Fördelar med en extra ”superdiskant ”?

[Tangband]

Ja, finns det fördelar med såna ? Sådana man bara kan montera ovanpå högtalaren och koppla in med en 1.5 uf konding i serie med elementet ? (parallellt med den vanliga tweetern ). För att få extra upplösning och nivå över 10000hz ?

Obi t22 verkar intressant, men jag vet inte riktigt hur högt i frekvens den går. Men den ser lättmonterad ut.
Har ni några förslag på utanpåliggande superdiskanter som inte kostar skjortan ?

[Nattlorden]

Skär man av den vanliga diskanten så den slipper högfrekvent skräp/energi på kuppen kan det ju ha en fördel. Att den skulle tillföra något speciellt extra för mig mellan 10-16k (sen hör jag inte mer typ) har jag svårt att tro. Kanske om man har en svår diskantavrullning. Alltför många "fina" högtalare har för mycket diskant från start i mitt tycke dock.

[Perfector]

En piezo som delas över 15000 Hz kan ge ett lyft i de register som annars kan vara luriga för äldre öron att höra.
Dahlquist DQ10 hade ju en med väldigt hög delning.
10 Ohm över hornet och en 1.0 uF konding i serie ger nog det behövliga.
Man kan minska kondingen om man tycker att den går för lågt.

[Tangband]

En piezo som delas över 15000 Hz kan ge ett lyft i de register som annars kan vara luriga för äldre öron att höra.
Dahlquist DQ10 hade ju en med väldigt hög delning.
10 Ohm över hornet och en 1.0 uF konding i serie ger nog det behövliga.
Man kan minska kondingen om man tycker att den går för lågt.

Intressant, Har du nåt bra exempel på en bra Piezo jag kan prova och lägga ovanpå mina Jbl 530 ?

[Nattlorden]

En piezo som delas över 15000 Hz kan ge ett lyft i de register som annars kan vara luriga för äldre öron att höra.

Totalt feltänk om du inte är en stor egoist.... Lyfter du för att dina egna öron fallit av så kommer det ju att låta fruktansvärt för alla familjemedlemmar/besökare med normal hörsel...

[i]

En piezo som delas över 15000 Hz kan ge ett lyft i de register som annars kan vara luriga för äldre öron att höra.

Totalt feltänk om du inte är en stor egoist.... Lyfter du för att dina egna öron fallit av så kommer det ju att låta fruktansvärt för alla familjemedlemmar/besökare med normal hörsel...

Ja, och?

[Perfector]

En piezo som delas över 15000 Hz kan ge ett lyft i de register som annars kan vara luriga för äldre öron att höra.
Dahlquist DQ10 hade ju en med väldigt hög delning.
10 Ohm över hornet och en 1.0 uF konding i serie ger nog det behövliga.
Man kan minska kondingen om man tycker att den går för lågt.

Intressant, Har du nåt bra exempel på en bra Piezo jag kan prova och lägga ovanpå mina Jbl 530 ?

Nästan alla piezo kan funka.
Då du delar in så högt spelar inte egenheter i de lägre omfånget nån roll.
Tex. A105 som kitten hade med en näsvis spik vid 5000 (fö. samma som i DQ10) låter riktigt trevligt med en högre delning.
Det går även att dämpa med motståndet.
Mindre motstånd i värde släpper mer genom motståndet och då blir det mindre diskant och tvärtom.
Att prova är nödvändigt då högtalare har sina egna hyss för sig o ch ingen generell lösning är lämplig att rekommendera.
Lycka till om du vill testa.

[Perfector]

En piezo som delas över 15000 Hz kan ge ett lyft i de register som annars kan vara luriga för äldre öron att höra.

Totalt feltänk om du inte är en stor egoist.... Lyfter du för att dina egna öron fallit av så kommer det ju att låta fruktansvärt för alla familjemedlemmar/besökare med normal hörsel...

Fördelen är att man kan koppla ur den då man inte ska ensamlyssna.

[jansch]

Det har ju diskuterats mycket om hur högfrekventa ljud kan påverka, även om man egentligen inte "hör".

Phonkurvorna (ISO226) lutar ju brant uppåt,nästan vertikalt strax under 20kHz för unga människor - för mej 13kHz. Jag kan känna att det gör ont och konstigt vid strax under 14khz med rejält mycket mer effekt men jag hör inte.

Kollar man på frekvensspektrat på en vanlig CD händer det inte mycket "längst upp" , och med tanke på hur örats känslighet minskar, hör man något alls?

Är det ingen som har testat? T.ex. med och utan ett brant LP filter ca 16 - 18kHz?

Dessutom, skillnaden mellan t.ex. 16kHz och 20kHz blir väl inte mer än ca 2 heltoner?

Bara lite funderingar......

[Tangband]

Jansch, mycket intressanta funderingar .

Musik och instrument består ju av en massa övertoner som egentligen går betydligt högre i frekvens än 20000hz och OM det skulle upplevas som en förbättring av instrumentkaraktärer med ett extra element som spelar över 12000 hz så vore det ju kul.

Hur är det med fasgång mm vid dessa höga frekvenser? En ensam seriekonding borde inte innebära fasfel vid inkopplandet, förutom det fysiska avståndet mellan huvud-diskant och supertweeter där man av fysiska skäl inte kan sätta elementen nära varandra. Eller tänker jag fel ?

Här finns mycket intressant läsning om instruments övertoner:
https://www.cco.caltech.edu/~boyk/spectra/spectra.htm

[Tangband]

Här intressanta slutsatser

[Tangband]

Här ett intressant 0.75 element, 250:- på brl.

[jansch]

Tangband - Fasgången vid höga frekvenser är problematisk av många skäl men påverkar den ljudupplevelsen?

Lite mer funderingar:

Vid 16khz är våglängden ca 2cm.
Om du nu lyssnar i ett vanligt rum finns det mängder av reflektioner som gör att det räcker med att flytta huvudet 1cm för att en reflektion från en vägg nästan släcker ut direktljudet.
Att vrida på huvudet (så att örat rör sig 1cm längre från högtalaren) ger 180grader fasvridning av direktljudet. OBS! gäller ju bara just den tonen.
Att sitta LITE snett utifrån högtalarens nollaxel förändrar ju också fasen på direktljudet (beroende också höjdskillnad från nollaxeln)

Bara några exempel hur komplext det är att ta hänsyn till fasen och att det alltid är "fasproblem", oavsett om vi menar primärt fasen eller konsekvensen utsläckning.
Se detta bara som ett diskussionsunderlag. JAG hör aldrig fasfel om det inte handlar om utsläckning vid lägre frekvenser vid musiklyssning.

Fråga: Lyssna på någon trevlig musik och vrid eller flytta huvudet någon centimeter då och då. (dvs precis som man gör då och då när man sitter mer än 1 minut). Hör du nån skillnad på musiken?

[Perfector]

En piezo som kan funka för det ändamålet.
http://www.monacor.se/produkter/piezodi ... nr/110480/

[Piotr]

Att vrida på huvudet (så att örat rör sig 1cm längre från högtalaren) ger 180grader fasvridning av direktljudet. OBS! gäller ju bara just den tonen.

En fasvridning syns i tidsdomänen dvs. på systemets impulsrespons (IR).

IR påverkas inte menligt om man mäter på 301cm avstånd jämfört med 300cm.

Det är i stort sett fråga om en ren tidsfördröjning = "linear phase".

[jansch]

Att vrida på huvudet (så att örat rör sig 1cm längre från högtalaren) ger 180grader fasvridning av direktljudet. OBS! gäller ju bara just den tonen.

En fasvridning syns i tidsdomänen dvs. på systemets impulsrespons (IR).

IR påverkas inte menligt om man mäter på 301cm avstånd jämfört med 300cm.

Det är i stort sett fråga om en ren tidsfördröjning = "linear phase".

Impulrespons? På en 16kHz ton? Jag förutsatte nog EN varaktig 16kHz ton....samt att lyssna. Som vanligt är jag nog väldigt otydlig i mina inlägg.


Borde nog skrivit att jag förutsatte 2 öron på personen som lyssnar....
och att avståndet mellan ena örat till 16kHz signalkällan och det andra örats avstånd till denna signalkälla skiljer sig med 1 cm är signalerna, när dom når trummhinnorna, ca 180grader förskjutna ( i relation till varandra). Detta givetvis under en mängd förutsättningar som man borde kunna bortse från.
Personligen kan jag inte, med min hörsel höra skillnad på om det är fasförskjutning eller ej, däremot om det uppstår utsläckning som konsekvens av fasförskjutning*.
Nyfiket frågade jag därför då om Tangband eller någon annan får förändrad lyssningsupplevelse när dom flyttar lite på huvudet. Glömde då att påpeka att polardiagrammet för ett normat huvud visar på riktningskänslighet även vid små rörelser vid högre frekvenser vilket också kan påverka.

*utsläckning sker ju helt naturligt i luften och det hörs väldigt tydligt med sinustoner i ett vanligt rum, dock hörseln verkar vara okänslig för fasförskjutning (alltså fasförskjutning mellan öronen), det är ju tur det - annars hade nog inte vår möjlighet att höra riktning vari t så bra som den är. Det är inte lätt att hitta fakta/litteratur om detta. Någon som har ett tips?

[Piotr]

Att vrida på huvudet (så att örat rör sig 1cm längre från högtalaren) ger 180grader fasvridning av direktljudet. OBS! gäller ju bara just den tonen.

En fasvridning syns i tidsdomänen dvs. på systemets impulsrespons (IR).

IR påverkas inte menligt om man mäter på 301cm avstånd jämfört med 300cm.

Det är i stort sett fråga om en ren tidsfördröjning = "linear phase".

Impulrespons? På en 16kHz ton? Jag förutsatte nog EN varaktig 16kHz ton....samt att lyssna. Som vanligt är jag nog väldigt otydlig i mina inlägg.

Ja eller så läser eller tänker jag otydligt.

Om du har en fasvridning eller en "påverkan på fasgången vid höga frekvenser" (såsom du skrev) så tänker jag att det går att mäta. Det spelar ju ingen roll hur "fasgången" ser ut för en statisk ton, om det finns en fasvridning så syns den i en IR-mätning.

Menar också att en förflyttning av öra/mätpunkt på under en % påverkar inte "direktljudet".. dvs. signalen i sig.

Jag utgår från signalens kvalitéer i sig, som inte ändras (inte dess fasgång iaf.) när man flyttar betraktelsepunkt under 1% i ljudets färdriktning.

Men givetvis roterar fasen konstant för en utbredande våg och sinustonens fasläge momentant är ju alltid olika inom en våglängds utsträckning.

Jag tror vi båda förstår vad som händer men möjligen skiljer sig vår terminologi och referenspunkt i detta fall.

[jansch]

En fasvridning syns i tidsdomänen dvs. på systemets impulsrespons (IR).

IR påverkas inte menligt om man mäter på 301cm avstånd jämfört med 300cm.

Det är i stort sett fråga om en ren tidsfördröjning = "linear phase".

Impulrespons? På en 16kHz ton? Jag förutsatte nog EN varaktig 16kHz ton....samt att lyssna. Som vanligt är jag nog väldigt otydlig i mina inlägg.

Ja eller så läser eller tänker jag otydligt.

Om du har en fasvridning eller en "påverkan på fasgången vid höga frekvenser" (såsom du skrev) så tänker jag att det går att mäta. Det spelar ju ingen roll hur "fasgången" ser ut för en statisk ton, om det finns en fasvridning så syns den i en IR-mätning.

Menar också att en förflyttning av öra/mätpunkt på under en % påverkar inte "direktljudet".. dvs. signalen i sig.

Jag utgår från signalens kvalitéer i sig, som inte ändras (inte dess fasgång iaf.) när man flyttar betraktelsepunkt under 1% i ljudets färdriktning.

Men givetvis roterar fasen konstant för en utbredande våg och sinustonens fas momentant är ju alltid olika inom en våglängds utsträckning.

Jag tror vi båda förstår vad som händer men möjligen skiljer sig vår terminologi och referenspunkt i detta fall.

Som jag skrev i förra inlägget är det ju en mängd förutsättningar som krävs men som jag anser självklara. T.ex att vågutbredningen från ljudkällan vid lyssningpunkten kan anses vara plan. Det är ju också en bra förutsättning om man vill verifiera med mätning. Det är ju en väldigt enkel mätning i ett frifältsrum - inte lika självklart i ett vardagsrum med en kontinurerlig 16kHz ton.
Jag vet inte varför du skriver 1% i ljudets färdriktning? Om nu t.ex lyssningsavståndet är 3 meter och vi ändrar avståndet med 1% vrider sig fasen ca 540grader för en 16kHz ton. Då har vi tur då fasläget blir lika med 180grader. Om lyssningsavståndet är 4 meter blir ju 1% inte 180grader.
Eller menar du samma som jag att vi måste komma tillräckligt långt från ljudkällan för att den kan anses vara punktformad och plan vågfront är uppfylld?

Det blir, tycker jag, lite tjafsigt om vi inte bara kan konstatera att: om vi vrider på huvudet så att en avståndsskillnad på 1cm uppstår för öronen i förhållande till ljudkällan uppstår 180grader fasskillnad mellan öronen om tonen är ca 16kHz. (för direktljudet).
Då var den enkla frågan: är det någon,t.ex. Tangband som hör skillnad vid normal musiklyssning när man vrider på huvudet litegran=1cm.

Att jag tog just 16kHz och bara EN ton var för att göra exemplet enkelt. Vid musiklyssning kommer ju alla toner fasvridas olika mycket. Störs vi av det, hör vi det (fasen alltså)?

Om vi bara lyssnar på EN ton , t.ex. 16kHz ( för dom som hör den!), hörs ett enormt kvittrande ljud när man rör på huvudet. Detta beror dock på fasens konsekvens med utsläckning i ett vanligt rum pga reflekterade ytor.

[Harryup]

Jag skulle alla dagar i veckan vara skeptisk mot att lägga till en diskanthöjning som man inte får vid naturlig lyssning. Och vill jag ha en bättre diskant skulle jag inte bara gå efter nivå utan hur den verkligen låter. Min känsla är att jag skulle inte lägga till något för att kompensera för hörselproblem och jag skulle inte lägga till något över ungefär 8kHz. Tidsfel är jag allergisk emot.

/Harryup

[DQ-20]

Om jag sätter på en sinus på typ 18 kHz så är det knäpptyst i rummet hur mycket jag än drar på. För mig. Ungarna blir dock galna. Framåtriktade "superdiskanter" tycker jag alltså verkar vara nys. Däremot verkar ju t.ex. bakåtriktade diskanter kunna vara till nytta för att behålla energin i efterklangen om man har det problemet. Det finns en del konstruktioner som använt detta, bl.a. Snell. Jag tror det var Naqref eller IÖ som föreslog en slags vinklad dipol med två kondiskanter (om används till Carlsson) som var så orienterade att de skickade ut diskantenergi rummet utom i riktning mot lyssnaren.

/DQ-20

[petersteindl]

Om jag sätter på en sinus på typ 18 kHz så är det knäpptyst i rummet hur mycket jag än drar på. För mig. Ungarna blir dock galna. Framåtriktade "superdiskanter" tycker jag alltså verkar vara nys. Däremot verkar ju t.ex. bakåtriktade diskanter kunna vara till nytta för att behålla energin i efterklangen om man har det problemet. Det finns en del konstruktioner som använt detta, bl.a. Snell. Jag tror det var Naqref eller IÖ som föreslog en slags vinklad dipol med två kondiskanter (om används till Carlsson) som var så orienterade att de skickade ut diskantenergi rummet utom i riktning mot lyssnaren.

/DQ-20

Det var nog Naq och så är L8 konfigurerad. Det är dock inte helt oproblematiskt, som jag ser det. Vad jag vet så var Stig Carlsson före Snell i att använda bakåtriktade diskanter eller diskanter för annat än direktljud för att få en rakare Power respons.

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Power respons.

Med vänlig hälsning
Peter

Apropå svengelska.

[Tangband]

Om jag sätter på en sinus på typ 18 kHz så är det knäpptyst i rummet hur mycket jag än drar på. För mig. Ungarna blir dock galna. Framåtriktade "superdiskanter" tycker jag alltså verkar vara nys. Däremot verkar ju t.ex. bakåtriktade diskanter kunna vara till nytta för att behålla energin i efterklangen om man har det problemet. Det finns en del konstruktioner som använt detta, bl.a. Snell. Jag tror det var Naqref eller IÖ som föreslog en slags vinklad dipol med två kondiskanter (om används till Carlsson) som var så orienterade att de skickade ut diskantenergi rummet utom i riktning mot lyssnaren.

/DQ-20

Det var nog Naq och så är L8 konfigurerad. Det är dock inte helt oproblematiskt, som jag ser det. Vad jag vet så var Stig Carlsson före Snell i att använda bakåtriktade diskanter eller diskanter för annat än direktljud för att få en rakare Power respons.

Med vänlig hälsning
Peter

Vilka problem ser du då du skriver att det inte är helt oproblematiskt ?
Fråga: I mitt fall har jag ju horn i diskanten- om jag skulle sätta en supertweeter ovanpå högtalaren,- bör den, som du ser det, vara konstruerad på liknande sätt? , dvs horn, för att få liknande spridningsmönster som CD-hornet i mina 530 ?
Eller bör jag prova diskanter med bred spridning ?

[Tangband]

Jag skulle alla dagar i veckan vara skeptisk mot att lägga till en diskanthöjning som man inte får vid naturlig lyssning. Och vill jag ha en bättre diskant skulle jag inte bara gå efter nivå utan hur den verkligen låter. Min känsla är att jag skulle inte lägga till något för att kompensera för hörselproblem och jag skulle inte lägga till något över ungefär 8kHz. Tidsfel är jag allergisk emot.

/Harryup

Har du nån bild på ditt eget system ? Jag är nyfiken vilka frekvenser delar du ? Även jag har dsp-filter och kan korrigera ev tidsfel i en superdiskant.

[gopnik]

Effekten av en extra diskant utan ordentlig delning - alltså lobning, diskanthöjning, kamfiltereffekter - är ju redan redovisade. Vad jag undrar och ofta saknar är vad du tror själv. Vilket problem försöker du lösa, och varför tror du att detta är en möjlig lösning? Alltså, du ställer ibland väldigt öppna frågor och önskar enkla svar. Ofta utan att först presentera förutsättningarna och de bakomliggande antaganden och resonemang som föranleder frågan.
Saknar du spridning, nivå, HOM-frihet eller vad är problemet?

[Tangband]

Två bilder hur det kan se ut med komplettering med superdiskanter. Överst en pioneerdiskant för 12000:-

[Tangband]

Effekten av en extra diskant utan ordentlig delning - alltså lobning, diskanthöjning, kamfiltereffekter - är ju redan redovisade. Vad jag undrar och ofta saknar är vad du tror själv. Vilket problem försöker du lösa, och varför tror du att detta är en möjlig lösning? Alltså, du ställer ibland väldigt öppna frågor och önskar enkla svar. Ofta utan att först presentera förutsättningarna och de bakomliggande antaganden och resonemang som föranleder frågan.
Saknar du spridning, nivå, HOM-frihet eller vad är problemet?

Jag saknar inte mycket i mitt eget ljud, möjligen mer luftighet i diskanten och då finns ju funderingen om det skulle kunna bli bättre med en supertweeter. Ett cd-horn som jag har i mina högtalare kanske inte kan ge den luftighet jag söker ? Det finns inga enkla svar, jag vet, men jakten efter det perfekta ljudet fortsätter förstås...

...Och jag har inte provat en supertweeter, så funderingen finns ju

[gopnik]

luftighet i diskanten

Det är ingen tekniskt egenskap. Bara blomsterspråk. Du kan lika gärna önska doft av vår och äldre herre. Översätt dina önskningar till en teknisk specifiktation så kan vi diskutera lösningar sen. Det är så det fungerar.

[Tangband]

Impulrespons? På en 16kHz ton? Jag förutsatte nog EN varaktig 16kHz ton....samt att lyssna. Som vanligt är jag nog väldigt otydlig i mina inlägg.

Ja eller så läser eller tänker jag otydligt.

Om du har en fasvridning eller en "påverkan på fasgången vid höga frekvenser" (såsom du skrev) så tänker jag att det går att mäta. Det spelar ju ingen roll hur "fasgången" ser ut för en statisk ton, om det finns en fasvridning så syns den i en IR-mätning.

Menar också att en förflyttning av öra/mätpunkt på under en % påverkar inte "direktljudet".. dvs. signalen i sig.

Jag utgår från signalens kvalitéer i sig, som inte ändras (inte dess fasgång iaf.) när man flyttar betraktelsepunkt under 1% i ljudets färdriktning.

Men givetvis roterar fasen konstant för en utbredande våg och sinustonens fas momentant är ju alltid olika inom en våglängds utsträckning.

Jag tror vi båda förstår vad som händer men möjligen skiljer sig vår terminologi och referenspunkt i detta fall.

Som jag skrev i förra inlägget är det ju en mängd förutsättningar som krävs men som jag anser självklara. T.ex att vågutbredningen från ljudkällan vid lyssningpunkten kan anses vara plan. Det är ju också en bra förutsättning om man vill verifiera med mätning. Det är ju en väldigt enkel mätning i ett frifältsrum - inte lika självklart i ett vardagsrum med en kontinurerlig 16kHz ton.
Jag vet inte varför du skriver 1% i ljudets färdriktning? Om nu t.ex lyssningsavståndet är 3 meter och vi ändrar avståndet med 1% vrider sig fasen ca 540grader för en 16kHz ton. Då har vi tur då fasläget blir lika med 180grader. Om lyssningsavståndet är 4 meter blir ju 1% inte 180grader.
Eller menar du samma som jag att vi måste komma tillräckligt långt från ljudkällan för att den kan anses vara punktformad och plan vågfront är uppfylld?

Det blir, tycker jag, lite tjafsigt om vi inte bara kan konstatera att: om vi vrider på huvudet så att en avståndsskillnad på 1cm uppstår för öronen i förhållande till ljudkällan uppstår 180grader fasskillnad mellan öronen om tonen är ca 16kHz. (för direktljudet).
Då var den enkla frågan: är det någon,t.ex. Tangband som hör skillnad vid normal musiklyssning när man vrider på huvudet litegran=1cm.

Att jag tog just 16kHz och bara EN ton var för att göra exemplet enkelt. Vid musiklyssning kommer ju alla toner fasvridas olika mycket. Störs vi av det, hör vi det (fasen alltså)?

Om vi bara lyssnar på EN ton , t.ex. 16kHz ( för dom som hör den!), hörs ett enormt kvittrande ljud när man rör på huvudet. Detta beror dock på fasens konsekvens med utsläckning i ett vanligt rum pga reflekterade ytor.

Jansch, mina Jbl 530 med cd-horn har en helt stabil stereobild även om jag flyttar mig +-30 cm från sweetspot. Jag antar att det är en av fördelarna med constant directivity. Har inte upplevt samma med vanliga högtalare. Om jag kompletterar med en superdiskant som sprider annorlunda kanske jag däremot får problemen som du beskriver ?

[jansch]

Ja eller så läser eller tänker jag otydligt.

Om du har en fasvridning eller en "påverkan på fasgången vid höga frekvenser" (såsom du skrev) så tänker jag att det går att mäta. Det spelar ju ingen roll hur "fasgången" ser ut för en statisk ton, om det finns en fasvridning så syns den i en IR-mätning.

Menar också att en förflyttning av öra/mätpunkt på under en % påverkar inte "direktljudet".. dvs. signalen i sig.

Jag utgår från signalens kvalitéer i sig, som inte ändras (inte dess fasgång iaf.) när man flyttar betraktelsepunkt under 1% i ljudets färdriktning.

Men givetvis roterar fasen konstant för en utbredande våg och sinustonens fas momentant är ju alltid olika inom en våglängds utsträckning.

Jag tror vi båda förstår vad som händer men möjligen skiljer sig vår terminologi och referenspunkt i detta fall.

Som jag skrev i förra inlägget är det ju en mängd förutsättningar som krävs men som jag anser självklara. T.ex att vågutbredningen från ljudkällan vid lyssningpunkten kan anses vara plan. Det är ju också en bra förutsättning om man vill verifiera med mätning. Det är ju en väldigt enkel mätning i ett frifältsrum - inte lika självklart i ett vardagsrum med en kontinurerlig 16kHz ton.
Jag vet inte varför du skriver 1% i ljudets färdriktning? Om nu t.ex lyssningsavståndet är 3 meter och vi ändrar avståndet med 1% vrider sig fasen ca 540grader för en 16kHz ton. Då har vi tur då fasläget blir lika med 180grader. Om lyssningsavståndet är 4 meter blir ju 1% inte 180grader.
Eller menar du samma som jag att vi måste komma tillräckligt långt från ljudkällan för att den kan anses vara punktformad och plan vågfront är uppfylld?

Det blir, tycker jag, lite tjafsigt om vi inte bara kan konstatera att: om vi vrider på huvudet så att en avståndsskillnad på 1cm uppstår för öronen i förhållande till ljudkällan uppstår 180grader fasskillnad mellan öronen om tonen är ca 16kHz. (för direktljudet).
Då var den enkla frågan: är det någon,t.ex. Tangband som hör skillnad vid normal musiklyssning när man vrider på huvudet litegran=1cm.

Att jag tog just 16kHz och bara EN ton var för att göra exemplet enkelt. Vid musiklyssning kommer ju alla toner fasvridas olika mycket. Störs vi av det, hör vi det (fasen alltså)?

Om vi bara lyssnar på EN ton , t.ex. 16kHz ( för dom som hör den!), hörs ett enormt kvittrande ljud när man rör på huvudet. Detta beror dock på fasens konsekvens med utsläckning i ett vanligt rum pga reflekterade ytor.

Jansch, mina Jbl 530 med cd-horn har en helt stabil stereobild även om jag flyttar mig +-30 cm från sweetspot. Jag antar att det är en av fördelarna med constant directivity. Har inte upplevt samma med vanliga högtalare. Om jag kompletterar med en superdiskant som sprider annorlunda kanske jag däremot får problemen som du beskriver ?

Jag anser att man får VÄLDIGT LITE problem med fasskillnader som uppstår ( om det inte skapar utsläckning i luften). Att du kan flytta dej +- 30cm runt sweetspot tyder på det.
Fundera på följande: många musikinspelningar görs med "panorerad stereo", d v s det är en monosignal som placeras ut i ljudbilden, låt oss ta t.ex. i mitten = likadan ljudnivå i båda kanalerna. Om du nu förflyttar dig i sidled kommer avståndet att bli olika till högtalarn och därmed uppstår en fasskillnad mellan vänster och höger öra. Notera att vid högre frekvenser räcker det med någon cm för max fasskillnad (180grader).

[gopnik]

Men inte kan du jämföra den tidskillnad du nu talar om med de lobningsfenomen och kamfiltereffekter som två fjärra men varandra närbelägna ljudkällor innebär. Det är ju helt, totalt, olika problem. Inte heller kan du ur de experiment du redovisar slå fast att öronen är fasskillnadsokänsliga vid höga frekvenser.

[Cortado]

Undrar också varför man lägger så stort fokus på frekvenser som med stor sannolikhet ligger utanför ens (Edit: HÖGA, låga frekvenser exkluderade - de har en annan funktion) hörselområde. Superdiskanter är väl (nu generaliserar jag) diskanter som kommer upp långt högre frekvenser än 20k.. om man inte ens hör 20k, vill man då lägga t.ex. 12000kr på diskant för att återge det området?

[Perfector]

Undrar också varför man lägger så stort fokus på frekvenser som med stor sannolikhet ligger utanför ens (Edit: HÖGA, låga frekvenser exkluderade - de har en annan funktion) hörselområde. Superdiskanter är väl (nu generaliserar jag) diskanter som kommer upp långt högre frekvenser än 20k.. om man inte ens hör 20k, vill man då lägga t.ex. 12000kr på diskant för att återge det området?

Jag tycker mig minnas en skrift om hur ohörbara frekvenser ändå påverkar de toner vi hör och att man klart kan urskilja instrument med eller utan övertonerna på olika sätt, men jag kan ju ha dåligt minne åxå.

[Cortado]

Jag tycker mig minnas en skrift om hur ohörbara frekvenser ändå påverkar de toner vi hör och att man klart kan urskilja instrument med eller utan övertonerna på olika sätt, men jag kan ju ha dåligt minne åxå.

Jo, den har jag hört också. Det finns många myter i hifi-världen och jag tror för min egna del att det där hör till myterna mer än att det ligger något konkret i det.

När man säger att de ohörbara frekvenskerna påverkar de lägre (ofta sina harmoniska släktingar) - är den påverkan då god eller ond? ( det är alltså inte riktat mot dig, du har ju faktiskt inte tagit något parti om huruvida det är vettigt/ovettigt eller bra/dåligt )

Jag nöjer mig med att inte höra det och med att låta de harmoniska släktingarna vara opåverkade.

[Morello]

Man kan ju tänka sig att ljud i ultraljudsregistret - om det spelas väldigt starkt - kan ge upphov till intermodulationsprodukter pga luftens egna olinjäriteter.
Det blir dock aningens svårt att verifiera då man först måste säkerställa att elementet per se inte medför intermodulation.

[Cortado]

Man kan ju tänka sig att ljud i ultraljudsregistret - om det spelas väldigt starkt - kan ge upphov till intermodulationsprodukter pga luftens egna olinjäriteter.
Det blir dock aningens svårt att verifiera då man först måste säkerställa att elementet per se inte medför intermodulation.

Ja, det lär inte vara helt enkelt. Ännu svårare sedan blir att testa det subjektiva av det och få pålitliga resultat.

[Piotr]

Placera två diskanter (eller fler) nära varandra och och spela enstaka sinusar i resp. element.

Jag har gjort det och inte hört något öht. när nyttosignalerna legat på ca 100dB SPL i området 25-30kHz.

[Piotr]

Jag tycker mig minnas en skrift om hur ohörbara frekvenser ändå påverkar de toner vi hör och att man klart kan urskilja instrument med eller utan övertonerna på olika sätt, men jag kan ju ha dåligt minne åxå.

Jo, den har jag hört också. Det finns många myter i hifi-världen och jag tror för min egna del att det där hör till myterna mer än att det ligger något konkret i det.

De myterna (de studierna) har debunkats grundligt upprepade ggr.

[jansch]

Placera två diskanter (eller fler) nära varandra och och spela enstaka sinusar i resp. element.

Jag har gjort det och inte hört något öht. när nyttosignalerna legat på ca 100dB SPL i området 25-30kHz.

Jag har gjort liknande tester och ibland gör det ont i öronen, precis som dom reagerar utan att man hör ett dugg.

[Piotr]

Placera två diskanter (eller fler) nära varandra och och spela enstaka sinusar i resp. element.

Jag har gjort det och inte hört något öht. när nyttosignalerna legat på ca 100dB SPL i området 25-30kHz.

Jag har gjort liknande tester och ibland gör det ont i öronen, precis som dom reagerar utan att man hör ett dugg.

Då har du förmodligen spelat toner på 20-25kHz vilket ger den upplevelsen du nämner (dvs. de är "hörbara" eller på gränsen till hörbara).

Skulle signifikant IMD var närvarande hamnar ju en skillnadston neråt i audiobandet.

Vid asymmetrisk olinjäritet får du en produkt vid 3kHz om du tex. spelar 30kHz och 33kHz genbom ett olinjärt system.

[Piotr]

Om distortionsprodukterna är så kraftiga att det gör ont i öronen så har du intressanta generatorer för mätsignalerna. Gissar på att diskanterna skickar ut 180dB SPL eller så.

[jansch]

Men inte kan du jämföra den tidskillnad du nu talar om med de lobningsfenomen och kamfiltereffekter som två fjärra men varandra närbelägna ljudkällor innebär. Det är ju helt, totalt, olika problem. Inte heller kan du ur de experiment du redovisar slå fast att öronen är fasskillnadsokänsliga vid höga frekvenser.

Jag antar att du syftar på vad jag har skrivit.

Jag skriver att utsläckning i luften ( t.ex kamfiltereffekter) eller p g a reflektioner är något helt annat!
Den fasskillnad som uppstår av direktljudet mellan öronen p g a man förflyttar sig, svagt vrider på huvudet, lutar sig lite framåt etc väldigt lite , t.ex 1cm är för mej ohörbart. Ändå så ändras fasen (fasskillnaden mellan öronen) på alla toner i musiken mer eller mindre. Om vi förflyttar oss 1cm är fasskillnaden maximal vid 16kHz, om vi flyttar oss 2cm är fasskillnaden maximal för 8kHz.

Alltså, fasskillnaden uppstår så fort vi inte har PERFEKT symmetri, inte befinner oss i en plan vågfront, inte har identiska högtalare,mm. FASSKILLNADEN är ju olika på varje ton som produceras via båda högtalarna.
Idealfallet där bara högtalarnas eventuella fasfel ”hörs” är ju ett teoretiskt fall.
Därför är det för mej svårt att tänka sig att fasfel är någon stor ”grej” och att man någorlunda lätt kan identifiera det som ett ”fel”.

Vad tycker du? Hör du att ”fasen är fel” om du sitter 1 cm fel med huvudet?

PS. Jag är fullt medveten att utsläckning ( mer eller mindre) är helt dominerande i vanliga lyssningsrum och ändå så låter det likadant om man förflyttar huvudet 1cm......eller gör det inte?

[Tangband]

Från tråden om fukdist- högtalaren under diy. En Dayton-tweeter ovanpå högtalaren.
Blir ljudet bättre ?
viewtopic.php?f=3&t=63950&p=1999721#p1999721

[DanNorman]

Eftersom vi har specat ett lyssningsfönster vertikalt tror jag inte superdiskanten kan sitta så långt från diskanten.
Syftet med superdiskant på Fukdist är bara att bredda spridningen över typ 8-9kHz. Tonkurvan rakt framåt är bra utan, och ska vara identisk med superdiskant.
Superdiskanten delas nedåt och diskanten uppåt. Det blir alltså en trevägare. Ju längre från diskanterna sitter från varandra, desto brantare bör man dela för att minska interferenser.
Ju närmare man kan placera elementen varandra och ju flackare man delar mellan dem, desto jämnare bli övergången mellan registren off axis, iaf. horisontellt.

[Tangband]

Intressanta tankar DaNorman.

Diskanten på toppen av fukdist är en Dayton nd16.
Den mäter såhär:

[Cortado]

Intressanta tankar DaNorman.

Diskanten på toppen av fukdist är en Dayton nd16.
Den mäter såhär:

Vad vill du att ND16 ska göra i ditt fall med dina JBL-högtalare?

[Kraniet]

Känns som att detta med "superdiskant" har fått lite inflation. Ursprunget är ju att det förr var svårt att tillverka entums diskanter så de hade tillräckligt bra effekttålighet nedåt i frekvens och tillräckligt bra frekvensgång till 20 kHz. Så då användes det istället 1,5 tum tillsammans med en mindre diskant.
Sen har det där liksom hängt med och sedan när det kom "högupplöst" skivmaterial fick det en revival för nu skulle det spelas högre frekvenser än 20 kHz.
Så har jag förstått historien bakom fenomenet "superdiskant". Det var en lösning på ett riktigt problem som sedan blev en säljgimmick.

Frågan är ju dock hur mycket material som faktiskt har nåt användbart ovan 20 kHz eller om det bara är skräp? Spelar man CD så kan det ju finnas en massa skräp däruppe som man absolut inte vill lyssna på.

Öhmans studiohögtalare är ju tex designade med mer utsträckta högfrekventa egenskaper (35-40kHz?) just för att studioteknikerna ska kunna bli uppmärksamma på skräpet och ta bort det. Öhmans "vanliga" högtalare sträcker sig inte lika högt (22kHz?).

Så utan ett klart syfte med superdiskanten förstår jag inte varför det skulle vara intressant. Vilket problem är det som avses lösas? Finns det något problem med de högtalare som nämnts i tråden? Vilka eventuella problem tillför man genom att lägga till ytterligare en diskant?

[DanNorman]

Kraniet: Jag tyckte att jag gav ett klart syfte med superdiskant i fallet Fukdist
Man kan ju dela av den över 20kHz om man vill.

[Tangband]

Eftersom vi har specat ett lyssningsfönster vertikalt tror jag inte superdiskanten kan sitta så långt från diskanten.
Syftet med superdiskant på Fukdist är bara att bredda spridningen över typ 8-9kHz. Tonkurvan rakt framåt är bra utan, och ska vara identisk med superdiskant.

Det är det där jag är intresserad om det skulle bli bättre på mina jbl 530. Och jag vet ju inte, föränn jag provat
Mitt Dbx driverack pa2 samplar A/D vid 48 khz så det finns ju inte ett jota över 24 khz som kan återges.
Återstår området 8 khz- 24 khz som kanske blir bättre med en superdiskant med breddad spridning

[Tangband]

Känns som att detta med "superdiskant" har fått lite inflation. Ursprunget är ju att det förr var svårt att tillverka entums diskanter så de hade tillräckligt bra effekttålighet nedåt i frekvens och tillräckligt bra frekvensgång till 20 kHz. Så då användes det istället 1,5 tum tillsammans med en mindre diskant.
Sen har det där liksom hängt med och sedan när det kom "högupplöst" skivmaterial fick det en revival för nu skulle det spelas högre frekvenser än 20 kHz.
Så har jag förstått historien bakom fenomenet "superdiskant". Det var en lösning på ett riktigt problem som sedan blev en säljgimmick.

Frågan är ju dock hur mycket material som faktiskt har nåt användbart ovan 20 kHz eller om det bara är skräp? Spelar man CD så kan det ju finnas en massa skräp däruppe som man absolut inte vill lyssna på.

Öhmans studiohögtalare är ju tex designade med mer utsträckta högfrekventa egenskaper (35-40kHz?) just för att studioteknikerna ska kunna bli uppmärksamma på skräpet och ta bort det. Öhmans "vanliga" högtalare sträcker sig inte lika högt (22kHz?).

Så utan ett klart syfte med superdiskanten förstår jag inte varför det skulle vara intressant. Vilket problem är det som avses lösas? Finns det något problem med de högtalare som nämnts i tråden? Vilka eventuella problem tillför man genom att lägga till ytterligare en diskant?

Jo, kan hålla med dig en hel del. I mitt fall vill jag kolla om det upplevs som en förbättring med en supertweeter. Gör det inte det så kommer jag inte använda en extra diskant. Det är dessutom inte kostsamt att prova, Dayton tweetern kostar ju bara kring 150:- och kondingen 25:-

Det är många högtalare som använder extra supertweeters, Dali, Linn K array mfl. Kanske av marknadsmässig anledning?

[Tangband]

Intressanta tankar DaNorman.

Diskanten på toppen av fukdist är en Dayton nd16.
Den mäter såhär:

Vad vill du att ND16 ska göra i ditt fall med dina JBL-högtalare?

Bredda spridningen över 8-9 khz
Enligt mätningar på avhub så går mina jbl drivers upp till 40 khz men spridningen är antagligen dålig från 8-9 khz.
Nedan jbl 530 passivt:

[Cortado]

Bredda spridningen över 8-9 khz
Enligt mätningar på avhub så går mina jbl drivers upp till 40 khz men spridningen är antagligen dålig från 8-9 khz

Det låter som att du mer citerar DanNorman och antar saker.

Finns det några pålitliga mätningar som visar spridningen på dina högtalare?

Om du sveper från 8-9k uppåt och flyttar dig i mellan olika lyssnings platser i sidled så kanske du kan komma fram till om det verkligen är ett problem. Kanske skulle du då testa med endast en högtalare åt gången först och sedan med två. Tänk på att det sker en massa saker när du bara flyttar huvudet sidleds vid de där frekvenserna. Våglängderna är väldigt korta över 8-9k..

[Cortado]

Nedan jbl 530 passivt:

Gissar att det där är onaxis. Den säger som du förstår inget om spridning, varken bra eller dåligt.

[Tangband]

Nedan jbl 530 passivt:

Gissar att det där är onaxis. Den säger som du förstår inget om spridning, varken bra eller dåligt.

Detta skriver hifi och musik om jbl 530:

JBL Frekvensgång: Jämt förlopp för alla spridningsvinklar, som bara störs av ett hack i den förmodade låga delningsfrekvensen vid drygt 1 kHz. Ingen synlig baffeleffekt, men diskanthornet ligger generellt ett par dB högre i nivå. Dock begränsar hornet spridningen för högre frekvenser som kan påverka rumsklangen mot det mörkare hållet samt ge en artificiell närhet i återgivningen.

[gopnik]

Vad vill du att ND16 ska göra i ditt fall med dina JBL-högtalare?

Bredda spridningen över 8-9 khz

Det kommer du som sagt inte kunna göra med mindre än att du introducerar en riktig delning. Tvärt om kommer spridningen bli snävare (vertikalt) och dessutom drabbad av mer eller mindre kraftiga lober, och kamfiltereffekter i alla möjliga riktningar. Dessutom köper jag inte att spridningen nödvändigtvis ska vara så väldigt bred... Time/intensity trading för ett stabilt stereofönster förutsätter ju att den inte är för bred.

Detta skriver hifi och musik

Hifi och Mystik är inte en blaska med kompetens nog för ens ytlig högtalarkonstruktionsanalys. De är inte Stereophile på långa vägar. Vore jag elak skulle jag säga att de inte besitter någon större kompetens över huvud taget, men de är nog ändå rätt duktiga på fikonspråk och prosaiska beskrivningar av allt de egentligen inte begriper.

[Cortado]

Detta skriver hifi och musik om jbl 530:

JBL Frekvensgång: Jämt förlopp för alla spridningsvinklar, som bara störs av ett hack i den förmodade låga delningsfrekvensen vid drygt 1 kHz. Ingen synlig baffeleffekt, men diskanthornet ligger generellt ett par dB högre i nivå. Dock begränsar hornet spridningen för högre frekvenser som kan påverka rumsklangen mot det mörkare hållet samt ge en artificiell närhet i återgivningen.

Vad drar du för slutsatser själv av det där?

Får du något konkret ur det?

[Tangband]

Gopnik, du har säkert rätt i det du skriver, men nyfikenheten hos mig gör att jag vill prova daytondiskanterna på mina jbl.
Upplever jag illusionen av musiken som varande bättre med diskanten än utan, så får den bli kvar. Jag kommer bjuda in flera att lyssna så jag inte blir insnöad

[Tangband]

Detta skriver hifi och musik om jbl 530:

JBL Frekvensgång: Jämt förlopp för alla spridningsvinklar, som bara störs av ett hack i den förmodade låga delningsfrekvensen vid drygt 1 kHz. Ingen synlig baffeleffekt, men diskanthornet ligger generellt ett par dB högre i nivå. Dock begränsar hornet spridningen för högre frekvenser som kan påverka rumsklangen mot det mörkare hållet samt ge en artificiell närhet i återgivningen.

Vad drar du för slutsatser själv av det där?

Får du något konkret ur det?

De skriver att hornet begränsar spridningen för högre frekvenser. Om det stämmer kanske en superdiskant är ett bra recept för att öka spridningen

[Cortado]

De skriver att hornet begränsar spridningen för högre frekvenser. Om det stämmer kanske en superdiskant är ett bra recept för att öka spridningen

Ja, det är typ det enda jag också drar ut av det och det är ju ingen nyhet. Resten är rätt mycket gissning/antagande som jag gärna inte sett.

Tycker du ska mäta själv, med ditt starka intresse så kommer du snart att ha kommit förbi tomtarna på Hifi&Musik.. om du inte redan är det.

[jansch]

Piotr skrev:
Då har du förmodligen spelat toner på 20-25kHz vilket ger den upplevelsen du nämner (dvs. de är "hörbara" eller på gränsen till hörbara).

Skulle signifikant IMD var närvarande hamnar ju en skillnadston neråt i audiobandet.

Vid asymmetrisk olinjäritet får du en produkt vid 3kHz om du tex. spelar 30kHz och 33kHz genom ett olinjärt system.

Jag har försökt hitta förklaringar till detta men jag hör ju 13kHz med "rimligt" stark nivå 95 -100dBSPL.Kravet på ökad SPL stiger extremt på slutet. Under 12,5kHz är det inga problem. Ibland är gränsen LITE högre p g a "dagsform" och vad jag har blivit utsatt för "buller innan.

Jag anser att IM inte påverkar när man (jag) testar då det är test med sinuston (en ton)

[BellsnWhistles]

Det är det där jag är intresserad om det skulle bli bättre på mina jbl 530. Och jag vet ju inte, föränn jag provat
Mitt Dbx driverack pa2 samplar A/D vid 48 khz så det finns ju inte ett jota över 24 khz som kan återges.
Återstår området 8 khz- 24 khz som kanske blir bättre med en superdiskant med breddad spridning

Annars kan du ju hålla dig inom familjen - mina JBL Studio 590 med JBL 077 på toppen.
Hyfsad spridning högt upp:
140” horizontal x 40” vertical at 10 kHz
90” horizontal x 35” vertical at I6 kHz
65” horizontal x 30” vertical at 20 kHz
enl. spec. för 077:orna.

[Tangband]

Det där var ju mycket intressant!
Låter det bättre tycker du, med den extra diskanten ?
Hur har du kopplat in 077:orna ?

[BellsnWhistles]

Jag blir tvungen att svara "vet inte" på dina frågor då jag endast testat som hastigast med en liten konding, ingen tid nedlagd alls med andra ord. Det låter lite luftigare och ljusare så klart men om det blir bättre vet jag inte.

Egentligen tycker jag inte de behövs alls (och då har jag ändå dämpat de stora hornen i mina 590 ett par db) men eftersom jag har haft en viss faiblesse för JBL-prylar genom åren så var jag en gång "tvungen" att köpa ett par 077 med glaslins, och de pryder sin plats nu som synes på bilderna tycker jag.
Jag ska fixa till ett par socklar och bygga ett bättre filter så småningom, får väl återkomma då!

[Tangband]

Mawes, hur delade du din Dayton diskant till FUKdist hornet? Seriekonding och spole eller bara seriekonding ? Vilket värde ?

[mawes]

Än så länge delad med miniDSP, 4:e ordningen uppåt och neråt.

[DanNorman]

Och än så länge är lösningen med superdiskant sämre än lösningen utan superdiskant. Vi skrapar bara på ytan här. Att integrera en superdiskant på det sätt vi vill är skitsvårt. Det kanske inte ens går.
Problem 1. är att superdiskanten inte kan sitta så långt från mellandiskanten vertikalt. Det ger ett spridningsbeteende vi inte vill ha.

[paa]

Varför inte prova med ett par ambiensdiskanter som ino eller Larsen L8 i stället, för att nå den sista luftigheten?

[DanNorman]

Det ger inte samma resultat. Hela grejen med superdiskanten är ett experiment. Det startade med att mawes efter långtidslyssning ville ha upp högsta diskanten 1dB och vi diskuterade det. Vi får se om vi lyckas, och i vilket fall lär vi oss något på vägen.

[DQ-20]

Låt det vara sagt att jag anser "super-diskanter" bara är nys. Men de högtalare som kommit upp i tråden verkar inte behöva "super-diskanter" utan "diskanter med större spridning" eftersom de har horndiskanter. Det handlar alltså inte om att spelar upp en massa random skräp i ultraljudsområdet, utan om att förbättra spridningen (som man ju vill begränsa med hornet). Go figure. Men är man nöjd med direktresponsen kan det kanske ändå vara av intresse i vissa fall med "ambiensdiskanter" för att trycka ut mer energi i rummet. Det tror i alla fall jag...

/DQ-20

[DanNorman]

Du har rätt, att kalla det superdiskant är dumt.
Från och med nu kör vi med över- och underdiskant, eller finns det bättre ord?
"Problemet" med fukdist är att vi vill ha spridningen som en stor wg ger vid vissa (viktigare) frekvenser men inte vid andra.
Om vi får till det bra tror jag det blir mycket svårt att höra skillnad på en fukdist och en fukdist med överdiskant.

[paa]

DXT-diskanter gör just detta, fungerar som en waveguide vid delningsfrekvensområdet, men förbättrar spridningen vid högre frekvenser där en waveguide börjar stråla smalare.

http://seas.no/images/stories/prestige/ ... t_seas.pdf

[DanNorman]

Den var vi ju tidigt inne på, kanske den första vi testade.
Den sprider för brett vid lägre frekvenser och hade nåt knepigt beteende över 10kHz som jag inte minns.



Skulle kunna funka om man har ett baselement som kan delas tillräckligt högt, men det är en annan högtalare.

[gopnik]

Den här håller inte heller nere spridningen tillräckligt lågt i frekvens?

Screenshot_20180822_224303.png (135.3 KiB) Visad 3600 gånger

Jag kommer inte ihåg var FUKDIST delar, men klipper man ihop kurvorna vid 2k eller däromkring ser det inte alls tokigt ut. Tycker jag.
30° följer varandra fint, och 60° kompenserar att basen redan börjat tappa lite. On axis möjligen marginellt snävare spridning i toppen än original. Känslighet finns i överflöd om man skulle vilja lyfta i toppen lite.

Screenshot_20180822_224306.png (120.03 KiB) Visad 3600 gånger

[DanNorman]

Delningen ligger runt 2,7kHz.
Jag tror det skulle bli svårt med spridningen strax över delningen med H2606/920000. Tonkurvan framåt är ful enligt scan-speaks egna mätningar.
Dessutom löser den ju inte problemet med att vi vill ha bred spridning i toppoktaven
Ser inga fördelar med den framför fukdists diskantlösning förutom känsligheten och kanske priset.

[paa]

Kanske en sån där skumplugg med öppet filterskum som Geddes och även Procella använder i halsen på sina waveguides kan bättra på spridningen lite?

[DanNorman]

Jag vet inte? Ändrar skummet spridningen?

[paa]

Ja, det ändrar även spridningen:
Se patentet:
https://patents.google.com/patent/US7708112B2/en
https://patentimages.storage.googleapis ... 708112.pdf

Intressant not om patentet: Expired due to failure to pay maintenance fee.

[gopnik]

Dessutom löser den ju inte problemet med att vi vill ha bred spridning i toppoktaven

Aha! jag trodde ni bara ville ha upp nivån...