Ja, det här med hörbarhet av förstärkardistorsion är lite lurigt. Som vanligt är det IM-produkter som vi reagerar på och dessa sprids över hela det hörbara området (och delar av det ohörbara) när olinjäriteterna börjar visa sitt fula tryne.
De flesta diskanter distorderar märkbart i hela passbandet och t.o.m. en hel del över sådär 7 kHz även vid ganska beskedliga ljudnivåer. Bas-/mellanelement är oftast ännu värre även i mellanregistret, så det är inte säkert att man hör någon jätteskillnad mellan Klass D- och klass AB-förstärkare. Detta är fallet även om förstärkardistorsion är av en lite annan karaktär än högtalardito med mer bidrag från hörselovänliga högre ordningar. En hel del klass-D-förstärkare har via switchfrekvensfiltret dock en lite svajig frekvensgång i toppen och dessa avvikelser kan vara hörbara. Sammantaget kommer nog en känslig lyssnare med hyggliga högtalare att kunna detektera återgivningsfelen från billiga klass D-förstärkare.
Har man däremot en lågdistorderande högtalare är skillnaden inte liten, alla mina slutsteg (klass AB och klass A) var enkelt urskiljbara i blindtest när jag hade mina lågdistorderande banddiskanter av linjekälletyp. Dessutom var två av slutstegen av samma modell, men lät ändå totalt olika i diskanten.
(Specen säger THD < 0,003 % 20 Hz -20 kHz strax under klipping, men jag hade tyvärr inget mätsystem på den tiden så jag kunde verifiera om specen uppfylldes.)
För TPA325X-serien är THD relativt hög vid höga frekvenser även vid lägre effektuttag med ca 0,03-0,1 % runt 10-20 kHz vid 1 W och kryper upp mot 0,1-0,4 % vid 20 kHz när man närmar sig klippning.