Moderator: Redaktörer
RogerJoensson skrev:En fråga är om alla som kör >48KHz gör det för att de faktiskt tycker eller vet att det låter bättre, eller för att inspelningarna ska kunna säljas som "HD".
petersteindl skrev:RogerJoensson skrev:En fråga är om alla som kör >48KHz gör det för att de faktiskt tycker eller vet att det låter bättre, eller för att inspelningarna ska kunna säljas som "HD".
Ingetdera. De gör det för att göra redigeringsarbetet med högre upplösning för att slutresultatet skall hålla 44/16 kvalitet vilket är bitrate och upplösning i de vanligaste formaten.
Tell skrev:Klart 44/16 funkar det med, men som Peter skriver så har man bättre arbetsmån med högre upplösningar o mindre risk för brus o så. Lite som när jag fotar med en kamera så kör jag RAW, alltså okomprimerad 16bit i så hög upplösning som möjligt, medans jag sparar ut 8 bit JPG (dock väldigt hög kvalitet) för slutbilden. Kan såklart redigera bilder jpg bilder från min mobilkamera också, men det kommer "spricka" mycket snabbare med sin lägre upplösning, mer brus som brusreducerats bort (fult). Men det går fortfarande att få användbara bilder
RogerJoensson skrev:petersteindl skrev:RogerJoensson skrev:En fråga är om alla som kör >48KHz gör det för att de faktiskt tycker eller vet att det låter bättre, eller för att inspelningarna ska kunna säljas som "HD".
Ingetdera. De gör det för att göra redigeringsarbetet med högre upplösning för att slutresultatet skall hålla 44/16 kvalitet vilket är bitrate och upplösning i de vanligaste formaten.
Jag ser ingen poäng att spela in i högre än 44,1 av kvalitétsskäl om det enbart ska ges ut i 44,1 förutsatt att mjuk och hårdvara gör vad de ska (vilket de kanske inte gör dock). Frågan är om alla verkligen har något hörbart att vinna på att köra t ex 96Khz, om alla verkligen testat det eller om man gör det för att det känns bra och för att man tror att det blir bättre. Detta med tanke på hur mycket dynga som ges ut...
petersteindl skrev:Frågeställningen är väl vad de som är proffs spelar in med, d v s de som jobbar professionellt med ljudinspelning eller musikinspelning. 24/96 eller 24/192 har jag skrivit. Om man spelar in som lekman duger väl 10 bitar med 10 kHz samplingsfrekvens eller standard för vanlig telefoni.
goat76 skrev:petersteindl skrev:Frågeställningen är väl vad de som är proffs spelar in med, d v s de som jobbar professionellt med ljudinspelning eller musikinspelning. 24/96 eller 24/192 har jag skrivit. Om man spelar in som lekman duger väl 10 bitar med 10 kHz samplingsfrekvens eller standard för vanlig telefoni.
Då är väl frågan om Tangband ställer sin fråga i syfte att försöka undvika att hans egna inspelningar ska bli så proffsiga som möjligt, kanske vill han säkerställa att det blir så dåligt det bara kan bli?
petersteindl skrev:goat76 skrev:petersteindl skrev:Frågeställningen är väl vad de som är proffs spelar in med, d v s de som jobbar professionellt med ljudinspelning eller musikinspelning. 24/96 eller 24/192 har jag skrivit. Om man spelar in som lekman duger väl 10 bitar med 10 kHz samplingsfrekvens eller standard för vanlig telefoni.
Då är väl frågan om Tangband ställer sin fråga i syfte att försöka undvika att hans egna inspelningar ska bli så proffsiga som möjligt, kanske vill han säkerställa att det blir så dåligt det bara kan bli?
Ok, du upplevde hans frågeställning så. Du får fråga Tangband.
goat76 skrev:Jag förstår inte riktigt vad debatten handlar om, vad är egentligen argumentet för att välja något lägre än 24-bit under inspelning och produktion, är ni oroliga att Tangbands hårddiskutrymme inte räcker till?
RogerJoensson skrev:goat76 skrev:Jag förstår inte riktigt vad debatten handlar om, vad är egentligen argumentet för att välja något lägre än 24-bit under inspelning och produktion, är ni oroliga att Tangbands hårddiskutrymme inte räcker till?
För min del handlade det främst om det behövs eller gör skillnad att välja höga samplingsfrekvenser vid inspelning och lagring. Hur många av dom som hävdar att 192KHz låter bättre än t ex 48, har t ex verkligen testat det ingående. Låter varje ljudkort bättre i högsta samplingsfrekvenssen? osv.
Det känns lite som på 90-talet när folk skickade sina skräpproduktioner (i 16bitars filformat) till mastring i 24bitar och var övertygade att av den anledningen lät så mycket bättre efteråt. Mer måste ju vara bättre! Man kunde alltså ta bättre betalt mastring i 24bitar. Få (inkl "proffs") hade invändningar på att materialet sedan levererades på CD-skiva (16bitars format) kodad och klar för masskopiering.
Numera tar man ofta betalt för att krossa dynamiken så hårt att det många gånger är långt överflödigt med 16bitar, men skiten krängs ändå i 24/192... Mer är ju bättre! Fast tydligen inte när det gäller innehållet (den faktiska dynamiken), för där verkar det vid musikutgivning konstigt nog dra åt andra hållet. Feta siffror, men tvärt om vad gäller innehållet...
Sen är det så att 16 bitar per kanal oftast är väldigt, väldigt mycket och oftast mycket tystare än t ex mikrofonerna och det de tar upp, men det kräver ett större mått av övervakning än 24bitar för att det aldrig ska riskera att gå i taket, så av den anledningen kan finnas en fördel att använda mer än 16 bitar vid inspelningen. Inte främst för att faktiskt låter bättre (välhanterat), utan för att det är praktiskt och bekvämt. Förutsatt att man inte fortsätter jaga nollan, för då faller de fördelarna.
Med det sagt så ska man inte räkna med att A/D-omvandlare faktiskt hanterar 16-bitar optimalt. -En av anledningarna till att jag undvek det där med bitdjup.
Men ändå, när man spelar in akustiska instrument med ett par småmembranare, då är 16 bra bitar väldigt, väldigt, väldigt mycket.
Tangband, tro inte att den stora hemligheten för åstadkommande av välljud ligger i om man spelat in i 16/24/44.1/192.
RogerJoensson skrev:Det skulle väl vara att det är utrymmeskrävande och lite mer tungrott med höga samplingsfrekvenser. Annars inget i princip.
Jag tänkte mest på att lägga fokus och energin där den verkligen gör skillnad och att det inte finns mycket att hämta i höga samplingsfrekvenser.
RogerJoensson skrev:Tell skrev:Klart 44/16 funkar det med, men som Peter skriver så har man bättre arbetsmån med högre upplösningar o mindre risk för brus o så. Lite som när jag fotar med en kamera så kör jag RAW, alltså okomprimerad 16bit i så hög upplösning som möjligt, medans jag sparar ut 8 bit JPG (dock väldigt hög kvalitet) för slutbilden. Kan såklart redigera bilder jpg bilder från min mobilkamera också, men det kommer "spricka" mycket snabbare med sin lägre upplösning, mer brus som brusreducerats bort (fult). Men det går fortfarande att få användbara bilder
Du pratar om bitdjupet. Jag pratar om samplingsfrekvensen. -Inte riktigt samma sak...
Det går utmärkt att köra 44.1/24 om man behöver dynamiken eller signal/brus avståndet.
Tell skrev: Däremot så finns det nog tillfällen där man gärna spelar in med så hög samplerate också, vill man pitcha ner nåt ljud rejält så får man lite mer mån också, även om det såklart är extremt sällan det görs.
RogerGustavsson skrev:Brukar inte Tangband skriva att han vill undvika omsampling? Då får han väl vilja ett format som undviker det? Nu vet vi inte vilken slutanvändare det blir, om han ska ha filerna för eget bruk eller de ska distribueras på något sätt. Den utrustning han har tycks teoretiskt klara 19.5 bitar (ADC), i praktiken blir det förmodligen mindre än så beroende på vilka nivåer han får i de olika länkarna i kedjan.
RogerJoensson skrev:goat76 skrev:Jag förstår inte riktigt vad debatten handlar om, vad är egentligen argumentet för att välja något lägre än 24-bit under inspelning och produktion, är ni oroliga att Tangbands hårddiskutrymme inte räcker till?
För min del handlade det främst om det behövs eller gör skillnad att välja höga samplingsfrekvenser vid inspelning och lagring. Hur många av dom som hävdar att 192KHz låter bättre än t ex 48, har t ex verkligen testat det ingående. Låter varje ljudkort bättre i högsta samplingsfrekvenssen? osv.
Det känns lite som på 90-talet när folk skickade sina skräpproduktioner (i 16bitars filformat) till mastring i 24bitar och var övertygade att av den anledningen lät så mycket bättre efteråt. Mer måste ju vara bättre! Man kunde alltså ta bättre betalt mastring i 24bitar. Få (inkl "proffs") hade invändningar på att materialet sedan levererades på CD-skiva (16bitars format) kodad och klar för masskopiering.
Numera tar man ofta betalt för att krossa dynamiken så hårt att det många gånger är långt överflödigt med 16bitar, men skiten krängs ändå i 24/192... Mer är ju bättre! Fast tydligen inte när det gäller innehållet (den faktiska dynamiken), för där verkar det vid musikutgivning konstigt nog dra åt andra hållet. Feta siffror, men tvärt om vad gäller innehållet...
Sen är det så att 16 bitar per kanal oftast är väldigt, väldigt mycket och oftast mycket tystare än t ex mikrofonerna och det de tar upp, men det kräver ett större mått av övervakning än 24bitar för att det aldrig ska riskera att gå i taket, så av den anledningen kan finnas en fördel att använda mer än 16 bitar vid inspelningen. Inte främst för att faktiskt låter bättre (välhanterat), utan för att det är praktiskt och bekvämt. Förutsatt att man inte fortsätter jaga nollan, för då faller de fördelarna.
Med det sagt så ska man inte räkna med att A/D-omvandlare faktiskt hanterar 16-bitar optimalt. -En av anledningarna till att jag undvek det där med bitdjup.
Men ändå, när man spelar in akustiska instrument med ett par småmembranare, då är 16 bra bitar väldigt, väldigt, väldigt mycket.
Tangband, tro inte att den stora hemligheten för åstadkommande av välljud ligger i om man spelat in i 16/24/44.1/192.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 6 gäster