kondensatorer mer eller mindre volt?

[Rille]

jag ska byta bipolära kondensatorer på ingången i mina slutsteg Sentec PA9 d.v.s. en audio signal kommer gå igenom kondensatorerna. för att välja rätt=bäst så undrar jag om en kondensator specad med högre Volt är bätttre än en med mindre, för att släppa igenom ljud/är snabbare/ger mindre distorsion?
jag har letat igenom halva internet, känns det som, och läst otaliga dokument där alla säger att kondensatorn tål mer om den har högre voltspec. Den infon känns självklar för mig.. Men ingenstans tar de upp om kondensatorn blir snabbare eller långsammare, distar mer eller mindre, beroende på om den är specad för 10 eller 50V..
eller är det så att en kondensator med samma uf men olika volt är lika bra bara det inte skickas en för stark ström igenom den? dvs 10V eller 10.000V spec spelar ingen roll..
Den jag tittar på är http://www.hificollective.co.uk/compone ... on_es.html och prisskillnaden mellan en 10 eller 50V är för mig oväsentlig, och det är dem jag väljer mellan..
Varför jag inte väljer originalkondesatorn är för att den inte återfinns på marknaden, som jag hittat.. och för att den fysiskt spruckit och läcker, vilket gör att jag söker nya och bättre varianter.

[PerStromgren]

En kondensator av bra kvalitet kommer inte att påverka ljudet på annat sätt än att fungera som högpassfilter. Detta filter är bara beroende på kapacitansen, så länge den tål den spänning som den utsätts för. Högre max spänning är inte bättre, men skadar heller inte.

Annan påverkan hos den kondensatorn behövs nog mycket noggranna mätningar för att upptäcka, så du ska inte ligga vaken på nätterna.

PS. Kondensatorer som distar av sig själva är nog rätt usla, om de har det värde konstruktören avser. "Långsamma" kondensatorer tror jag inte finns...

[paa]

En kondensator som tål högre spänning har tjockare isolering mellan lagren.
Om man får negativ inverkan av dielektrikat så borde det ju bli mer av den saken med tjockare isolering.

[Rille]

En kondensator som tål högre spänning har tjockare isolering mellan lagren.
Om man får negativ inverkan av dielektrikat så borde det ju bli mer av den saken med tjockare isolering.

Ja "om" det är så att ett tjockare dielektrika påverkar negativt så borde det bli sämre med tjockare isolering. menar du att det är på det viset eller antar du?

[Rille]

En kondensator av bra kvalitet kommer inte att påverka ljudet på annat sätt än att fungera som högpassfilter. Detta filter är bara beroende på kapacitansen, så länge den tål den spänning som den utsätts för. Högre max spänning är inte bättre, men skadar heller inte.

Annan påverkan hos den kondensatorn behövs nog mycket noggranna mätningar för att upptäcka, så du ska inte ligga vaken på nätterna.

PS. Kondensatorer som distar av sig själva är nog rätt usla, om de har det värde konstruktören avser. "Långsamma" kondensatorer tror jag inte finns...

Tjenare Per!
Njae jag borde naturligtvis inte ligga vaken om nätterna för det, MEN nu är ju jag lite knepig på sådana här saker... jag tror kanske inte att långsamhet är ett problem, jag försöker mer förklara hur jag tänker då ingen verkar ha funderat på detta "problem" förut.. förhoppningsvis så är det ett ickeproblem men då vill jag gärna bli upplyst om det då jag bannemig inte hittar svaret någonstans.

[PerStromgren]

Du har ju redan en massa kondingar i signalkedjan! Inte tusan har du väl bekymmer med dom?

[Rille]

Du har ju redan en massa kondingar i signalkedjan! Inte tusan har du väl bekymmer med dom?

Nej det har jag inte men dom ska jag heller inte byta.. men dessa måste jag ju byta då de gamla spruckit och då vill jag veta att jag köper rätt..

[murgatroyd]

Kan du inte visa en närbild på vilken konding som Sentec monterat från början? Borde ge en viss vink om vilken kvalitet vi pratar om...

[paa]

En kondensator som tål högre spänning har tjockare isolering mellan lagren.
Om man får negativ inverkan av dielektrikat så borde det ju bli mer av den saken med tjockare isolering.

Ja "om" det är så att ett tjockare dielektrika påverkar negativt så borde det bli sämre med tjockare isolering. menar du att det är på det viset eller antar du?

Jag vet inte vad jag ska tro om detta, faktiskt.
Men samtidigt tror jag inte att det är ett stort problem, en audiokondensator har väl inte så dåligt dielektrika från början.

[Rille]

En kondensator som tål högre spänning har tjockare isolering mellan lagren.
Om man får negativ inverkan av dielektrikat så borde det ju bli mer av den saken med tjockare isolering.

Ja "om" det är så att ett tjockare dielektrika påverkar negativt så borde det bli sämre med tjockare isolering. menar du att det är på det viset eller antar du?

Jag vet inte vad jag ska tro om detta, faktiskt.
Men samtidigt tror jag inte att det är ett stort problem, en audiokondensator har väl inte så dåligt dielektrika från början.

Tro att jag är petig..
stort problem tror jag inte heller att det är. jag vill bara välja rätt från början..

[lennartj]

Fattade jag rätt står ditt val bara mellan två olika kondensatorer (par?) som inte kostar många kronor?

Kan du inte göra oss en tjänst och köpa båda sorterna, testa och berätta vad du kommer fram till i subjektiv utvärdering?

Du nämnde "snabba" och "långsamma" kondensatorer. Jag har inte upplevt fenomenet i samband med kondensatorjämförelser, men får erkänna att jag glömt av att kolla den aspekten

Sedan dess pågår ett litet sidoprojekt i snigeltempo, att provlyssna mig fram till de ultimata kopplingskondensatorerna för mina EA-Dynaco Mk.III till någorlunda rimligt pris.

från
http://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=1764286#p1764286
När jag för många år sedan jämförde signalkablar upplevde jag dock sådana skillnader genom att byta i endast ena kanalen lyssna på programmaterial i mono.
På nya förstärkare är monoknappen oftast bortrationaliserad så i dagens läge rekommenderar jag att välja ut några väl inspelade musikstycken som du rippar och redigerar till mono och bränner på CD om du inte spelar via dator.
Lyssna in dig grundligt på dina monoinspelningar och försök åtgärda eventuella obalanser i återgivningen innan du börjar själva testen med att byta kondensatorer så att du har olika kondensatorer i höger och vänster kanal.
Uppfattar du någon skillnad så verifiera genom att koppla höger högtalare till vänster högtalarutgång och tvärtom.
Det är lätt att inbilla sig saker eller att orsaken är en annan än man först trott.

[Svante]

Om det sitter en bipolär kopplingskondensator i ett ingångsfilter är den "stor", dvs det blir mycket lite spänningsfall över den över brytfrekvensen. Det innebär att en liten olinjäritets effekter blir ytterligare mindre än olinjäriteten i sig. Eventuellt sitter det också en liten kondensator parallellt med den stora. Om en olinjäritet överhuvudtaget är ett problem så är den det vid låga frekvenser, och spänningen över kondensatorn blir förmodligen aldrig större än något hundratal millivolt om inte försteget lämnar DC ut (dvs är felkonstruerat/trasigt).

Att sätta etiketten "snabb/långsam" på en kopplingskondensator är inte meningsfullt.

[lennartj]

Att sätta etiketten "snabb/långsam" på en kopplingskondensator är inte meningsfullt.

I teknisk mening har du säkert rätt och kanske även beträffande subjektiva lyssningsintryck.
De intryck av snabb/långsam jag fått vid mina kabeljämförelser i mono där jag bara kopplat in ett testobjekt i ena kanalen är att transienter kan upplevas som olika snabba i kanalerna.
Som sagt har jag hittills inte tänkt på att lyssna efter om jag kan uppfatta sådana skillnader mellan olika typer av kopplingskondensatorer i rörslutsteg. Förhoppningsvis konstaterar jag att jag inte kan det och slipper bry mig om den aspekten i framtiden, men då har jag åtminstone kollat.

De intryck jag främst lyssnar efter är om diskanten upplevs som glittrande, skimrande, mörk eller snarast obefintlig som med de bruna ryska PIO-klunsarrna,

men i gengäld gav de en hittills oöverträffad pondus i basregistret och shuntade med andra mindre kondensatorer kunde jag mixa till en diskantåtergivning efter behag.

b

[Rille]

Jag bryr mig inte om kondensatorn är snabb eller långsam utan "vad påverkar positivt respektive negativt" på ljudet för en bipolär kondensator som sitter på ingången på en förstärkare, är det bättre eller sämre om den är specad till 10V eller 50V? Jag ser i produktbladen att vissa parametrar skiljer sig men jag hittar inte information om vad som är bättre eller sämre.. Jag kan nog inte förklara på bättre sätt vad jag är ute efter.

[murgatroyd]

Sentec valde ju 10V så.....väntar fortfarande på bild på orginalkondingen så man kan göra en slutledning om vilken kvalitet Sentec ursprungligen valde...

[Rille]

Det satt bipolära ROE kondingar i..

[Rille]

Eller ska jag i stället fråga varför gör man 10v varianter av kondensatorer där 50v varianter finns? Om inget skiljer förutom att 10v varianten går lättare sönder då starkare ström leds genom den?

Den fysiska storleken är nära samma och priset skiljer bara nån krona.. Då borde alla göra varianter som tål massor av volt.. Mest volt vinner? Det köper inte jag..

[Svante]

Att sätta etiketten "snabb/långsam" på en kopplingskondensator är inte meningsfullt.

I teknisk mening har du säkert rätt och kanske även beträffande subjektiva lyssningsintryck.
De intryck av snabb/långsam jag fått vid mina kabeljämförelser i mono där jag bara kopplat in ett testobjekt i ena kanalen är att transienter kan upplevas som olika snabba i kanalerna.
Som sagt har jag hittills inte tänkt på att lyssna efter om jag kan uppfatta sådana skillnader mellan olika typer av kopplingskondensatorer i rörslutsteg. Förhoppningsvis konstaterar jag att jag inte kan det och slipper bry mig om den aspekten i framtiden, men då har jag åtminstone kollat.

De intryck jag främst lyssnar efter är om diskanten upplevs som glittrande, skimrande, mörk eller snarast obefintlig som med de bruna ryska PIO-klunsarrna,
[ Bild ]
men i gengäld gav de en hittills oöverträffad pondus i basregistret och shuntade med andra mindre kondensatorer kunde jag mixa till en diskantåtergivning efter behag.

b

Vad jag menar är att om ett byte av en komponent ger ett "snabbare" (eller godtyckligt valt lyssningsintryck) återgivning så behöver det inte alls bero på den komponent man har bytt i sig, utan det kan lika gärna bero på hur den interagerar med komponenterna runtikring. I en annan koppling kan därför effekten bli en helt annan, och att därför märka komponenten som snabb är inte meningsfullt. Däremot kan man märka hela den nya kopplingen som snabb(are) än den tidigare kopplingen.

Ett planlöst experimenterande med komponentbyten riskerar att hamna i sådant etiketterande, och internet är fullt av felaktiga slutsatser pga av sådana exeriment.

I just det här fallet vill jag påminna om Kalle Ståhls "härva" av komponenter som ingen lyckades identifiera i en F/E-lyssning. Den innehöll, om jag inte minns fel, en opolariserad tantalelektrolyt i signalvägen. Den liksom den bipolära kondensatorn i den här kopplingen (tror jag) var så stora att det inte blir någon signalspänning att tala om över dem, och det spelar alltså knappast någon roll om de är märkta med 10 eller 50 V. Båda är tillräckligt bra.

[Rille]

Att sätta etiketten "snabb/långsam" på en kopplingskondensator är inte meningsfullt.

I teknisk mening har du säkert rätt och kanske även beträffande subjektiva lyssningsintryck.
De intryck av snabb/långsam jag fått vid mina kabeljämförelser i mono där jag bara kopplat in ett testobjekt i ena kanalen är att transienter kan upplevas som olika snabba i kanalerna.
Som sagt har jag hittills inte tänkt på att lyssna efter om jag kan uppfatta sådana skillnader mellan olika typer av kopplingskondensatorer i rörslutsteg. Förhoppningsvis konstaterar jag att jag inte kan det och slipper bry mig om den aspekten i framtiden, men då har jag åtminstone kollat.

De intryck jag främst lyssnar efter är om diskanten upplevs som glittrande, skimrande, mörk eller snarast obefintlig som med de bruna ryska PIO-klunsarrna,
[ Bild ]
men i gengäld gav de en hittills oöverträffad pondus i basregistret och shuntade med andra mindre kondensatorer kunde jag mixa till en diskantåtergivning efter behag.

b

Vad jag menar är att om ett byte av en komponent ger ett "snabbare" (eller godtyckligt valt lyssningsintryck) återgivning så behöver det inte alls bero på den komponent man har bytt i sig, utan det kan lika gärna bero på hur den interagerar med komponenterna runtikring. I en annan koppling kan därför effekten bli en helt annan, och att därför märka komponenten som snabb är inte meningsfullt. Däremot kan man märka hela den nya kopplingen som snabb(are) än den tidigare kopplingen.

Ett planlöst experimenterande med komponentbyten riskerar att hamna i sådant etiketterande, och internet är fullt av felaktiga slutsatser pga av sådana exeriment.

I just det här fallet vill jag påminna om Kalle Ståhls "härva" av komponenter som ingen lyckades identifiera i en F/E-lyssning. Den innehöll, om jag inte minns fel, en opolariserad tantalelektrolyt i signalvägen. Den liksom den bipolära kondensatorn i den här kopplingen (tror jag) var så stora att det inte blir någon signalspänning att tala om över dem, och det spelar alltså knappast någon roll om de är märkta med 10 eller 50 V. Båda är tillräckligt bra.

Ja Svante jag tror också att båda blir tillräckligt bra. Men eftersom jag har möjligheten att välja så vill jag välja den som ev är något bättre än den andra och de är olika i specarna.. Vänta så länkar jag till pdfen..

[Rille]

http://www.nichicon.co.jp › english › pdf › e-es
Länken till pdfen.. Blev länk till företaget.. Det är bipolära ES serien..

[Svante]

Ja Svante jag tror också att båda blir tillräckligt bra. Men eftersom jag har möjligheten att välja så vill jag välja den som ev är något bättre än den andra och de är olika i specarna.. Vänta så länkar jag till pdfen..

Fast nu säger du emot dig själv. För att den ena ska vara bättre måste den vara bättre. De kan inte bli bättre än ohörbart bra. Båda är alltså lika bra. (Sagt med viss oinsikt om det specifika fallet, men jag tror det är så även här.)

Och om du inte avser hur bra de är lyssningsmässigt utan mätmässigt så måste du nog tala om vilken mätparameter som du bedömer vara viktigast, alternativt hur du väger flera ohörbart svaga fel mot varandra.

[Rille]

Ja Svante jag tror också att båda blir tillräckligt bra. Men eftersom jag har möjligheten att välja så vill jag välja den som ev är något bättre än den andra och de är olika i specarna.. Vänta så länkar jag till pdfen..

Fast nu säger du emot dig själv. För att den ena ska vara bättre måste den vara bättre. De kan inte bli bättre än ohörbart bra. Båda är alltså lika bra. (Sagt med viss oinsikt om det specifika fallet, men jag tror det är så även här.)

Och om du inte avser hur bra de är lyssningsmässigt utan mätmässigt så måste du nog tala om vilken mätparameter som du bedömer vara viktigast, alternativt hur du väger flera ohörbart svaga fel mot varandra.

Nu närmar vi oss svar.. Visst finns en ohörbar tröskel men mätmässigt och teoretiskt kan det bli bättre. Jag har begrunnat mycket kring detta de senaste dagarna och jag tror jag väljer 50V då den har lägre impedans och ett lägre tan värde vilket enl fler dokument ska vara bra, samt klarar mer volt helt i onödan.. Kostnadsskillnaden blir på sin höjd 20kr vilket jag inte gnäller över när det känns som rätt beslut.. jag återkommer med en kort utvärdering när dom spelar med nya kondingarna..

[DQ-20]

Vad komplicerat detta blev. Det man vill undvika när det gäller elektrolyter för dc-block är att det utvecklas en spänning över kondensatorn eftersom det är det som skapar distortion. Det gör man genom att ta ett "tillräckligt" stort värde i förhållande till kretsimpedansen. Typiskt brukar det ligga på 22-100 µF i förförstärkare. Då blir eventuella fel som kan utvecklas över kondensatorn försvinnande små. Faktiskt så små att det blir svåra att mäta ens med Audio Precision. Jag kan inte hitta värdet som du har idag och vilket som du vill byta till. Det skulle jag vilja säga är en viktigare faktor än spänningstålighet och fabrikat.

/DQ-20

[murgatroyd]

220µF, 10v

[Rille]

jag har läst en gammal artikel från Electronics world 2003 http://psykok.dyndns.org/diy/UP/Youpi/P ... _Part6.pdf där någon tjomme mäter på kondensatorer.. denna artikel är väll en av grunderna till min petighet..

[RogerGustavsson]

Förr ett antal år sedan skulle elektrolyter helst bort ur audiostegen signalväg, åtminstone så långt det gick. Nu sitter det i ett flertal välljudande steg elektrolyter direkt i signalvägen, ofta på ingången. Är detta inte längre ett lika hett tema som när Stig Carlsson jagade elektrolyter i sin elektronik (omskrivet i MoLt)?

[murgatroyd]

Just det, minns detta mycket väl, endast tantaler var kosher eller i närheten.

[Svante]

Förr ett antal år sedan skulle elektrolyter helst bort ur audiostegen signalväg, åtminstone så långt det gick. Nu sitter det i ett flertal välljudande steg elektrolyter direkt i signalvägen, ofta på ingången. Är detta inte längre ett lika hett tema som när Stig Carlsson jagade elektrolyter i sin elektronik (omskrivet i MoLt)?

Alltså det beror ju på hur kopplingen ser ut. Det faktum att det sitter en bipolär kondensator på ingången till ett slutsteg får mig att tro att brytfrekvensen på filtret är väldigt låg. Det gör i sin tur att signalspänningen över kondensatorn blir nära noll. Om man däremot tänker sig en vanlig elektrolytkondensator och kretsen inte ger någon DC-bias, och dessutom brytfrekvensen ligger runt 20 Hz, ja då kan jag tänka mig att man kunde ta det i blindtest, inte bara pga tonkurveavvikelsen.

Men någon kanske kan leta fram ett schema så att vi kan få se vad det är vi diskuterar?

[soundbrigade]

Det fanns någon som hade signaturen "att mäta är att veta". Detta gäller till 100% för kondingar.
De parametrar man kan hitta hos en konding är kapacitans, spänningstålighet, tgd (eller förlustvinkel eller fasvinkel)(*), ESR och läckström(*), Man har också emellanåt mätt klirrfaktorn (tredjetonsdistortionen) för kondingar.
Andra faktorer är dielektrisk absorption, ett fenomomen som förekommer vid likspänning. Fenomenet kallas ibland och helt felaktigt minnesdistortion.

Tgd (tangenten för deltavinkeln) är det fasfel man får när det dyker upp parasitelement i kondingen, alltså resistans i kondensatorlindan, anslutningstrådar, Även induktans i linda och spole spelar roll. Den här faktorn har betydelse for t ex filterkondingar i nätfilter där hög förlustvinkel leder till effektförlust/värmeutveckling. Likaså är det viktigt att hålla den faktorn låg där kondingar används till filter ( för analoga signaler). För elektrolytkondingar benämner man faktorn for ESR - Effektiv SerieResistans.

Spänningståligheten har med dielektrika och tjockleken på densamma att göra. Vissa kondensatorer är dessutom självläkande vilket innebär att vid ett genomslag "reparerar" kondingen sig själv genom att bränna bort dielektrika och metallfolie runt korstslutningen.

Läckströmmen spelar i många applikationer stor roll, speciellt om man vill att kondensatorn ska behålla den laddning man lagt på.

För oss audiofånar är det ju trevligt om en kondensator inte spökar till pålagd signal genom att distordera den. Klirr är ett resultat av fladdarnade folier, dvs kondensatorkärnan är för lös, eller har man plattat till lindan så den blivit bugglig. Folierna fladdrar pga av de elektriska fälten och ger upphov till distortion. Papperskondingar har större benägenhet att klirra då de i motsats till plastkondingar inte sintras vilket får plast att krympa.

Dielektrisk absorption är ett rent likspänningsfenomen och betyder att den del av den elektriska energin som lagrats i kondingen går åt till att polarisera dielektrikat. Detta märks genom att spänningen med tiden sjunker utan att laddning läcker. Om man kortsluter kondingen kommer polariseringsenergin att läcka tillbaka till kondingen och ses som att spänningen plötsligt stiger lite. Men effekten gäller för mycket låååååååååångsamma förlopp och mäts efter ca 10 minuters laddtid.

Att kondingar skulle vara "snabba" eller "långsamma" handlar om något helt annat då "hastighet" inte är en faktor hos en kondensator. Troligare är att den är "dålig" såtillvida att den har för stora förluster - alltså massa R och L parallellt och seriellt med kondensatorn. Och att kondensatorer "låter bra eller dåligt" har med samma sak också att göra, bara gå till vetenskapen och parametrarna så ser man vad som avgör om en kondensator är god eller ej.

[Rille]

Ja jag gillar ju att veta..