Beagles skrev:Tackar så mycket för det svaret!
Att man använder en periodisk modell för att studera slewrate, vad har det för bakgrund? Och att man tittar på toppvärdet, det antar jag är för att se maximal slewrate
Ja, just det, slew rate är ju väldigt nära förknippad med toppvärdet av spänningslutningen (=spänningsderivatan). Att jag använder en sinus (det är väl det du menar med "periodisk modell"?) beror på att vi tittde i frekvensdomänen (filtret gick ju upp till 1000 Hz (var det så)) och då faller det sig naturligt att ta en frekvens, dvs en sinus.
Beagles skrev:
Så bruset man får är helt enkelt bara vid vilket frekvensband man är intresserad av och multiplicera med densiteten?
Ja, fast roten ut bandbredden, dvs är det 0-100 Hz så ska du multiplicera med 10. Vidare brukar siffrorna vara ekvivalent ingångsbrus, så är förstärkningen 1000 så blir utgångsbruset 1000 ggr större.
Exempel: Om förstärkningen är 100 och brusdensiteten 5 nV/rt(Hz) så kommer effektivvärdet på bruset i bandet 0-400Hz att bli 5e-9*rt(400)*100 nV=5*20*100 nV=10 000 nV=10 µV.
Nu brukar det även finnas ett brus i ingångsströmmen som kan adderas till spänningsbruset. Om det spelar någon roll beror på hur högohmigt ingångarna drivs. Men det är en annan femma.
Beagles skrev:Däremot så har jag funerat på det där med frekvensoberoende densitet och har inte riktigt kommit fram till vad du menade..
Jo om det är lika mycket brus mellan 0 och 10 000 Hz som det är mellan 10 000 och 20 000 Hz så "funkar" ju formeln som jag använde förut. Jag pratade ju bara om en "bandbredd", tex 0-400 Hz, fast jag hade lika gärna kunnat titta mellan 400 och 800 Hz. Självaste enheten nV/rt(Hz) indikerar att de inte spelar någon roll runt vilken frekvens bandet ligger, alltså är brusdensiteten frekvensoberoende och då måste ju bruset vara vitt.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.