dewpo skrev:... snip
Jag har en dip mellan 100-160 Hz som skulle kunna härröra från taket!
Men om jag måste tackla så låga frekvenser och redan har låg takhöjd känns det genast knivigare
Man vill ju inte stjäla för mycket takhöjd.
Tror du att det skulle gå att lyckas med relativt tunna limpmembrans absorbenter?
Är du säker på att dippen mellan 100-160 Hz kommer från taket? Om du har ca 65 cm från baffelytan till väggen bakom får du teoretiskt en dipp som är som djupast kring 130 Hz och har en viss bandbredd nedåt / uppåt i frekvens.
Panelabsorbenter / limp membranes och helmholtzabsorbenter är inte särskilt svåra att räkna på, det finns räkneformler och hyfsade gratisräknare i böcker och på nätet. Problemet är att teorin och praktiken inte sammanfaller som man önskar. En förutsättning också för att dom ska fungera som önskat är att dom placeras på rätt ställe där trycket är som högst för den frekvens(område) man är intresserad av att fixa till, annars är dom verkningslösa.
Med ”limp membranes” och paneler förutsätts samma sak som för ett baselement i en högtalarlåda. Du har en kon med en bestämd vikt (vikt/cm²) som är fäst i kanterna så att massan är fritt lättrörlig fram och tillbaks, som en kolv utan friktion. = Surrounden som är veckad som ett dragspel eller en bit mjukt gummi på högtalarelementet. Bakom så finns en luftmassa som agerar fjäder. Beroende på konens vikt och luftfjädern bakom fås en resonansfrekvens. Plywoodpaneler etc spikas i ett ramverk, = inte lättrörligt i kanterna och ingen ”kolvverkan”, så resonansfrekvensen hamnar någonstans som inte överensstämmer med teorin vilket betyder att justeringar behövs. Med gummiduk eller mjukplast hamnar man närmare teorin men kanske ändå inte helt rätt.
Helmholtzabsorbenter / spaltpaneler är pålitligare teori <=> praktik och kan göras bredbandigare men kräver noggrannhet för alla måtten, även tillsynes små avvikelser kan påverka maximala resonansfrekvensen och bandbredden ganska väsentligt. En fördel är att flera av variablerna är kontrollerbara före absorbenten byggs ihop. Ungefär som avstämning av en basreflexhögtalare, du hamnar ganska rätt med ”rätt” tillkapad portlängd mot teorin. Med spaltpanel kan du också göra det om inget förändras med tiden, tex att spalterna ökar i bredd därför att brädor krymper på bredden när dom torkar inomhus. I bilden nedan är gul kurva för formstabil panel 70x19 mm (tex MDF eller spånplatta) och blå kurvan för en bräda som på brädgården hade fuktkvot 17% med mått 70x19 och inomhus har krympt på bredden. Säg att spaltbredden då ökat från 1,5 mm till 3,5 mm, då förändras avstämningsfrekvensen från ca 127 Hz till 182 Hz och den är inte särskilt effektiv längre vid 100 Hz.
Gula och blå kurvan är tänkt som en spaltpanel. Brädor 120x21 mm som en ram med ett avtätat lock baktill. Flexibatts med T 120 mm läggs i. Lattor med T ca 8-10 mm spikas fast undertill mot ”spaltpanelbrädorna” om 70x19 mm som sedan spikas fast framtill på ramen. (Tanken är att skapa ett litet luftgap mellan isolering och spaltpanelbrädorna.) Lattor = mellanläggen i brädhögarna på byggmarknaden = gratis om du frågar. Flexibatts har okomprimerad ca 9000 Pa.s/m² som luftflödesresistivitet, den kommer öka något pga av komprimeringen, säg till 10 000 Pa.s/m². men det gör ingen negativ skillnad när tjockleken är så låg som ca 120 mm, tvärtom.
- Dewpo.PNG (72.41 KiB) Visad 2320 gånger