hcl skrev:Morello skrev:Isidor antog dock 120 dB SPL vid 0 dBFS. dämpar man 84 dB hamnar nivån på 36 dB SPL. Även om övertonshalten skulle uppgå till 1 % (-40dB), hamnar distorsionen allena under hörtröskeln även för fullt friska människor.
Ja. En bra digital volymkontroll klår även rätt bra analoga (som även Linn visade i sitt white paper på temat). Förutsättningen är dock att alla delar i den i det fallet digitala kedjan är synnerligen välkonstruerade. Sedan är jag lite tveksam inför effekten av dither brus ur ett transient perspektiv. Att kvantiseringsdistorsionen uppträder som brus över ett längre tidsintervall betyder ju inte att det med nödvändighet också är så det uppfattas momentant. Personligen skulle jag gissa att det krävs hög samplingsfrekvens för att ”lura” hörseln på ett för hörseln fullständigt trovärdigt sätt.
Dither är i princip onödigt så fort det handlar om något som börjar som analoga signaler och därmed är behäftat med brus. Ofta blir den enda effekten att man höjer brusnivån, om man inte tänker snålkoda ned upplösningen till löjligt låga nivåer. Sedan är det ganska intressant att man konstant tjatar om trunkeringsfel i musikindustrin samtidigt som man närmast dagligen komprimerar toppfaktorn till löjeväckande 10 dB eller så, vilket har tusenfalt högre hörbarhet och definitionsmässigt via den olinjära processen skapar massor av distorsion.
I övrigt förstår jag inte detta resonemang. Brus är just brus, även dither som med sin vanligtvis triangulära sannolikhetsfördelning till stor del liknar normalfördelat analogt brus. Detta till skillnad från distorsion, vilket är ett tonalt fenomen. Hela meningen med dither är just att byta distorsion mot brus för att minska hörbarheten och det enda en högre samplingsfrekvens leder till är ett brusspektrum med en högre övre gränsfrekvens. Man måste släppa tanken på kortare samplingsintervall för en mer noggrann återgivning av den analoga kurvformen, kurvorna har på det digitala sidan med en samplingsfrekvens om 44,1 kHz just så långa intervall som de måste ha för att vi inte ska störas av dem.
Det finns inga bevis för att vi i praktiken hör någonting alls över 20 kHz*, så låt oss alla inse att vi inte liknar virusspridarna fladdermössen eller ens våra vänner hundarna i det här avseendet och fokusera på viktigare problem. Bara för att det idag är möjligt att återge musik med samplingsfrekvenser om t.ex 192 kHz, betyder inte detta att det är eftersträvansvärt.
*Hörseltröskeln ökar verkligen tokbrant över 20 kHz (för unga, friska, personer, gränsfrekvensen faller med stigande ålder - majoriteten av Faktiskt-medlemmarna lär inte höra mycket över ca 14 kHz). Även om de individuella variationerna är stora handlar det om i runda slängar 130 dB/oktav.