Optimal låda för SB23NACS45

[Perfector]

Högtalarna i min avatar ger 108 db vid 40 hz och 114 vid hundra med samma avräkning som jag föreslog högre upp.
Större låda ger lägre resonans i luftvolymen så jag undrar om simuleringsprogrammen bara simulerar..
Jag önskar tangband lycka med bygget hur som.

[Kraniet]

Högtalarna i min avatar ger 108 db vid 40 hz och 114 vid hundra med samma avräkning som jag föreslog högre upp.
Större låda ger lägre resonans i luftvolymen så jag undrar om simuleringsprogrammen bara simulerar..
Jag önskar tangband lycka med bygget hur som.

Det är ju klart att större lådvolym har fördelar, men det måste ju stämma med elementets T/S också. Det går ju inte att välja lådvolym och avstämningsfrekvens hur som helst. Den optimala lådvolymen och avstämningen skiljer sig ju mellan olika element. En del element är ju inte ens värda att använda i en basreflexlåda heller.
Simuleringsprogram som LspCAD och Basta! (och säkert en del andra) stämmer otroligt bra med verkligheten, inom rimliga gränser förstås.

[Perfector]

Högtalarna i min avatar ger 108 db vid 40 hz och 114 vid hundra med samma avräkning som jag föreslog högre upp.
Större låda ger lägre resonans i luftvolymen så jag undrar om simuleringsprogrammen bara simulerar..
Jag önskar tangband lycka med bygget hur som.

Det är ju klart att större lådvolym har fördelar, men det måste ju stämma med elementets T/S också. Det går ju inte att välja lådvolym och avstämningsfrekvens hur som helst. Den optimala lådvolymen och avstämningen skiljer sig ju mellan olika element. En del element är ju inte ens värda att använda i en basreflexlåda heller.
Simuleringsprogram som LspCAD och Basta! (och säkert en del andra) stämmer otroligt bra med verkligheten, inom rimliga gränser förstås.

Instämmer så långt att inte alla element passar alla lådor, men under alla år jag gjort högtalare har jag använt element med och utan idealparametrar.
Isophon tex. är inte alls lämpliga som basreflex med den standardiserade principen att stämma lådan till en viss frekvens.
Men med belastningsberäkning blev tom Wikström som var (är?) generalagent helt förbluffad att det gick att få både kraft och effekttålighet att funka i stora lådor som ju inte alls var isophons tanke.
Jag tror därför att En låda på 40 liter med belastning enligt ovan beskrivet kan funka nog så bra.
För mig finns inga slutna eller basreflexelement utan bara belastade eller obelastade dito.
Men det finns nog lika många teorier som medlemmar på detta forum.

[Bill50x]

Men det finns nog lika många teorier som medlemmar på detta forum.

Nix! Själv har jag inga som helst teorier i frågan

Så ett typiskt faktiskt-svar blir då

-1

/ B

[jansch]

Prefector - Vad konstigt du skriver....

Du skriver: "Isophon tex. är inte alls lämpliga som basreflex med den standardiserade principen att stämma lådan till en viss frekvens."
En Helmholtzresonator har alltid en viss resonansfrekvens och om man vill optimera nyttan av "basreflexen" så stämmer man av den i relation till högtalarelementet. För tydlighets skull - man tar också hänsyn till Q värdet.

Jag har mätt på mängder av Isophon element och inte var dom unika på något sätt. Vad kan vara unikt förutom mätvärdena? Sedan har inte Isophon varit "världsbäst" på att optimera. Ett exempel är Isophon Ontario... Den har jag inte mätt själv men den hade nog mått bra av lite (bättre) simuleringar innan den kom till världen.

Nä, det finns inte MÅNGA teorier om beräkning av basreflexlådor som är verifierade, kanske många gissningar och tumregler. Det finns EN verklighet som följer fysikens lagar. Thiele/Small parameters och Helmholz bygger på fysiska lagar och de simuleringsprogram som finns utgår säkert från dessa lagar. BASTA! är ett sådant program som många nyttjar för simuleringar.
Orsaken till att det KAN finnas skillnader mellan teori och verklighet är oftast brist på data och också hur den kan påverka. Ett typexempel är hur långt ett basreflexrör är akustiskt jämfört med den uppmätta längden eller hur man skall utforma portens öppning eller strömningsmotstånd generellt. Detta går ju också att simulera men är så mycket svårare, det FÖLJER fysikens lagar men vi har inte förmåga/pengar/tid/ork att studera sådant i detalj.
Det viktiga är att vi VET vad vi har kontroll över genom simulering av fysikens lagar och vad vi INTE kan simulera i detalj.

Vi måste nog böja vår nacke ödmjukt inför fysikens lagar annars bör vi nog tvivla i andra sammanhang också. Köper vi t.ex. 2 kilogram mjöl och sedan väger påsen på vågen hemma till 2064gram så förstår vi att det är rimligt rätt och konstaterar att själva påsen, som inte är definierad i vikt, kommer I VISS MÅN att påverka mätresultatet. Vet vi bristerna i simuleringar/mätningar kan vi komma verkligt nära sanningen.
Isophonelement har liksom andra tillverkares element har förändrats genom tiden (jag mätte på dom på 70-talet). Dom går inte att generalisera.

[Cortado]

Högtalarna i min avatar ger 108 db vid 40 hz och 114 vid hundra med samma avräkning som jag föreslog högre upp.
Större låda ger lägre resonans i luftvolymen så jag undrar om simuleringsprogrammen bara simulerar..

Vad är det för element, lådvolym och portdimensioner?

[Perfector]

Högtalarna i min avatar ger 108 db vid 40 hz och 114 vid hundra med samma avräkning som jag föreslog högre upp.
Större låda ger lägre resonans i luftvolymen så jag undrar om simuleringsprogrammen bara simulerar..

Vad är det för element, lådvolym och portdimensioner?

Rör 50 x 120 mm
I övrigt enligt texten.
Ser att jag skrev fel om maxljudtryck vid 100 Hz åxå.

[Perfector]

Prefector - Vad konstigt du skriver....

Du skriver: "Isophon tex. är inte alls lämpliga som basreflex med den standardiserade principen att stämma lådan till en viss frekvens."
En Helmholtzresonator har alltid en viss resonansfrekvens och om man vill optimera nyttan av "basreflexen" så stämmer man av den i relation till högtalarelementet. För tydlighets skull - man tar också hänsyn till Q värdet.

Jag har mätt på mängder av Isophon element och inte var dom unika på något sätt. Vad kan vara unikt förutom mätvärdena? Sedan har inte Isophon varit "världsbäst" på att optimera. Ett exempel är Isophon Ontario... Den har jag inte mätt själv men den hade nog mått bra av lite (bättre) simuleringar innan den kom till världen.

Nä, det finns inte MÅNGA teorier om beräkning av basreflexlådor som är verifierade, kanske många gissningar och tumregler. Det finns EN verklighet som följer fysikens lagar. Thiele/Small parameters och Helmholz bygger på fysiska lagar och de simuleringsprogram som finns utgår säkert från dessa lagar. BASTA! är ett sådant program som många nyttjar för simuleringar.
Orsaken till att det KAN finnas skillnader mellan teori och verklighet är oftast brist på data och också hur den kan påverka. Ett typexempel är hur långt ett basreflexrör är akustiskt jämfört med den uppmätta längden eller hur man skall utforma portens öppning eller strömningsmotstånd generellt. Detta går ju också att simulera men är så mycket svårare, det FÖLJER fysikens lagar men vi har inte förmåga/pengar/tid/ork att studera sådant i detalj.
Det viktiga är att vi VET vad vi har kontroll över genom simulering av fysikens lagar och vad vi INTE kan simulera i detalj.

Vi måste nog böja vår nacke ödmjukt inför fysikens lagar annars bör vi nog tvivla i andra sammanhang också. Köper vi t.ex. 2 kilogram mjöl och sedan väger påsen på vågen hemma till 2064gram så förstår vi att det är rimligt rätt och konstaterar att själva påsen, som inte är definierad i vikt, kommer I VISS MÅN att påverka mätresultatet. Vet vi bristerna i simuleringar/mätningar kan vi komma verkligt nära sanningen.
Isophonelement har liksom andra tillverkares element har förändrats genom tiden (jag mätte på dom på 70-talet). Dom går inte att generalisera.

Isophon skrev själva att deras element inte lämpade sig för basreflex utan i små slutna lådor.
10" skulle tex ha max 35 liter vilket ger en kraftig luftfjäder i lådan som styr elementet.
Och att stämma en reflelåda var det inte tal om enligt dom.
Mina belastningberäkningar (och även mätningar) visade dock att man mycket väl kan ha basreflex om man gör som jag gjorde.

[Cortado]

Mina belastningberäkningar (och även mätningar) visade dock att man mycket väl kan ha basreflex om man gör som jag gjorde.

Kan du berätta mer om dina belastningsberäkningar och vad är det för mätningar du pratar om?

[Perfector]

Mina belastningberäkningar (och även mätningar) visade dock att man mycket väl kan ha basreflex om man gör som jag gjorde.

Kan du berätta mer om dina belastningsberäkningar och vad är det för mätningar du pratar om?

Det trodde jag vi gått igenom flera gånger, men ok.
Att få konen att röra sig så lite som möjligt vid låga fekvenser.
Man lägger en ton motsvarande elementets undre gränsfrekvens på elementet i lådan. Drar upp volymen tills man ser en tydlig rörelsen i konen och intonerar 2 i varandra skjutbara rör till konrörelsen blir så liten som möjligt.
Då är belastningen så stor som möjligt.
Det innebär att man skyddar elementet mot kongenomslag där man stukar talspolens bobbin mot bakre polstycket.
Belastningen minskar med stigande frekvens tills den inte längre "behövs"

[darkg]

Mina belastningberäkningar (och även mätningar) visade dock att man mycket väl kan ha basreflex om man gör som jag gjorde.

Kan du berätta mer om dina belastningsberäkningar och vad är det för mätningar du pratar om?

Det trodde jag vi gått igenom flera gånger, men ok.
Att få konen att röra sig så lite som möjligt vid låga fekvenser.
Man lägger en ton motsvarande elementets undre gränsfrekvens på elementet i lådan. Drar upp volymen tills man ser en tydlig rörelsen i konen och intonerar 2 i varandra skjutbara rör till konrörelsen blir så liten som möjligt.
Då är belastningen så stor som möjligt.
Det innebär att man skyddar elementet mot kongenomslag där man stukar talspolens bobbin mot bakre polstycket.
Belastningen minskar med stigande frekvens tills den inte längre "behövs"

(Edit)
Fast det där är varken beräkningar eller mätningar.

en ton av elementets undre gränsfrekvens på elementet i lådan

Det här är rätt oklart för mig, först tänkte jag att du menade Fs, sen blev jag osäker. Vad menar du?

[Perfector]

Kan du berätta mer om dina belastningsberäkningar och vad är det för mätningar du pratar om?

Det trodde jag vi gått igenom flera gånger, men ok.
Att få konen att röra sig så lite som möjligt vid låga fekvenser.
Man lägger en ton motsvarande elementets undre gränsfrekvens på elementet i lådan. Drar upp volymen tills man ser en tydlig rörelsen i konen och intonerar 2 i varandra skjutbara rör till konrörelsen blir så liten som möjligt.
Då är belastningen så stor som möjligt.
Det innebär att man skyddar elementet mot kongenomslag där man stukar talspolens bobbin mot bakre polstycket.
Belastningen minskar med stigande frekvens tills den inte längre "behövs"

Fast det där är varken beräkningar eller mätningar? Du stämmer av till Fs helt enkelt, väl.

När jag gjorde det så hade jag NOLL vetskap om vad det kallades utan jag bara testade det som ingen annan verkade ha tagit hänsyn till.
Det då etablerade reflexberäkningen var att man har en resonans i lådvolymen och en i elementet samt att man räknar av röret i dalen mellan dessa 2 impedanstoppar.
Så om det fanns var det ingen mig veterligt som behagade använda belastningsberäkningen till Fs eller något annat, vilket Göran Kling på HiFi-Kit /HiFi Connection bekräftade.
Han sa att det funkar men åxå att ingen han visste använde det då.

[Cortado]

Mina belastningberäkningar (och även mätningar) visade dock att man mycket väl kan ha basreflex om man gör som jag gjorde.

Kan du berätta mer om dina belastningsberäkningar och vad är det för mätningar du pratar om?

Det trodde jag vi gått igenom flera gånger, men ok.
Att få konen att röra sig så lite som möjligt vid låga fekvenser.
Man lägger en ton motsvarande elementets undre gränsfrekvens på elementet i lådan. Drar upp volymen tills man ser en tydlig rörelsen i konen och intonerar 2 i varandra skjutbara rör till konrörelsen blir så liten som möjligt.
Då är belastningen så stor som möjligt.
Det innebär att man skyddar elementet mot kongenomslag där man stukar talspolens bobbin mot bakre polstycket.
Belastningen minskar med stigande frekvens tills den inte längre "behövs"

Ingenstans i din text beskriver du hur du RÄKNAT dig till något - ingenstans nämner du något om något matematiskt, som man borde kunna förvänta sig när någon säger att den utfört beräkningar av någon sort.

De MÄTNINGAR du berättar om verkar snarare vara ockulära estimeringar snarare än just mätningar. Att koppla en multimeter över polerna på ett högtalarelement och mäta DC-resistansen är ju en mätning men att titta på en kon medan den rör på sig skulle jag inte kalla "mätning".

Det känns också som att du observerat vissa saker som kan förklaras mha fysikens lagar men att du dragit egna (och felaktiga) slutsatser och väljer att bortse från att det du hittat är något som många andra hittat långt före dig och urforskat betydligt mer ingående. I vissa fall har du nästan rätt men i andra fall har du helt fel, t.ex hur du beräknar en portar.

[Perfector]

Kan du berätta mer om dina belastningsberäkningar och vad är det för mätningar du pratar om?

Det trodde jag vi gått igenom flera gånger, men ok.
Att få konen att röra sig så lite som möjligt vid låga fekvenser.
Man lägger en ton motsvarande elementets undre gränsfrekvens på elementet i lådan. Drar upp volymen tills man ser en tydlig rörelsen i konen och intonerar 2 i varandra skjutbara rör till konrörelsen blir så liten som möjligt.
Då är belastningen så stor som möjligt.
Det innebär att man skyddar elementet mot kongenomslag där man stukar talspolens bobbin mot bakre polstycket.
Belastningen minskar med stigande frekvens tills den inte längre "behövs"

Ingenstans i din text beskriver du hur du RÄKNAT dig till något - ingenstans nämner du något om något matematiskt, som man borde kunna förvänta sig när någon säger att den utfört beräkningar av någon sort.

De MÄTNINGAR du berättar om verkar snarare vara ockulära estimeringar snarare än just mätningar. Att koppla en multimeter över polerna på ett högtalarelement och mäta DC-resistansen är ju en mätning men att titta på en kon medan den rör på sig skulle jag inte kalla "mätning".

Det känns också som att du observerat vissa saker som kan förklaras mha fysikens lagar men att du dragit egna (och felaktiga) slutsatser och väljer att bortse från att det du hittat är något som många andra hittat långt före dig och urforskat betydligt mer ingående. I vissa fall har du nästan rätt men i andra fall har du helt fel, t.ex hur du beräknar en portar.

Det har åxå beskrivits förut.
Ett hål som ökas på tills det inte uppstår blåsljud i hålet visar att röröppningen är tillräckligt stor.
2 i varandra skjutbara rör som kan justeras i längd tills elementet rör sig så lite som möjligt.

[Cortado]

Det har åxå beskrivits förut.
Ett hål som ökas på tills det inte uppstår blåsljud i hålet visar att röröppningen är tillräckligt stor.
2 i varandra skjutbara rör som kan justeras i längd tills elementet rör sig så lite som möjligt.

Ja och inget av det är en beräkning eller mätning. Med lite god vilja skulle man kunna kalla det för en mätning.

För attt hitta rätt avstämingsfrekvens så är din metod acceptabel. Det som dock inte är acceptabelt är hur du kommer fram till vilken frekvens som är lämplig för den konstruktonen ( något med pi och elementets korgdiametet eller vad det var ) - det är ren rappakalja, tycker jag.

[Perfector]

Det har åxå beskrivits förut.
Ett hål som ökas på tills det inte uppstår blåsljud i hålet visar att röröppningen är tillräckligt stor.
2 i varandra skjutbara rör som kan justeras i längd tills elementet rör sig så lite som möjligt.

Ja och inget av det är en beräkning eller mätning. Med lite god vilja skulle man kunna kalla det för en mätning.

För attt hitta rätt avstämingsfrekvens så är din metod acceptabel. Det som dock inte är acceptabelt är hur du kommer fram till vilken frekvens som är lämplig för den konstruktonen ( något med pi och elementets korgdiametet eller vad det var ) - det är ren rappakalja, tycker jag.

Om man tar många element och får fram vad hålet blir för respektive diameter är det en början.
Om man sedan för att få en mall som kan användas delar något med hålet ( i mitt fall började jag med konen, sedan inklusive upphängning vilket båda gav olika resultat hela tiden) Vid mätning av elementets korgdiameter blev det en koncis formel, korgen genom 3.22 som senare reviderades till 3.14 för att ge något större hål.
När jag sedan använde 2 rör i varandraför belasta konen så delade jag diametern med längden.
Slutavräkningen som ingen kunnat påvisa vara fel i så motto att det inte fungerar alls blir då korgen genom 3.22 gånger 2.36 och varesig jag räknar eller intonerar blir det samma resultat.
Kan det vara fel då?
15" i160 liter blev 110 mm diameter x 259.6 mm avräknat.
Intonerat blev det 260 mm vilket är ett fel på 0,4 mm
Jag tycker det räcker fint för att kunna använda beräkning istället för mätning varje gång.
och det har funkat utan anmärkning.
Sveriges radios teknikerutbildning upptäckte att det gick att mata in 160 Watt i en 60 watt bas med min beräkning och dom mätte hela vägen utan gissningar, 8 pulser på 2 pulser av.
Enligt dom som sedan byggde den faktiska högtalare är jag inte helt friskt men underbart innovativ.
Det räcker för mig.
Jag är villig att göra minst en pudel o m någon kan påvisa att jag har fel och det inte alls funkar med mitt bakvända men korrekta sätt att få fram värden för diameter och längd på ett reflexrör.

[jansch]

Alltså Prefector - jag hoppas inte du tycker jag är dum eller elak men du verkar ha fått det "hela om bakfoten".

Men först en fråga:
Varför byggde Isophon en mängd högtalarlådor med basreflexport om högtalarelementen inte var avsedda för det?
Visserligen hade dom inte någon tillgång till resultatet av Thiele/Small forskningen under större delen av Isophons verksamhet men dom hade åtminstone tillgång till farbror von Helmholtz arbete och även hur man mätte resonansfrekvens och i slutet av 50-talet kunde dom också enkelt(?) mäta frekvensgång etc.
Dom kunde mäta och ändå så gjorde dom basreflexlådor som inte passade för elementen???
Nu kan vi mäta mycket bättre och simulera och exakt konstatera om elementet passar bäst i portad eller sluten låda och för all del även in horn laddade konstruktioner.

Vad menar jag "med det hela om bakfoten?
Du skriver: "Det då etablerade reflexberäkningen var att man har en resonans i lådvolymen och en i elementet samt att man räknar av röret i dalen mellan dessa 2 impedanstoppar. Så om det fanns var det ingen mig veterligt som behagade använda belastningsberäkningen till Fs eller något annat"

Du skriver dessutom: "Man lägger en ton motsvarande elementets undre gränsfrekvens på elementet i lådan. Drar upp volymen tills man ser en tydlig rörelsen i konen och intonerar 2 i varandra skjutbara rör till konrörelsen blir så liten som möjligt.
Då är belastningen så stor som möjligt."
Vad är det för definition på "undre gränsfrekvens"?

Så här är det, lite enkelt uttryckt, om jag försöker referera till det du skriver.
Om man vill dra nytta av basreflexporten ,eller rättare sagt Helmholtz resonatorn, måste resonansen ligga på UNGEFÄR Fs. Då händer det som gör hela iden intressant - låda och element samverkar i motfas. Resultatet blir att elementet blir hårt belastat = liten amplitud på elementet och du får låg impedans. Det är alltså toppen på högtalarelementets impedanskurva = Fs som trycks ner och det bildas 2 impedanstoppar helt naturligt.
Hur den där samverkan i motfas fungerar i praktiken kan du testa genom att ta ett gummiband och hänga en tyngd i. Lyft ändan på gummibandet rytmiskt som om det vore en jojo - När du når "Fs" kommer handen röras sig uppåt när tyngden går ner, väldigt liten handrörelse krävs och du känner att kraften ökar. Försöker du att ändra hastigheten på handens upp/ner rörelsen("frekvensen") kommer du känna att motkraften minskar och rörelsen på tyngden avtar.
Allt enligt fysikens lagar....som du kan översätta i matematiska formler.

Du skriver också att det är en metod för att hitta minsta konrörelse och skydda mot genomslag (mekaniskt Xmax).
Det är inte sant i alla lägen! Däremot kan du i simuleringsprogram SE var du når Xmax. Ibland är det också bättre att ligga lite vid sidan om Fs, inte minsta konrörelse.


Ledsen att mitt inlägg blev så långt men det känns trist att du lär ut något som inte riktigt stämmer när det finns både kunskap och hjälpmedel som bygger på naturens/fysikens lagar. Det är så lätt att t.ex. lära sig BASTA! och dessutom får man ut mycket mer info än vad jag tänkte förklara här.

Jag skulle tycka att det var kul om du provade t.e.x BASTA! och använde vedertagen fysik mm så du kunde uttrycka dina erfarenheter och åsikter på ett vederhäftigt sätt så jag (och kanske många andra förstår dig bättre)

PS. mina förklaringar är starkt förenklade och om man vill kan man nog anklaga dom för att var lika felaktiga som dina...men någonstans måste vi börja.DS

[Cortado]

Det finns en hel del där att kommentera.. MEN, det tråden håller på att bli ett offer för en diskussion som man kanske borde hålla i en annan tråd, förslagsvis denna:
viewtopic.php?f=9&t=62272

Jansch hann visst skriva en hel del innan jag han posta mitt inlägg.. postar min innan jag läst hans.

[Perfector]

Alltså Prefector - jag hoppas inte du tycker jag är dum eller elak men du verkar ha fått det "hela om bakfoten".

Men först en fråga:
Varför byggde Isophon en mängd högtalarlådor med basreflexport om högtalarelementen inte var avsedda för det?
Visserligen hade dom inte någon tillgång till resultatet av Thiele/Small forskningen under större delen av Isophons verksamhet men dom hade åtminstone tillgång till farbror von Helmholtz arbete och även hur man mätte resonansfrekvens och i slutet av 50-talet kunde dom också enkelt(?) mäta frekvensgång etc.
Dom kunde mäta och ändå så gjorde dom basreflexlådor som inte passade för elementen???
Nu kan vi mäta mycket bättre och simulera och exakt konstatera om elementet passar bäst i portad eller sluten låda och för all del även in horn laddade konstruktioner.

Vad menar jag "med det hela om bakfoten?
Du skriver: "Det då etablerade reflexberäkningen var att man har en resonans i lådvolymen och en i elementet samt att man räknar av röret i dalen mellan dessa 2 impedanstoppar. Så om det fanns var det ingen mig veterligt som behagade använda belastningsberäkningen till Fs eller något annat"

Du skriver dessutom: "Man lägger en ton motsvarande elementets undre gränsfrekvens på elementet i lådan. Drar upp volymen tills man ser en tydlig rörelsen i konen och intonerar 2 i varandra skjutbara rör till konrörelsen blir så liten som möjligt.
Då är belastningen så stor som möjligt."
Vad är det för definition på "undre gränsfrekvens"?

Så här är det, lite enkelt uttryckt, om jag försöker referera till det du skriver.
Om man vill dra nytta av basreflexporten ,eller rättare sagt Helmholtz resonatorn, måste resonansen ligga på UNGEFÄR Fs. Då händer det som gör hela iden intressant - låda och element samverkar i motfas. Resultatet blir att elementet blir hårt belastat = liten amplitud på elementet och du får låg impedans. Det är alltså toppen på högtalarelementets impedanskurva = Fs som trycks ner och det bildas 2 impedanstoppar helt naturligt.
Hur den där samverkan i motfas fungerar i praktiken kan du testa genom att ta ett gummiband och hänga en tyngd i. Lyft ändan på gummibandet rytmiskt som om det vore en jojo - När du når "Fs" kommer handen röras sig uppåt när tyngden går ner, väldigt liten handrörelse krävs och du känner att kraften ökar. Försöker du att ändra hastigheten på handens upp/ner rörelsen("frekvensen") kommer du känna att motkraften minskar och rörelsen på tyngden avtar.
Allt enligt fysikens lagar....som du kan översätta i matematiska formler.

Du skriver också att det är en metod för att hitta minsta konrörelse och skydda mot genomslag (mekaniskt Xmax).
Det är inte sant i alla lägen! Däremot kan du i simuleringsprogram SE var du når Xmax. Ibland är det också bättre att ligga lite vid sidan om Fs, inte minsta konrörelse.


Ledsen att mitt inlägg blev så långt men det känns trist att du lär ut något som inte riktigt stämmer när det finns både kunskap och hjälpmedel som bygger på naturens/fysikens lagar. Det är så lätt att t.ex. lära sig BASTA! och dessutom får man ut mycket mer info än vad jag tänkte förklara här.

Jag skulle tycka att det var kul om du provade t.e.x BASTA! och använde vedertagen fysik mm så du kunde uttrycka dina erfarenheter och åsikter på ett vederhäftigt sätt så jag (och kanske många andra förstår dig bättre)

PS. mina förklaringar är starkt förenklade och om man vill kan man nog anklaga dom för att var lika felaktiga som dina...men någonstans måste vi börja.DS

Jag skriver av den erfarenhet jag gjort genom praktiska prov under 25 år, och då det fortfarande inte nån enda människa på forumet som provat något av det och därmed kan sägas ha bevis för motsatsen så fortsätter jag att skriva som jag gör då jag inte kan se att det som jag fått beröm för i alla år skulle vara fel.
Antingen har jag täckning för vad jag skriver eller så är dom som bedömt och berömt mig dumma i huvet och utan någon som helst kunskap.
Jag finner det inte troligt att Monacor, Sinus, Philips, Visaton, Peerless, Seas, Sveriges Radio samt många ljudtidskrifter skulle vara så korkade att dom bara gav mig beröm för att vara snälla

[jonasp]

Vi fortsätter debatten om Perfectors metoder i den av Cortado länkade tråden, så kontamineras inte denna tråd mer, och så lämnar vi fältet fritt för fler förslag kring användning av SB23-basen.

Edit: denna alltså viewtopic.php?f=9&t=62272

[Kraniet]

Här kommer nya bilder med 50 dB på y-axeln.

50 (57) liter 25 Hz avstämning utan rumsstöd.


https://drive.google.com/open?id=1kVWAw ... flPN4gC21V

50 (57) liter 25 Hz avstämning med rumsstöd.


https://drive.google.com/open?id=13ul0n ... FhaNxOZ4uO

70 (79) liter 22 Hz avstämning utan rumsstöd.


https://drive.google.com/open?id=1169qS ... vaDOzlqxp6

70 (79) liter 22 Hz avstämning med rumsstöd.


https://drive.google.com/open?id=1OM0eo ... 20oOKoRuA0


Det man kan se är att den mindre lådan med högre avstämning ger me nivå vid 20 Hz medan den tappar nivå (ca 2dB)runt 30 Hz.

[jonasp]

Tack!

Lägger in dem här. Fungerar inte "bifoga fil" för dig Kraniet?

SB23NACS 50l 25hz.jpg (221.53 KiB) Visad 4738 gånger

SB23NACS 50l 25hz med rumstöd.jpg (218.52 KiB) Visad 4738 gånger

SB23NACS 70l 22hz.jpg (218.69 KiB) Visad 4738 gånger

SB23NACS 70l 22hz medrumstöd.jpg (222.22 KiB) Visad 4738 gånger

[Cortado]

Room gain är ju lite lurigt, eventuellt är det inget man vill ha med i konstruktionen eftersom man inte vet vad man har för room gain i det specifika fallet. Defaulten i Basta! är ganska påtaglig, här är en snällare som IÖ ska vara upphovsman till:

Pole frequency: 11Hz
Pole Q: 0,54
Zero frequency: 32Hz
Zero Q: 0,66

[Kraniet]

Room gain är ju lite lurigt, eventuellt är det inget man vill ha med i konstruktionen eftersom man inte vet vad man har för room gain i det specifika fallet. Defaulten i Basta! är ganska påtaglig, här är en snällare som IÖ ska vara upphovsman till:

Pole frequency: 11Hz
Pole Q: 0,54
Zero frequency: 32Hz
Zero Q: 0,66

Jo så är det ju. Det är smått omöjligt att veta vad det blir för rumsstöd. Vädligt stor skillnad mellan de där inställningarna och standard i Basta.

Här är 50 liter 25 Hz med de där rumsinställningarna.
https://drive.google.com/open?id=1nS1Bu ... g6MqU1mkUS

Bifoga fil var ju smidigt. Har missat den funktionen. Så nu behöver man inte ftpa nåt?

Edit Skillnaden vid 30 Hz är som synes ca 5 dB.

[Cortado]

Här är 50 liter 25 Hz med de där rumsinställningarna.

Ja, det där ser acceptabelt ut.. om man nu antar att den roomgainen stämmer med rummet den kommer att stå i. Jag frågade Svante om det där en gång och han verkade tycka att man inte ska simulera med roomgainen, det fanns psykoakustiska skäl till det (frågade aldrig vilka)

Vad fick du för portdimensioner?

[Tangband]

Här är 50 liter 25 Hz med de där rumsinställningarna.

Ja, det där ser acceptabelt ut.. om man nu antar att den roomgainen stämmer med rummet den kommer att stå i. Jag frågade Svante om det där en gång och han verkade tycka att man inte ska simulera med roomgainen, det fanns psykoakustiska skäl till det (frågade aldrig vilka)

Vad fick du för portdimensioner?

Intressant och tack för alla simuleringarna !
Vad blir max outputen vid 25 Hz vid 50 liter låda ? ( med roomgain )

[Kraniet]

Här är 50 liter 25 Hz med de där rumsinställningarna.

Ja, det där ser acceptabelt ut.. om man nu antar att den roomgainen stämmer med rummet den kommer att stå i. Jag frågade Svante om det där en gång och han verkade tycka att man inte ska simulera med roomgainen, det fanns psykoakustiska skäl till det (frågade aldrig vilka)

Vad fick du för portdimensioner?

Intressant och tack för alla simuleringarna !
Vad blir max outputen vid 25 Hz vid 50 liter låda ? ( med roomgain )

Ja med IÖs siffror för rumsstödet så ligger det på ca 104 dB vid 40 Hz för en låda (dvs ungefär detsamma med två lådor på lyssningsavstånd). över och under 40 så ligger det ju dock lite högre. Men det blir ju snabbt begränsat av slaglängden under 25 Hz ungefär. Ett 3e ord HP-filter vid 18 Hz löser ju dock det. Men om det behövs beror ju som sagt på hur högt det tänker spelas.

Ser ut att vara gränsfall om 2st 50 mm räcker. Jag hade nog utgått från 3st portar vilket är något större area än en 80mm port. Längden enligt programmet är då 455 mm.
Finns det portar som är 80mm? en sådan skulle ju också kunna fungera, då är längden 356mm.

2 st 50mm portar kan eventuellt räcka om man antar att de klarar 20 m/s. En port på 69mm kan kanske duga det med om man antar att den klarar 15 m/s.
Längderna är 289 och 257 mm enligt programmet.

Programmet anger ju dock längre längd än vad porten blir i praktiken, så längderna kan ju bara ses som vägledande.

[Cortado]

Om man inte har ett krav på att röret är från en hifibutik så Biltema (t.ex.) har ett gäng olika rör med olika diametrar. Avloppsrör för de bruna tonerna?

Vill man dela upp portarean lite så kan man ju tom gå ner till 40mm rör (lite osäker vad innerdiametern är). Sen får man ju såklart mecka lite med att få till tratten i båda ändena men det är rätt lungt med en radiefräs.