Audiofila nätverksswitchar

[VintageHiFi]

...
En intresssant sak med digital prestanda..... antingen är det 100% eller 0%. Lite fel finns inte...

Representationen av en digital signal är aldrig 100% Det är alltid en fråga om konfidens. Vanligtvis god, men aldrig 100%

Det spelar ju ingen roll i den digitala världen om den digitala signalen är 75% eller 100% då 75% ändå kommer tolkas som
100% vilket aldrig är fallet med analoga signaler.

[pLudio]

Ni har väl ECC RAM i era streamers så ni inte får bit flips?

[VintageHiFi]

Ni har väl ECC RAM i era streamers så ni inte får bit flips?

Absolut har inte alla det

[hcl]

...
En intresssant sak med digital prestanda..... antingen är det 100% eller 0%. Lite fel finns inte...

Representationen av en digital signal är aldrig 100% Det är alltid en fråga om konfidens. Vanligtvis god, men aldrig 100%

Det spelar ju ingen roll i den digitala världen om den digitala signalen är 75% eller 100% då 75% ändå kommer tolkas som
100% vilket aldrig är fallet med analoga signaler.

Jag får nog hänvisa tillbaka till mitt första inlägg i tråden.

https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=2166056#p2166056

[VintageHiFi]

Representationen av en digital signal är aldrig 100% Det är alltid en fråga om konfidens. Vanligtvis god, men aldrig 100%

Det spelar ju ingen roll i den digitala världen om den digitala signalen är 75% eller 100% då 75% ändå kommer tolkas som
100% vilket aldrig är fallet med analoga signaler.

Jag får nog hänvisa tillbaka till mitt första inlägg i tråden.

https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=2166056#p2166056

Och ????

[jansch]

...
En intresssant sak med digital prestanda..... antingen är det 100% eller 0%. Lite fel finns inte...

Representationen av en digital signal är aldrig 100% Det är alltid en fråga om konfidens. Vanligtvis god, men aldrig 100%

Konstigt uttalande....
Vad menar du med "representation" aldrig är 100%?

Om vi tar banktransaktioner är då:
- ett pixelfel på din datorskärm ett transaktionsfel?
- eller en matematiskt medveten avrundning ett fel?
- eller "transaktionen avbruten" ett fel som påverkar konfidens?
- Är automatgenererade svar såsom "tekniskt fel! Vi ber om ursäkt, återkom senare" obefintlig konfidens?

Eller om avläsning av en CD skiva misslyckas att få en "ACK" och efter 7:e läsförsöket går vidare för att progamvaran är specad så.

Eller att mobiltelefonen får dropouts när du pratar i den för att programvaran är skriven för att klara en viss hörbarhetsnivå och när den underskrids bryts samtalet?

Ge t.ex exempel på när banktransaktioner inte uppfyller påförhand beslutade åtgärder, vid normala förhållanden eller i extrema fall.
Det är helt ok för mej om du förklarar på bit-nivå eller C språk.

[hcl]

...
En intresssant sak med digital prestanda..... antingen är det 100% eller 0%. Lite fel finns inte...

Representationen av en digital signal är aldrig 100% Det är alltid en fråga om konfidens. Vanligtvis god, men aldrig 100%

Konstigt uttalande....
Vad menar du med "representation" aldrig är 100%?

Om vi tar banktransaktioner är då:
- ett pixelfel på din datorskärm ett transaktionsfel?
- eller en matematiskt medveten avrundning ett fel?
- eller "transaktionen avbruten" ett fel som påverkar konfidens?
- Är automatgenererade svar såsom "tekniskt fel! Vi ber om ursäkt, återkom senare" obefintlig konfidens?

Eller om avläsning av en CD skiva misslyckas att få en "ACK" och efter 7:e läsförsöket går vidare för att progamvaran är specad så.

Eller att mobiltelefonen får dropouts när du pratar i den för att programvaran är skriven för att klara en viss hörbarhetsnivå och när den underskrids bryts samtalet?

Ge t.ex exempel på när banktransaktioner inte uppfyller påförhand beslutade åtgärder, vid normala förhållanden eller i extrema fall.
Det är helt ok för mej om du förklarar på bit-nivå eller C språk.

Jag kan nog tycka att Svenska ändå är väl lämpat för att förklara något på ett svenskspårkigt forum Det kanske inte framgått, men jag syftar mycket mer grundläggande än på bit-nivå eller datorprogramnivå. Man kan gå lägre än vad jag diskuterar också, men det ser jag inte någon väsentlig nytta med.

I ett analogt system representeras en signalnivå av en analog signalnivå.

I ett digitalt system representeras (som ett exempel) en signalnivå av en samling analoga signalnivåer, som tolkas (m.h.a. detektorer) tillsammans. Denna tolkning kan, givet något villkor relativt tolkningsresultatet översättas till en handling (banktransaktion eller annan), till en visuell representation eller efter ytterligare omkodning till en pixel på en skärm, etc. Varje digitalt system utgörs alltså av en kedja/sekvens av representationer av den digitala informationen och detektorer som vid förutbestämda intervall (samplingslägen) förmår föra den digitala informationen vidare, oförändrad eller modifierad/omtolkad. I alla fungerande digitala system är störmarginalen god d.v.s. bitfelssannolikheten ytterst låg. Där den direkta bitfelssannolikheten inte kan hållas låg kompletteras funktionen med felupptäckande kodning och rättningsfunktionalitet.

[pLudio]

Oavsett hur man väljer att beskriva det så är den digitaliserade signalen fullständigt intakt. Utmaningen ligger i rekonstruktionen av signalen.

[VintageHiFi]

Oavsett hur man väljer att beskriva det så är den digitaliserade signalen fullständigt intakt. Utmaningen ligger i rekonstruktionen av signalen.

Och då har vi kommit till slutsatsen att det den digitala signalen passerar på sin väg till en DAC inte förändrar den, utan eventuell
förändring sker i översättningen från digital till analog signal i DAC eller på den analoga sidan efter DAC.

[Mats]

Oavsett hur man väljer att beskriva det så är den digitaliserade signalen fullständigt intakt. Utmaningen ligger i rekonstruktionen av signalen.

Och då har vi kommit till slutsatsen att det den digitala signalen passerar på sin väg till en DAC inte förändrar den, utan eventuell
förändring sker i översättningen från digital till analog signal i DAC eller på den analoga sidan efter DAC.

Är det nån som har hävdat nåt annat?

[VintageHiFi]

Oavsett hur man väljer att beskriva det så är den digitaliserade signalen fullständigt intakt. Utmaningen ligger i rekonstruktionen av signalen.

Och då har vi kommit till slutsatsen att det den digitala signalen passerar på sin väg till en DAC inte förändrar den, utan eventuell
förändring sker i översättningen från digital till analog signal i DAC eller på den analoga sidan efter DAC.

Är det nån som har hävdat nåt annat?

Ja om du läser hela tråden från början så är det just det den handlar om.

[sprudel]

Jag ska låna hem en sk lyx-switch och jämföra med min något simpla manuella. Verkstad kallas det, men det är ju klart enklare att krafsa ner några rader i ett inlägg än att pröva.

[hifikg]

Jag ska låna hem en sk lyx-switch och jämföra med min något simpla manuella. Verkstad kallas det, men det är ju klart enklare att krafsa ner några rader i ett inlägg än att pröva.

Switchen som H&M tipsar om är ingen lyxpryl precis, den kostar under 400 spänn...

[idea]

Men det är ju helt orimligt att den kan leverera lika bra ljud som Ansuz bästa nätverkswitch DTC Supreme á 131990 SEK (https://www.hifiexperience.se/produkter/kablar/ovrigakablar/natverks-kabel/ansuz-power-switch)

Skämt åsido så verkar det som allt för många har helt tappat förståndet när en sådan här tråd håller på i 6 sidor - när det första inlägget var tillräckligt.

[jansch]

Representationen av en digital signal är aldrig 100% Det är alltid en fråga om konfidens. Vanligtvis god, men aldrig 100%

Konstigt uttalande....
Vad menar du med "representation" aldrig är 100%?

Om vi tar banktransaktioner är då:
- ett pixelfel på din datorskärm ett transaktionsfel?
- eller en matematiskt medveten avrundning ett fel?
- eller "transaktionen avbruten" ett fel som påverkar konfidens?
- Är automatgenererade svar såsom "tekniskt fel! Vi ber om ursäkt, återkom senare" obefintlig konfidens?

Eller om avläsning av en CD skiva misslyckas att få en "ACK" och efter 7:e läsförsöket går vidare för att progamvaran är specad så.

Eller att mobiltelefonen får dropouts när du pratar i den för att programvaran är skriven för att klara en viss hörbarhetsnivå och när den underskrids bryts samtalet?

Ge t.ex exempel på när banktransaktioner inte uppfyller påförhand beslutade åtgärder, vid normala förhållanden eller i extrema fall.
Det är helt ok för mej om du förklarar på bit-nivå eller C språk.

Jag kan nog tycka att Svenska ändå är väl lämpat för att förklara något på ett svenskspårkigt forum Det kanske inte framgått, men jag syftar mycket mer grundläggande än på bit-nivå eller datorprogramnivå. Man kan gå lägre än vad jag diskuterar också, men det ser jag inte någon väsentlig nytta med.

I ett analogt system representeras en signalnivå av en analog signalnivå.

I ett digitalt system representeras (som ett exempel) en signalnivå av en samling analoga signalnivåer, som tolkas (m.h.a. detektorer) tillsammans. Denna tolkning kan, givet något villkor relativt tolkningsresultatet översättas till en handling (banktransaktion eller annan), till en visuell representation eller efter ytterligare omkodning till en pixel på en skärm, etc. Varje digitalt system utgörs alltså av en kedja/sekvens av representationer av den digitala informationen och detektorer som vid förutbestämda intervall (samplingslägen) förmår föra den digitala informationen vidare, oförändrad eller modifierad/omtolkad. I alla fungerande digitala system är störmarginalen god d.v.s. bitfelssannolikheten ytterst låg. Där den direkta bitfelssannolikheten inte kan hållas låg kompletteras funktionen med felupptäckande kodning och rättningsfunktionalitet.

Nej!
I ett digitalt system representeras en analog signal av bits som har tilldelats en viss signifikans beroende på dess position i ett seriellt bitflöde alternativt parallellt bitflöde i form av t.ex en eller flera bytes. Den minst signifikanta bit:en kan då beteckna det decimala värdet 0 eller 1. Nästa bit får värdet 0 eller 2, nästa bit det decimala värdet 0 eller 4, osv.
En signalnivå definieras först när du är inne i den analoga världen. I t.ex en DAC skapar sedan D/A omvandlingen på den analoga sidan, alltså i den analoga världen en spänningspotential som representerar bit:ens numerära värde. Chiputvecklaren och DACkonstruktören väljer vad den minst signifikanta bit:en skall översättas till t.ex 1microvolt och därav följer att nästa bit kan översättas till 0 eller 2 microvolt osv.
Ett annat DAC fabrikat kanske väljer 0,7 microvolt.

Nej!
Samplingsfrekvensen för inte, citat: "den digitala informationen vidare"! Samplingsfrekvensen är en klockpuls som taktar ut den analoga signalen i den analoga världen.
Det är helt ointressant vilken "bitfrekvens" (usch vilket ord) digitala signalen har så länge bits ( egentligen dubbelbyte:s om det är CD kvalitet) hinner fram till D/A omvandlingen i tid innan nästa klockpuls skall takta ut det analoga värdet.

Är detta viktigt då? Ja!
Det är just sådanahär missförstånd som skapar konstiga och felaktiga slutsatser.

I den digitalavärlden ÄR bit:s och därmed logiken med endast 2 statuslägen GRUNDLÄGGANDE för förståelsen på ett översiktligare plan.
En genialisk teknik som vi i vår enfald har döpt till "ettor och "nollor" och just därigenom ser "storheten" då vi då kan använda det binära talsystemet.

[petersteindl]

Fast, själv ser jag själva signalöverföringen som analog. D v s analog signalöverföring av digital kod, till skillnad från analog signalöverföring av analog kod. Man kan titta på den analoga signalen på ett oscilloskop. Den analoga signalen med sina stigtider till följd av filter innehåller digital kod. Blir ungefär som en fyrkantsvåg som är filtrerad på ett eller annat sätt.

Mvh
Peter

Med den tolkningen finns inte begreppet digital signal. Signalen mellan 2 logikkretsar på ett kretskort är då analog. I själva verket finns då inte digitala logikkretsar och ej heller digital signalbehandling. Alla datorer,routrar, bistabila vippor,processorer, osv är analoga.

Detta stämmer ju! Eller hur?
Digital logik finns ju endast i form av två statuslägen som mänskligheten med alla sina begränsningar försöker visualisera med begreppen "1" och "0" och därmed går det att nyttja i ett binärt talsysten. Så fort vi kopplar samman de logiska statuslägena med ett måttsystem, t.ex spänningspotential eller fasändring eller vad som helst så "skiter det sig".

Så frågan är:
- ska vi förändra världen och kalla ALL elekronik för analog
- eller ska vi sätta gränsen vid att endast vågformer som liknar fyrkantvåg är digital teknik.
- eller kan vi definiera skillnaden mellan analog signalbehandling och digital signalbehandling på något annat sätt?

Jag höll några seminarier i vad digitalteknik var/är på 70-talet vilket gjorde att jag var tvungen att tänka till hur man beskriver det pedagogiskt. På senare tid när CD spelare först kom och sedan digitalisering av inspelningar kom "föll alla bitar på plats".
Jag såg också först signalöverföringen som analog......

Så här ser jag det och det överensstämmer också då med de försök till definitioner man kan hitta på nätet.

- I en digital miljö överförs information genom att representera två statuslägen och därigenom ges möjlighet att koda numeriskt binär information.

- Analog information är okodad och representerar i varje ögonblick tänkt signalstyrka
(Man får viss hjälp i att tolka ordet "analogi")

Så just det faktum att t.ex. USB protokollets avsikt att endast överföra två tänkta statuslägen gör överföringen till digital. Detta oavsett vilka "knep" man tar till, t.ex skifte mellan 2 potentialer som inte alls måste vara exakta, som i USB fallet.

Peter, var vill du sätta gränsen mellan digital signal och analog signal?

Jag har ännu inte svarat eftersom det kommer ta för mycket focus, energi och tid just nu. Jag kan skriva en kortfattad inledning.

Jag ser all information som kod. Allt som går att beskrivas med exempelvis ord är kod och det är i princip allt. Varje sanning, varje lögn, varje fantasi, varje atom och dess läge, varje matematisk formel, allt som hänt efter Big bang, allt som inte hänt, allt som skulle kunna ha hänt, allt som inte skulle kunna ha hänt. Och allt detta gäller även före Big bang från - minus oändligheten genom noll och till + plus oändligheten. All information gällande allt kan kommuniceras och finns alltid i en eller annan form och kan övergå från en form till en annan Eftersom informationen alltid finns, så finns även ett minne.

Då kan man använda ord som digitalt, analogt, tidsdiskret, tidskontinuerligt, binärt, m.fl. Det är olika kodsystem för att beskriva någon form av information. Kodning avser översättning av data eller information från en form till en annan. Översättning av kodad data till ursprunglig form kallas avkodning. Det ursprungliga kan kallas källkod. Kod är ett system av regler för att konvertera information — såsom exempelvis ord, ljud, bild eller rörelse — från en form till en annan form.

Nu är vi inne på inlägg som jag tidigare gjort i Steindl?-tråden, men som tyvärr knappt någon läst och troligtvis ingen förstått innebörden av. Det jag nu har skrivit är faktiskt det som kallas isomorfi, d v s om man har kod i ett system och kodar om denna kod med andra regler till ett annat system så är dessa system isomorfa om de uttrycker samma sak eller samma form. Det råder i så fall en isomorfi.

En kod betraktas vanligtvis som en algoritm som genom kodade strängar unikt representerar symboler från något källalfabet, som kan finnas i något annat målalfabet.

En förlängning av koden för att representera sekvenser av symboler över källalfabetet erhålls genom att sammanfoga de kodade strängarna. Man erhåller ord. Den minsta beståndsdelen i en kod kallas grafem. Det kan vara en bokstav i ett alfabet.

Digital kommer från engelskans digit som betyder siffra som i sin tur kommer från latinets digitus i betydelsen finger, att räkna med fingrarna. Det handlar om räkning med diskreta storheter, sådana som kan uttryckas med siffror som i sin tur kan uttryckas med bokstäver, exempel: 1 0ett, 0=noll, 2=två osv.
Data i form av siffror eller motsvarande diskreta tillstånd är således digital kod. Begreppet har generaliserats så att även information uttryckt via någon annan begränsad mängd av diskreta symboler, exempelvis bokstäver, ofta beskrivs som digital kod, även om både diskret och symbolisk kod egentligen är mer korrekta termer. Allt från hieroglyfer eller notskrift till det logiska lagringsformatet på en CD-skiva eller en webbsida är digital kod i en sådan bemärkelse.

Om den kodade informationen lagras, moduleras eller överförs som en kontinuerligt varierande storhet brukar den beskrivas som analog. Även ett pulståg är en kontinuerligt varierande storhet. Så är även en binär kod som uttrycks med ettor och nollor. Det kan vara PCM d v s pulse code modulation. Det uttrycks också som en kontinuerligt varierande storhet. Koden kallas digital kod men storheten är kontinuerligt varierande och kan ses på oscilloskop. Men för avkodning behövs tillhörande regelverk.

För digital systemteori betyder ordet digital diskontinuerlig, eftersom representationen av den digitala signalen ses som en matematisk diskontinuerlig funktion även om den i den fysiska/elektroniska verkligheten är precis lika kontinuerlig som i analoga sammanhang, d v s vägen mellan representationerna för etta respektive nolla är kontinuerlig.

Sedan kommer vi till begreppet tid. Finns tiden ens? Vetenskapen diskuterar det. Det finns rumstid. Det finns tidsdilation.
Är även tiden diskret till sin natur och i så fall har tiden ett minsta värde? Exempelvis kanske 5,391 06(32) × 10−44 s. Då kan man räkna ut denna tidsenhet i form av frekvens i stället. Mellan 2 tidsenheter Least significant time existerar således ingen tid. Detta är teoretiskt abstrakt men tillhör fundamentet för allt inom naturvetenskap. I så fall är tidsbegreppet ett diskret begrepp, men det behövs inte mycket till "filter" för att binda ihop dessa tidskvanta så att det uppför sig såsom ett tidskontinuerligt system.

Detta är en så kallad Planckenhet som är ett enhetssystem för mätning baserad på de 4 fundamentala konstanterna:

1. gravitationskonstanten G
2. Diracs konstant {\displaystyle \hbar }{\displaystyle \hbar } = h / (2π)
3. ljusets hastighet i vakuum c
4. Boltzmanns konstant k

Som du märker så kan ett sådant här inlägg bli hur långt som helst.
Det man kan förstå är att om man vill beskriva ”alltet” ända ner till atomnivå genom tiden från Big bang till idag eller 1000 miljarder år framåt genom att lagra all information, så begränsas informationen från ett oändligt antal samples till bara 0,18549 × 10^44 samples per sekund som representerar den minsta tidsenheten.

Detta är en början som jag har för avsikt att skriva i Steindl?-tråden samt med förlängning.

Mvh
Peter

[Baffel]

Vad menar denna filur när han säger att digital är egentligen analog?

Sista meningen i videon säger han : Om man tänker efter så är den digitala signalen egentligen en analog signal, eller att nivån på volt har speciell betydelse
Menar han det som sker innan och efter den digitala världen ? Eller i den digitala världen? Så kan det väl inte vara . Mysko. Fattar jag inte.

[petersteindl]

Han menar det jag har skrivit i mitt inlägg före ditt.

[idea]

Vad menar denna filur när han säger att digital är egentligen analog?

Sista meningen i videon säger han : Om man tänker efter så är den digitala signalen egentligen en analog signal, eller att nivån på volt har speciell betydelse
Menar han det som sker innan och efter den digitala världen ? Eller i den digitala världen? Så kan det väl inte vara . Mysko. Fattar jag inte.

[ YouTube ]

Den långa förklaringen hittar du i Peters eminenta inlägg, något kortare är att beskriva analoga signaler som kontinuerliga signaler och digitala som amplitud- och tidsdiskreta signaler. Dvs kontinuerliga signaler "hänger ihop", kan läsas av när som helst och anta vilket värde som helst inom sitt max-min område medans digitala bara kan ange värden med specifika intervall mellan varje värde och vid vissa specifika tider. Som representation av de digitala signalerna använder man oftast det binära talsystemet som bara har två olika tillstånd (oftast kallat 0 o 1) till skillnad från det Decimala som använder 10 tillstånd (0-9). Anledningen är att elektriskt är enklast att implementera ett system med två tillstånd, tex ett relä som antingen sluter eller öppnar en krets (de första beräkningsmaskinerna byggdes med reläteknik). Men då vi lever i en "Analog värld", dvs alla signaler vi kan hantera är analoga, så kommer vi alltid bara att se kontinuerliga signaler men vi kan använda oss av den digitala representationen till att överföra information via dessa analoga signaler.
Sen beskrivs det dåligt i videon vad som händer när signalen ligger inom det obestämbara området. Det kan inte som sägs ge vad som helst för tillstånd av låg eller hög utan vad som händer är att för att byta tillstånd så måste du komma inom det höga eller låga området. Så om signalen kommit under de 0,5 V som anges i videon så räknar vi detta som en nolla och först när signalen blir högre än 3,5 V så slår logiken om till etta och tvärtom. Så området emellan är inte okänt utan bara ett område där ingen förändring sker.

[Bill50x]

Jag har ännu inte svarat eftersom det kommer ta för mycket focus, energi och tid just nu. Jag kan skriva en kortfattad inledning.

Kortfattad var ordet sa Bull, nä sa Bill

/ B

[Baffel]

Han menar det jag har skrivit i mitt inlägg före ditt.

Börjar hänga med mer nu.. Bra inlägg!

[Baffel]

Vad menar denna filur när han säger att digital är egentligen analog?

Sista meningen i videon säger han : Om man tänker efter så är den digitala signalen egentligen en analog signal, eller att nivån på volt har speciell betydelse
Menar han det som sker innan och efter den digitala världen ? Eller i den digitala världen? Så kan det väl inte vara . Mysko. Fattar jag inte.

[ YouTube ]

Den långa förklaringen hittar du i Peters eminenta inlägg, något kortare är att beskriva analoga signaler som kontinuerliga signaler och digitala som amplitud- och tidsdiskreta signaler. Dvs kontinuerliga signaler "hänger ihop", kan läsas av när som helst och anta vilket värde som helst inom sitt max-min område medans digitala bara kan ange värden med specifika intervall mellan varje värde och vid vissa specifika tider. Som representation av de digitala signalerna använder man oftast det binära talsystemet som bara har två olika tillstånd (oftast kallat 0 o 1) till skillnad från det Decimala som använder 10 tillstånd (0-9). Anledningen är att elektriskt är enklast att implementera ett system med två tillstånd, tex ett relä som antingen sluter eller öppnar en krets (de första beräkningsmaskinerna byggdes med reläteknik). Men då vi lever i en "Analog värld", dvs alla signaler vi kan hantera är analoga, så kommer vi alltid bara att se kontinuerliga signaler men vi kan använda oss av den digitala representationen till att överföra information via dessa analoga signaler.
Sen beskrivs det dåligt i videon vad som händer när signalen ligger inom det obestämbara området. Det kan inte som sägs ge vad som helst för tillstånd av låg eller hög utan vad som händer är att för att byta tillstånd så måste du komma inom det höga eller låga området. Så om signalen kommit under de 0,5 V som anges i videon så räknar vi detta som en nolla och först när signalen blir högre än 3,5 V så slår logiken om till etta och tvärtom. Så området emellan är inte okänt utan bara ett område där ingen förändring sker.

Aha,
Angående tillstånd . Vet inte om jag ska öppna Pandoras ask . Jo det gör jag :

Kvantdatorn är en beräkningsenhet som använder kvantmekanik för att utföra flera beräkningar samtidigt.[1][2][3][4][5][6][7][8] Kvantdatorer har i allmänhet enbart fast kopplad logik (hårdvara), jämförbart med traditionell digitalteknik, men sedan 2016 förekommer även omprogrammeringsbara kvantdatorer, som styrs av mjukvara.

En konventionell binär kalkylator såväl som en binär dator, består i princip av två komponenter: en aritmetisk-logisk enhet och ett minne. Den aritmetisk-logiska transistorbaserade enheten kan skriva och läsa nollor och ettor till och från det kondensatorbaserade minnet som principiellt antar endera av två specifika lägen, logiskt representerat av 0 eller 1. D.v.s det binära talsystemet. Beräkningsresultat mellanlagras i minnet. I en generell dator lagras dessutom ett program i minnet och kan förändras under beräkningens gång, och styra beräkningarna. Alla tal och texter måste "översättas" till långa serier av binära 1:or och 0:or. Olika beräkningar kräver olika antal logiska beräkningssteg. Fortast går upp eller nedräkning med ett samt multiplikation med 2, sådana beräkningar behöver vanligen endast en operation för att erhålla ett korrekt resultat. Däremot tar division mellan två heltal och svar i form av heltal och restvärde flera operationer i anspråk, och ändå fler för division mellan två flyttal där många decimaler önskas.

Kvantdatorn består i princip av ett enda minnesregister, och de logiska operationerna utförs direkt på minnet. Minnesregistret utgörs av en koherent kvantmekanisk vågfunktion som beskrivs av Schrödingers vågekvation.[9] Minnesregistret kan liknas vid vattenytan på en sjö, och programmet vid vindstötar som river upp vågor och skapar komplicerade interferensmönster. Dessa mönster innehåller all information om hur vågorna skapades och utvecklades. Det är informationen i detta mönster av kvantvågor som utnyttjas för beräkningar med kvantdatorer.

Kvantdatorns naturliga styrka är att den är byggd av koherenta kvantmekaniska system - atomer, molekyler, joner, kvantpunkter i halvledare, defekter i diamant, eller supraledande kretsar - och därför på ett naturligt sätt kan beräkna och simulera kvantmekaniska fenomen. Till exempel kan kvantdatorer i princip effektivt beräkna strukturen hos en molekyl, eller magnetismen i ett material – något som blir omöjligt för vanliga klassiska datorer när problemen växer i storlek. Kvantdatorns överlägsenhet när det gäller att beräkna materiens egenskaper på mikroskopisk nivå är just nu en av de viktigaste drivkrafterna för att bygga användbara kvantdatorer.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvantdator

Kvantbaserade DACar. Lär kunna ske . Kanske i vår livstid?
Vad vitsen med det skulle vara vet jag inte. Coolt att säga att man har en kvantDAC , måhända.

[pLudio]

Kvantbaserade DACar. Lär kunna ske . Kanske i vår livstid?

Nej.

[Baffel]

Typiskt . Jag ville ju ha en kvantDAC.

Vi kanske ska skippa detta med kvantdata. Aningens för långt bort för hifiande.

[hcl]

Nej!
I ett digitalt system representeras en analog signal av bits som har tilldelats en viss signifikans beroende på dess position i ett seriellt bitflöde alternativt parallellt bitflöde i form av t.ex en eller flera bytes. Den minst signifikanta bit:en kan då beteckna det decimala värdet 0 eller 1. Nästa bit får värdet 0 eller 2, nästa bit det decimala värdet 0 eller 4, osv.
En signalnivå definieras först när du är inne i den analoga världen. I t.ex en DAC skapar sedan D/A omvandlingen på den analoga sidan, alltså i den analoga världen en spänningspotential som representerar bit:ens numerära värde. Chiputvecklaren och DACkonstruktören väljer vad den minst signifikanta bit:en skall översättas till t.ex 1microvolt och därav följer att nästa bit kan översättas till 0 eller 2 microvolt osv.
Ett annat DAC fabrikat kanske väljer 0,7 microvolt.

Nej!
Samplingsfrekvensen för inte, citat: "den digitala informationen vidare"! Samplingsfrekvensen är en klockpuls som taktar ut den analoga signalen i den analoga världen.
Det är helt ointressant vilken "bitfrekvens" (usch vilket ord) digitala signalen har så länge bits ( egentligen dubbelbyte:s om det är CD kvalitet) hinner fram till D/A omvandlingen i tid innan nästa klockpuls skall takta ut det analoga värdet.

Är detta viktigt då? Ja!
Det är just sådanahär missförstånd som skapar konstiga och felaktiga slutsatser.

I den digitalavärlden ÄR bit:s och därmed logiken med endast 2 statuslägen GRUNDLÄGGANDE för förståelsen på ett översiktligare plan.
En genialisk teknik som vi i vår enfald har döpt till "ettor och "nollor" och just därigenom ser "storheten" då vi då kan använda det binära talsystemet.

Ja, det är uppenbarligen lätt att missförstå. Jag skulle föreslå en djupare analys av digitala signalers representation.

[jansch]

Nej!
I ett digitalt system representeras en analog signal av bits som har tilldelats en viss signifikans beroende på dess position i ett seriellt bitflöde alternativt parallellt bitflöde i form av t.ex en eller flera bytes. Den minst signifikanta bit:en kan då beteckna det decimala värdet 0 eller 1. Nästa bit får värdet 0 eller 2, nästa bit det decimala värdet 0 eller 4, osv.
En signalnivå definieras först när du är inne i den analoga världen. I t.ex en DAC skapar sedan D/A omvandlingen på den analoga sidan, alltså i den analoga världen en spänningspotential som representerar bit:ens numerära värde. Chiputvecklaren och DACkonstruktören väljer vad den minst signifikanta bit:en skall översättas till t.ex 1microvolt och därav följer att nästa bit kan översättas till 0 eller 2 microvolt osv.
Ett annat DAC fabrikat kanske väljer 0,7 microvolt.

Nej!
Samplingsfrekvensen för inte, citat: "den digitala informationen vidare"! Samplingsfrekvensen är en klockpuls som taktar ut den analoga signalen i den analoga världen.
Det är helt ointressant vilken "bitfrekvens" (usch vilket ord) digitala signalen har så länge bits ( egentligen dubbelbyte:s om det är CD kvalitet) hinner fram till D/A omvandlingen i tid innan nästa klockpuls skall takta ut det analoga värdet.

Är detta viktigt då? Ja!
Det är just sådanahär missförstånd som skapar konstiga och felaktiga slutsatser.

I den digitalavärlden ÄR bit:s och därmed logiken med endast 2 statuslägen GRUNDLÄGGANDE för förståelsen på ett översiktligare plan.
En genialisk teknik som vi i vår enfald har döpt till "ettor och "nollor" och just därigenom ser "storheten" då vi då kan använda det binära talsystemet.

Ja, det är uppenbarligen lätt att missförstå. Jag skulle föreslå en djupare analys av digitala signalers representation.

Jo, det är lätt att missförstå.
Vi måste helt enkelt träna våra hjärnor på att inte falla in i "analoga" slutsatser. Detta är likadant när vi använder "analogt" tänkande när det gäller akustik och vår hörsel.

Starta gärna en tråd om: "Digitala signalers representation" men gör helst tillägget " av ljud". Annars blir tråden gigantisk.