i rummet lyssningspositionen bör vara med monopolen.
När du väl har dina dipoler bör du på samma sätt kunna justera så att du får en lyssningsposition med en övervikt av direktljudet på mer än 3 dB.
Det intressanta är att jämföra var i rummet dina olika punkter för där direktljudet = reflexljudet med för övrigt identiska monopoler o dipoler.

JM

[NADifierad]

Assymetri är nog ordet som beskriver min frågeställning . Tack!

Symmetri och asymmetri stavas det.

Tackar .

[NADifierad]

Då får jag vatten på min kvarn .
Det får bli att sätta sågen i dem.

Innan du sågar kolla relationen direkt ljud/reflexljud i lyssningspositionen i relation till där den spatiala lokalisationen försvinner.
Sätt förstärkaren på mono o kolla en monopolhögtalare i taget. Lyssna på gles kvinnliga sångröst eller liknande (filtrera gärna bort allt under 300 Hz). Börja lyssnandet nära högtalaren o backa till punkten där lokalisationen av rösten i högtalaren försvinner. Sångrösten skall nu vara diffus. Här är direktljudet lika med reflexljudet. Förhoppningsvis hittar du inte denna punkt eller är punkten bakom din lyssningsposition. Eftersom direktljudet är oberoende av rummet kan du nu beräkna var i rummet lyssningspositionen bör vara med monopolen.
När du väl har dina dipoler bör du på samma sätt kunna justera så att du får en lyssningsposition med en övervikt av direktljudet på mer än 3 dB.
Det intressanta är att jämföra var i rummet dina olika punkter för där direktljudet = reflexljudet med för övrigt identiska monopoler o dipoler.

JM

Där var lite att bita i. Tackar

[Johan_Lindroos]

Då får jag vatten på min kvarn .
Det får bli att sätta sågen i dem.

Innan du sågar kolla relationen direkt ljud/reflexljud i lyssningspositionen i relation till där den spatiala lokalisationen försvinner.
Sätt förstärkaren på mono o kolla en monopolhögtalare i taget. Lyssna på gles kvinnliga sångröst eller liknande (filtrera gärna bort allt under 300 Hz). Börja lyssnandet nära högtalaren o backa till punkten där lokalisationen av rösten i högtalaren försvinner. Sångrösten skall nu vara diffus. Här är direktljudet lika med reflexljudet. Förhoppningsvis hittar du inte denna punkt eller är punkten bakom din lyssningsposition. Eftersom direktljudet är oberoende av rummet kan du nu beräkna var i rummet lyssningspositionen bör vara med monopolen.
När du väl har dina dipoler bör du på samma sätt kunna justera så att du får en lyssningsposition med en övervikt av direktljudet på mer än 3 dB.
Det intressanta är att jämföra var i rummet dina olika punkter för där direktljudet = reflexljudet med för övrigt identiska monopoler o dipoler.

JM

Ditt påstående stämmer inte.

[JM]

Då får jag vatten på min kvarn .
Det får bli att sätta sågen i dem.

Innan du sågar kolla relationen direkt ljud/reflexljud i lyssningspositionen i relation till där den spatiala lokalisationen försvinner.
Sätt förstärkaren på mono o kolla en monopolhögtalare i taget. Lyssna på gles kvinnliga sångröst eller liknande (filtrera gärna bort allt under 300 Hz). Börja lyssnandet nära högtalaren o backa till punkten där lokalisationen av rösten i högtalaren försvinner. Sångrösten skall nu vara diffus. Här är direktljudet lika med reflexljudet. Förhoppningsvis hittar du inte denna punkt eller är punkten bakom din lyssningsposition. Eftersom direktljudet är oberoende av rummet kan du nu beräkna var i rummet lyssningspositionen bör vara med monopolen.
När du väl har dina dipoler bör du på samma sätt kunna justera så att du får en lyssningsposition med en övervikt av direktljudet på mer än 3 dB.
Det intressanta är att jämföra var i rummet dina olika punkter för där direktljudet = reflexljudet med för övrigt identiska monopoler o dipoler.

JM

Ditt påstående stämmer inte.

Nyfiken - hur tänker du? Tacksam för hänvisning till studier.

JM

[Piotr]

Dipolen till skillnad från monopolen får reflexljudet senare.

Näe, ljudhastigheten i luft är den samma för dessa ljudkällor.

Stig K. mfl insåg att reflexerna skall frekvensmässigt vara bredbandiga likt direktljudet. Dominerande absorbenter kan ge frekvensasymmetri i reflexljudet.

Ja eller tvärtom, om man har skev klang i någon riktning i direktljudet.. Då kan absorbenter på rätt plats reducera problemet med energiresponsen.

Kala väggar bakom dipolen är ett mindre problem än för monopolen. Kala väggar är ofta en förutsättning för bredbandiga reflexer. Dipolens mer bredbandiga ofta sfäriska ljudutbredning bakåt ger vanligen inga dominerande reflexer.
Allt ovan gäller ffa över 300 Hz.

Sfäriskt är kanske en beskrivning som passar en omnipol bättre än dipol.

[Johan_Lindroos]

Innan du sågar kolla relationen direkt ljud/reflexljud i lyssningspositionen i relation till där den spatiala lokalisationen försvinner.
Sätt förstärkaren på mono o kolla en monopolhögtalare i taget. Lyssna på gles kvinnliga sångröst eller liknande (filtrera gärna bort allt under 300 Hz). Börja lyssnandet nära högtalaren o backa till punkten där lokalisationen av rösten i högtalaren försvinner. Sångrösten skall nu vara diffus. Här är direktljudet lika med reflexljudet. Förhoppningsvis hittar du inte denna punkt eller är punkten bakom din lyssningsposition. Eftersom direktljudet är oberoende av rummet kan du nu beräkna var i rummet lyssningspositionen bör vara med monopolen.
När du väl har dina dipoler bör du på samma sätt kunna justera så att du får en lyssningsposition med en övervikt av direktljudet på mer än 3 dB.
Det intressanta är att jämföra var i rummet dina olika punkter för där direktljudet = reflexljudet med för övrigt identiska monopoler o dipoler.

JM

Ditt påstående stämmer inte.

Nyfiken - hur tänker du? Tacksam för hänvisning till studier.

JM

Det behövs inga studier då detta brukar ingå i ordinära kurser i akustik "typ 1A" och har inget att göra med att någon sångröst låter diffus eller liknande.

[Johan_Lindroos]

Dipolen till skillnad från monopolen får reflexljudet senare. Ingen ljudreflex skall var dominerande. Första reflexen bör vara längre än 10 ms. Diffusorer kan hjälpa men behövs i mindre grad än med monopoler. (Toole, Beranek, Greisinger mfl.)
Stig K. mfl insåg att reflexerna skall frekvensmässigt vara bredbandiga likt direktljudet. Dominerande absorbenter kan ge frekvensasymmetri i reflexljudet.
Kala väggar bakom dipolen är ett mindre problem än för monopolen. Kala väggar är ofta en förutsättning för bredbandiga reflexer. Dipolens mer bredbandiga ofta sfäriska ljudutbredning bakåt ger vanligen inga dominerande reflexer.
Allt ovan gäller ffa över 300 Hz.

Asymmetriska rum kan ge asymmetriska reflexer med asymmetrisk spatial upplevelse.

JM

Här förmodar jag att du avser Stig Carlsson med C och inte K.

Vidare undrar jag varför du tar upp det här med monopoler, är det egentligen inte så att du avser "vanliga" högtalare som är av typen element på framsidan och någon form av sluten låda (ev med basreflexrör)? Jag menar, trådstartarens nuvarande högtalare kan ju insorteras i typen "vanliga" högtalare.


Du påstår att ljudutstrålningen som reflekteras i väggen bakom en dipol skulle vara lägre än hos motsvarande monopol, varför det? Kan du inte tänka dig att en dipol kan riktas på så sätt att bakomvarande ljudutstrålning kan reflekteras på så sätt i ett rum att den blir i alla fall starkare än motsvarande monopol?


Vidare så är det fel nomenklatur att skriva "Första reflexen bör vara längre än 10 ms."* - Ljudreflexer pågår inte under en viss tidsrymd, utan en reflex kan ta en viss tid på sig innan den uppträder i förhållande till direktljudet om du förstår vad jag menar. Om du då egentligen menar att inga reflexer bör förekomma inom 10 ms från direktljudets anländande, så vill jag mena att du gör en grov förenkling, då det har väldigt stor betydelse varifrån ljudreflexen/ljudreflexerna kommer. Är till exempel ljudreflexen ifrån ritningar som ligger i närheten kring högtalaren, eller kommer den rent utav bakifrån lyssnaren? Detta är en fundamentalt stor skillnad i hur vi som människor upplever ljudreflexen som bra/dålig/störande eller "what ever". Det är till och med väldigt svårt att undvika ljudreflexer som kommer ifrån högtalarens fysiska närområde då nästan alla vanliga rum har både golv och tak, vilka brukar vara svåra att åtgärda. Även närligganda väggar kan i vissa fall vara i stort sett omöjliga att åtgärda tillfyllest om man har "otur" med högtalarplacering och rumslayout.


* ) Jag har även sett att du skrivit på detta sätt i andra tidigare inlägg.

[JM]

Ditt påstående stämmer inte.

Nyfiken - hur tänker du? Tacksam för hänvisning till studier.

JM

Det behövs inga studier då detta brukar ingå i ordinära kurser i akustik "typ 1A" och har inget att göra med att någon sångröst låter diffus eller liknande.

Kolla här så kanske jag blir lite tydligare med hur direktljudet o reflexljudet bladas beroende på avståndet från en monopol o var samt hur kritiska distansen uppträder.
http://education.lenardaudio.com/en/04_acoustics_2.html

Griesinger beskriver hur vi mycket konkret upplever var kritiska distansen uppträder.
http://www.davidgriesinger.com/

Kom gärna med konkreta studier som går att förhålla sig till.

JM

[RogerGustavsson]

Handlar inte de länkarna mera om akustiken i rum mera än hur vi uppfattar ljudkällor i form av högtalare i våra lyssningsrum?

[Almen]

Kolla här så kanske jag blir lite tydligare med hur direktljudet o reflexljudet bladas beroende på avståndet från en monopol o var samt hur kritiska distansen uppträder.
http://education.lenardaudio.com/en/04_acoustics_2.html

Griesinger beskriver hur vi mycket konkret upplever var kritiska distansen uppträder.
http://www.davidgriesinger.com/

Jag hittar inget om det du skriver:

...kolla relationen direkt ljud/reflexljud i lyssningspositionen i relation till där den spatiala lokalisationen försvinner.
---
Börja lyssnandet nära högtalaren o backa till punkten där lokalisationen av rösten i högtalaren försvinner.
---
Här är direktljudet lika med reflexljudet.

Kan du inte citera ur dina referenser så man har något konkret?

[Johan_Lindroos]

Nyfiken - hur tänker du? Tacksam för hänvisning till studier.

JM

Det behövs inga studier då detta brukar ingå i ordinära kurser i akustik "typ 1A" och har inget att göra med att någon sångröst låter diffus eller liknande.

Kolla här så kanske jag blir lite tydligare med hur direktljudet o reflexljudet bladas beroende på avståndet från en monopol o var samt hur kritiska distansen uppträder.
http://education.lenardaudio.com/en/04_acoustics_2.html

Griesinger beskriver hur vi mycket konkret upplever var kritiska distansen uppträder.
http://www.davidgriesinger.com/

Kom gärna med konkreta studier som går att förhålla sig till.

JM

Ojojoj, har du möjligen läst något på engelska som du översätter till "kritiska distansen". Det normala på svenska och engelska är att man talar om efterklangsradie eller på engelska "reverberation radius". Att du vill att jag ska framföra "konkreta studier" behövs ju inte alls. Jag vet inte varför du inte begriper ens vad du själv vill framföra. Min länk kan isåfall bli den länk som du själv hänvisar till:
http://education.lenardaudio.com/en/04_acoustics_2.html
Byt bara ut till ordet reverberation radius så blir det rätt.

Eller så kan du läsa något av din egen lilla favoritgubbe, Griesinger:
http://www.davidgriesinger.com/aes99.pdf
som förklarar det du vill att jag ska framföra som "konkreta studier" *
...men läs bara sid 14 - 28, efter detta blir mer och mer präglat av subjekiviteter som man kan ha olika åsikter om. LIkaså före sidan 14 kan man ha olika uppfattningar om hans påståenden.


Alltså vilket trams att avkräva "konkreta studier, det är ju f-n komik!!! Efterklangsradie är bara en definition som tagits fram inom akustiken, det behövs inga "konkreta studier" för sådant. Nä nu måste jag garva lite igen...

[Johan_Lindroos]

JM, jag rekommenderar dig att läsa grundkurs 1A i ämnet akustik.

[NADifierad]

Ja jevflar vad tråden tog fart!
Kul med saklig argumentation, det lär vi oss mest av .

[JM]

Kolla här så kanske jag blir lite tydligare med hur direktljudet o reflexljudet bladas beroende på avståndet från en monopol o var samt hur kritiska distansen uppträder.
http://education.lenardaudio.com/en/04_acoustics_2.html

Griesinger beskriver hur vi mycket konkret upplever var kritiska distansen uppträder.
http://www.davidgriesinger.com/

Kom gärna med konkreta studier som går att förhålla sig till.

JM

Det normala på svenska och engelska är att man talar om efterklangsradie eller på engelska "reverberation radius". Att du vill att jag ska framföra "konkreta studier" behövs ju inte alls.:

Tack Johan för att du upptar din tid med mina små funderingar.
Jag uppfattar "efterklang" som ett specialfall av reflexer under en viss tid.

When the reverberant sound becomes 12dB or greater than the direct sound all intelligibility is lost. The simplest way to find 'Critical Distance' is to play compressed pop music through the sound system. Begin with one speaker (left or right). Walk back and forth around the room, and you will be surprised how easy it is to identify the critical distance. Repeat the exercise with the other speaker, then both speakers. Its surprising how accurate our ears are when compared with acoustic measurement microphones.
http://education.lenardaudio.com/en/04_acoustics_2.html

Är vi överens att inom "reverberation radius" dominerar direktljudet över "reverberation sound" (reflexljudet) o utanför är det omvänt?


JM

[Johan_Lindroos]

Kolla här så kanske jag blir lite tydligare med hur direktljudet o reflexljudet bladas beroende på avståndet från en monopol o var samt hur kritiska distansen uppträder.
http://education.lenardaudio.com/en/04_acoustics_2.html

Griesinger beskriver hur vi mycket konkret upplever var kritiska distansen uppträder.
http://www.davidgriesinger.com/

Kom gärna med konkreta studier som går att förhålla sig till.

JM

Det normala på svenska och engelska är att man talar om efterklangsradie eller på engelska "reverberation radius". Att du vill att jag ska framföra "konkreta studier" behövs ju inte alls.:

Tack Johan för att du upptar din tid med mina små funderingar.
Jag uppfattar "efterklang" som ett specialfall av reflexer under en viss tid.

When the reverberant sound becomes 12dB or greater than the direct sound all intelligibility is lost. The simplest way to find 'Critical Distance' is to play compressed pop music through the sound system. Begin with one speaker (left or right). Walk back and forth around the room, and you will be surprised how easy it is to identify the critical distance. Repeat the exercise with the other speaker, then both speakers. Its surprising how accurate our ears are when compared with acoustic measurement microphones.
http://education.lenardaudio.com/en/04_acoustics_2.html

Är vi överens att inom "reverberation radius" dominerar direktljudet över "reverberation sound" (reflexljudet) o utanför är det omvänt?


JM

Ja, det kan vi vara överens om. Efterklangsradien är det avstånd då direktljudet är lika starkt som det diffusa ljudfältet. Det diffusa ljudfältet kallas ibland för efterklangsfältet men innebörden är samma. Du blandar dock engelska ord vilket jag tycker du bör undvika, och ordet "reflexljudet" är inte heller vedertaget. Jag rekommenderar dig fortfarande att läsa en grundkurs inom akustik, på svenska dessutom, så att du får korrekt nomenklatur du kan använda dig av.

Det citat du kommer med är enbart trams och innehåller enbart subjektiviteter. Efterklangsradie är något man kan, och bör, MÄTA upp. Inte att någon ska hålla på och prata och någon ska lyssna sig fram och tycka något. Vi människor uppfattar inte alls ljud på samma sätt som en mätmikrofon. Efterklangsradien är något som är fysikaliskt och bör mätas upp med en mätmik. Vad man sedan kan använda efterklangradien till är någon heeelt annat som säkerligen kan diskuteras länge.

Om du vill förstå vad efterklangradien betyder, så är det ju bara att du läser den länk du visat högre upp! (lenardaudio...) Varför envisas du med att citera en massa andra märkligheter som inte har med saken att göra? Jag förstår dig inte. Även Griesinger som jag länkade åt dig beskriver på ett klart och relativt tydligt sätt vad efterklangsradie är.

Vad du uppfattar i ordet "efterklang" håller jag inte med om. Du målar in dig i ett hörn. Om det skulle vara så som du tror, då måste du ju även tala i vilken tidsperiod reflexerna uppträder. Nä, det blir för rörigt.

[PerStromgren]

Johan, du låter som en översittare i din ton mot JM. Han må ha rätt eller fel, men detta kan uttryckas olika. Per, in fidem.

[Johan_Lindroos]

Ok, det var egentligen inte meningen. Eller det bara blev som det blev tror jag. Hursomhelst var det rätt korkat av mig. Jag upplevde att något slags bevis skulle avkrävas från mig, som egentligen inte borde behövas. JM, hoppas av du inte blev ledsen, eller i alla fall att vi kan bli överens och dela den akustiska samvaron i all sin underbara ljudupplevelse.

[NADifierad]

Hur som haver, så kommer jag troligen inte att kunna tygla min nyfikenhet. Att testa är att veta!
En annan fundering kring Dipolämnet, gäller hur mycket av frekvensregistret som är lönt att inkludera i själva "dipolandet"?
Jag har sett en del exempel där dipolprincipen används i bas och mid, men ej i diskanten!?
Vilka är för eller nackdelarna med att ha en bakåtriktad diskant, i motfas?
Vidare har jag sett en del exempel på dipoler med stora (15") mellanregister. Det borde ju bli en begränsning av de högre mellanregistertonernas möjlighet att stråla bakåt pga magnetpaketet?

[JM]

Ja, det kan vi vara överens om. Efterklangsradien är det avstånd då direktljudet är lika starkt som det diffusa ljudfältet. Det diffusa ljudfältet kallas ibland för efterklangsfältet men innebörden är samma.

Tack för ditt svar Johan. Jag kan förstå att mitt klumpiga språk inte är entydigt men jag gör så gott jag kan. Det är helt ok att rätta mig om det föreligger felaktigheter.
Det rätt många år sedan jag gick på KTH Elektro så du har rätt i att kunskaper i området är rätt begränsade.

Bra Johan att vi är överens var o hur "efterklangsradien" uppstår.
Du beskriver ett tekniskt analytisk angreppssätt.
Nu försöker jag se direktljud o reflexer ur psykologiskt/medicinskt perspektiv. Dvs "brainhearing".
1. När jag sitter i lyssningspositionen i det lilla rummet vill inte hjärnan inte ha för mycket reflexer under ca 100 ms. Blir efterklangen (reflexerna/100 ms) mer än 12 dB "starkare" än direktljudet blir det stora problem att höra direktljudet. Även vid lyssnande på ett avstånd motsvarande efterklangsradien uppstår problem psykologiskt/medicinskt att klart svårt att tydligt uppfatta direktljudet. Vid mer än + 3 dB börjar hjärnan allt mer uppfatta direktljudet allt mer tydligt.
Sökning på AES medlemssida ger över 340 träffar på Griesinger.
Pitch Coherence as a Measure of Apparent Distance in Performance Spaces and Muddiness in Sound Recordings: Presented at the 121st AES Convention 2006 October 5–8 San Francisco
http://www.aes.org/tmpFiles/elib/20150427/13751.pdf
CONCLUSIONS
The perceived distance of a sound source in a reflectiveor partially reflective space can be quantified in part by our ability to extract fundamental pitch frequencies
from overtones in the frequency range of the vocal formants. The ease with which we an do this depends on the direct to reverberant ratio, and the early time
delay gap. When the direct to reverberant ratio above 1000Hz drops below about 2dB a sound is perceived as distant or muddy. For frequencies above 1000Hz a difference in
reverberant level of ½ dB can be easily audible at the threshold.
In the author’s experience dramatic intensity suffers when the sound from an actor or a singer is perceived as
distant. The ideal compromise for opera seems to be to keep the reverberant level above 1000Hz low enough
that the singers retain their dramatic presence, while increasing the reverberant level and the reverberation
time below this frequency. This effect can be achievedin a dry hall with an electronic enhancement. The effect
may have been achieved passively in a few traditional halls around the world.

Men detta är inte tillräckligt.
Reproductions of recordings can only
be heard as they were created if the loudspeakers
in both places are similar and if
the reproduction space does not “abnormally”
modify the sounds radiated by
loudspeakers. This does not mean eliminating
all reflections, because it turns out
that human listeners expect the “right”
amount of reflected sound.

Sounds reaching listeners in small
and/or dead rooms are dominated by the
direct sound and early reflections. It is
therefore necessary to preserve good
sound quality in first reflections.
Conventional specifications on acoustical
materials are not angle specific, they are
diffuse field or random-incidence specifications.
These are very different requirements.
Assumptions that early reflections
are being “absorbed” by commonly used
materials are generally incorrect.
Floyd Toole J. Audio Eng. Soc., Vol. 62, No. 6, 2014 June
http://www.aes.org/tmpFiles/elib/20150427/17338.pdf

2. Timingen av de tidigaste reflexerna är av yttersta vikt enligt mina tidigare inlägg för ge hjärnan optimal spatial upplevelse. Se Tooles modifiering av Barrons graf hur tidsfördröjningen av ljudet relativt mängden direktljud/reflexljud påverkar spatiala upplevelsen. s 87 Toole Sound Reproduction 2008

JM

[Kraniet]

enda gångerna jag hört dipoler som låtit hyffsat bra är då det tagits speciell hänsyn till att hantera det ljud som går ut bakåt. Dämpning eller diffusion verkar vara ett måste, iaf för min smak.

[Almen]

Timingen av de tidigaste reflexerna är av yttersta vikt enligt mina tidigare inlägg för ge hjärnan optimal spatial upplevelse. Se Tooles modifiering av Barrons graf hur tidsfördröjningen av ljudet relativt mängden direktljud/reflexljud påverkar spatiala upplevelsen. s 87 Toole Sound Reproduction 2008

Ja, det påverkar den spatiala upplevelsen, men inte till det bättre, enligt mig. Jag vill inte att det inspelade ljudet skall förstöras med reflexer, oavsett om det inspelade ljudet är direktljud eller reflexer. Om man sitter och lyssnar på nyheterna på en liten TV så kan det säkert vara jättebra med tidiga reflexer, men jag vill inte ha det när jag lyssnar på inspelad musik. Jag vill så gott det går, med Tooles ord nedan, bli förflyttad i rummet (och därmed i tid).

[Mina fetningar]

Our ability to judge the distance of sounds is greatly
improved when there are reflections, especially, it seems,
early reflections. In rooms we improve with time, meaning
that we learn certain aspects of the sound field and, once
learned, it transfers to different locations in the same room
and, to some extent, to rooms having similar acoustical
properties [23]–[29]. It is another perceptual dimension
with a cognitive component. All of this is clearly relevant
to localizing the real sources—the loudspeakers. However,
success in doing this may run counter the objectives of
music and film sound, which is often to “transport” listeners
to other spaces. How do we react to a combination
of real and recorded patterns of reflections?
---
The precedence effect will guide our attention to the
first arrived sound as an indicator of the location of the
source. However, early reflections can cause this directional
impression to shift slightly, or the “image” of the
source to be enlarged. One can logically speculate that the
image shifting or spreading is associated with a reduction
in interaural cross correlation (IACC), in the well-known
tradeoff with spaciousness—increasing spaciousness tends
to be correlated with image broadening [30]. Haas noted
that adding a delayed lateral sound caused a “pleasant
broadening of the primary sound source” [31]. Olive and
Toole determined the delays and levels at which a single
lateral reflection caused a perceptible change in the size or
location of the primary image [32].
---
Whether a change in image position or size is good or
bad, then, is a subjective judgment. Because what was
intended by the recording artists is normally not known,
such judgments must be based on what appears to be plausible
or personally preferable.