Jag är rätt så tveksam till den lösningen (och att kortsluta en talspole blir dessutom i det fallet ekvivalent med att ha en kopparhylsa bara. Ett tunväggigtrör helt enkelt.
Jag tror grundproblemet är att man inte har en grundrörelse, som man har för fältet i en asynkronmotor. En asynkronmotor arbetar ju med ett släp, vars storlek bestämmer strömmen och därmed momentet,tills släpet blir så stort att man förlorar synkroniseringen helt, och motorn hackar till och stannar.
Det finns många problem med den uppbyggnad du beskriver, en av dem är att den elektromagnetiska dämpningen av rörelsen bestäms av spaltflödet (i kvadrat om man skall vara noga) så det är ingen bra ide att modulera det. Ett annat problem är att det uppstår en likriktningseffekt och att en ökning av spaltflödet kommer att ge kraft i olika riktning beroende på talspolens läge, men oberoende av om spaltflödet ökar i ena eller andra riktningen... Distorsionen blir gigantisk!
Låg verkningsgrad är ett försumbart problem i sammanhanget.
Skall ett element fungera vettigt som omvandlare från elektrisk signal till ljudtryck så behövs nog en förmagnetisering - läs en forcerad ström genom talspolen istället för en kortslutning. Men modulering av spaltfältet är en mycket dålig ide även i det fallet.

Det finns dock andra sätt att konstruera högtalarelement är de klassiska (rörlig överhängd eller underhängd talspole samt statisk spaltfält), men det finns skäl till att de inte är så vanliga.

Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).