Moderator: Redaktörer
dewpo skrev:Hej alla kunniga på faktiskt,
Jag har sökt efter en bra beskrivning av hur en DA omvandlare fungerar.
Men jag har gått bet
Min DA förvirring kvarstår, Finns det någon här som känner sig manad att räta ut dessa frågetecken?
Frågan gäller alltså själva omvandlingen från digitalt till analogt inte matematiska digital till digital omvandlingar.
Cortado skrev:Är det då inte en slags ytlig förståelse som efterfrågas då kanske?
En snabb fingerdans på dutuben;
https://www.youtube.com/watch?v=Y2OPnrgb0pY
peterh skrev:Starta på wikipedia ; ( och bidra gärna med någon dollar till wikipedia)
https://sv.wikipedia.org/wiki/D/A-omvandlare
och motsatsen som vanligtvis är lite mera komplex:
https://sv.wikipedia.org/wiki/A/D-omvandlare
En lite utförligare beskrivning :
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q ... kGdNa3t0eg
PerStromgren skrev:Grunden är oerhört enkel, egentligen. In kommer en räcka av tal mellan ca, i det enkla fallet, -65 000 och +65 000. Varje tal omvandlas till en spänning som motsvarar talet, ung +/- 2 V. Sedan tas kanterna bort med ett filter. Färdigt!
Nattlorden skrev:PerStromgren skrev:Grunden är oerhört enkel, egentligen. In kommer en räcka av tal mellan ca, i det enkla fallet, -65 000 och +65 000. Varje tal omvandlas till en spänning som motsvarar talet, ung +/- 2 V. Sedan tas kanterna bort med ett filter. Färdigt!
Nä... nu lurar du honom på samma sätt som så många andra blivit lurade.... så är det inte meningen att det skall fungera. Ditt förslag påstår att varje nytt värde är kausalt och det är det inte, det är för att det måste vara anti-kausalt också som t.ex. Chord (men även Peter S t.ex.) kör med väldigt många tappar... för att i längsta mån få med sig "det som händer i framtiden" i det värdet som skickas ur enheten nu.
PerStromgren skrev:Nattlorden skrev:PerStromgren skrev:Grunden är oerhört enkel, egentligen. In kommer en räcka av tal mellan ca, i det enkla fallet, -65 000 och +65 000. Varje tal omvandlas till en spänning som motsvarar talet, ung +/- 2 V. Sedan tas kanterna bort med ett filter. Färdigt!
Nä... nu lurar du honom på samma sätt som så många andra blivit lurade.... så är det inte meningen att det skall fungera. Ditt förslag påstår att varje nytt värde är kausalt och det är det inte, det är för att det måste vara anti-kausalt också som t.ex. Chord (men även Peter S t.ex.) kör med väldigt många tappar... för att i längsta mån få med sig "det som händer i framtiden" i det värdet som skickas ur enheten nu.
Nu talar du om implementationen av processen. Jag ville undvika den. Men vi vet inte vad TS ville veta, i detalj.
dewpo skrev:#1
Jag förstår mig inte på begreppet bandbredd.
En Bandbredd på 20000 Hz verkar räcka till att återge en sinusvåg med 20000 svängningar per sekund,
Men kan inte återge en fyrkantsvåg med 1000 svängningar per sekund korrekt
Varför mäts det överhuvud taget i Hz när det inte verkar ha något med antal svängningar per sekund att göra?
Almen skrev:Lavry Engineering, White Papers (t.ex. Sampling Theory for Digital Audio)
"Sincen", nyckeln till
CD-ekvationens lösning (PDF)
Nattlorden skrev:dewpo skrev:Tänker du dig det mekaniskt... så en ideal fyrkantsvåg skulle innebära att konen flyttade sig från ändläge till ändläge UTAN ATT HA HAFT NÅGRA MELLANLÄGEN..... och det går ju inte. Den kan bara röra sig mellan två lägen på ett sinusliknande sätt.[ YouTube ]
Almen skrev:Har du läst någon av artiklarna jag rekommenderade?Almen skrev:Lavry Engineering, White Papers (t.ex. Sampling Theory for Digital Audio)
"Sincen", nyckeln till
CD-ekvationens lösning (PDF)
Där tas just detta upp, som Nattlorden refererar till.
jansch skrev:1. [...] Det är enkelt att konstatera att t.ex en kontrabas lägsta ton (E = 41,2 Hz) också innehåller övertoner långt uppe i diskanten. Lyssna på någon av Brombergs inspelningar med kontrabas och håll för diskanthögtalaren. En stor del av soundet försvinner då.
Spektrat för fyrkantvåg är uppbyggt av oändligt antal udda övertoner till grundtonen. Kolla gärna Wikipedia. För att det skall börja likna en vettig fyrkantvåg krävs sådär minst 7-8 övertoner vilket medför att inte ens 440Hz fyrkantvåg ser OK ut om du begränsar återgivningen till 20kHz
jansch skrev:3. [...] Nu är det ju mer komplext än så och googla gärna på Dither som resulterar i att man kan "luras" på ett väldit positivt sätt
jansch skrev:Dewpo
1. En fyrkantvågs frekvens definieras med dess grundton, t.ex 440Hz, precis som ett ett musikistruments grundton. Det är enkelt att konstatera att t.ex en kontrabas lägsta ton (E = 41,2 Hz) också innehåller övertoner långt uppe i diskanten. Lyssna på någon av Brombergs inspelningar med kontrabas och håll för diskanthögtalaren. En stor del av soundet försvinner då.
Spektrat för fyrkantvåg är uppbyggt av oändligt antal udda övertoner till grundtonen. Kolla gärna Wikipedia. För att det skall börja likna en vettig fyrkantvåg krävs sådär minst 7-8 övertoner vilket medför att inte ens 440Hz fyrkantvåg ser OK ut om du begränsar återgivningen till 20kHz.
2. För att kunna definiera en signal med en bandbredd på 20kHz korrekt krävs rent matematisk/teoretisk dubbla samplingfrekvensen dvs 40.000 mätpunkter/sekund. Vikningsdstorsion uppstår om man försöker sampla med lägre frekvens. I praktiken behövs lite mer än dubbla pga att man inte kan göra lågpassfilter tillräckligt branta samt att komponenter har en viss spridning i noggrannhet. Kolla på Wikipedia på Nyquistfrekvensen och generellt på vikningdistorsion.
3. Dynamik i relation till bitdjupet. Nu börjar der bli komplext men man kan förenklat beskriva det såhär:
Om du har full utstyrning och producerar en sinus är alla bitvärden nyttjade för att definiera signalen. Kom ihåg att det binära talet alltid är ett närmevärde. Vid låg utstyrning är det väldigt få bitvärden som ska beskriva samma kurvform. Tänk dej att du bara har t.ex 2 bitvärden "kvar" för att beskriva amplituden.
(som att mäta något med en måttstock som har bara har Centimetermarkeringar och kanske är 2,6 cm långt och nästa sak du mäter är 3,3 cm .... fast ditt resultat blir 3 cm i båda fallen). Det blir mer och mer ett "slumpvis" val.
Hoppas jag inte får på skallen för denna enkla beskrivning
Nu är det ju mer komplext än så och googla gärna på Dither som resulterar i att man kan "luras" på ett väldit positivt sätt
dewpo skrev:Bruset är alltså ett digitalt brus som uppstår pga av att samplings värdena som så att säga faller mellan stolarna slumpvis faller åt höga eller låga hållet om jag förstod dig rätt - Eller så är detta bruset ersatt med ett Ditherbrus som är ett konstruerat brus med positiva egenskaper
Almen skrev:dewpo skrev:Bruset är alltså ett digitalt brus som uppstår pga av att samplings värdena som så att säga faller mellan stolarna slumpvis faller åt höga eller låga hållet om jag förstod dig rätt - Eller så är detta bruset ersatt med ett Ditherbrus som är ett konstruerat brus med positiva egenskaper
Mera det senare - om du i stället kallar det du kallar brus för distorsion (kvantiseringsdistorsion).
dewpo skrev:Almen skrev:dewpo skrev:Bruset är alltså ett digitalt brus som uppstår pga av att samplings värdena som så att säga faller mellan stolarna slumpvis faller åt höga eller låga hållet om jag förstod dig rätt - Eller så är detta bruset ersatt med ett Ditherbrus som är ett konstruerat brus med positiva egenskaper
Mera det senare - om du i stället kallar det du kallar brus för distorsion (kvantiseringsdistorsion).
Nu blev jag tyvärr mer förvirrad igen, På vissa ställen kallar dom det kvantiseringsdistorsion -
medans på andra källor benämner det kvantiseringsbrus. Tex här =>
http://www.cse.chalmers.se/~svenk/dig_sign.tl/kompendium/grundbok/kap2.pdf
Vilket är rätt? Och hur definieras skillnaden mellan brus och distorsion?
Ot För mig personligen känns detta mer och mer som ett steg fram två tillbaka tyvärr
Jag blir nog aldrig klok på hur det fungerar
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst