effekt av uppvärmning talspole-tråd i diskant?

[jonasp]

Nej, jag har valt att inte använda TeXtreme-kalotten. Jag använder fabric. Båda har lika harmonisk dist. Fabric har dock snyggare frekvensgång för min applikation. Egentligen har samtliga fabriksproducerade Bremendiskanter jag fått drygt 97 dB (2,83v/1m) och det är hög känslighet.
Bremendiskanten har titanbobin som är 30 um tjock. Original har aluminiumbobin 50 um tjocklek. Det går ganska stora flöden/fält i bobinen. Med titan blir det väsentligen mindre flöden i bobinen. Jag och Lilltroll håller på att reda ut just alla olika flöden/fält och strömmar runt magnetkretsen. Snacka om komplicerat med dynamiska högtalarelement om man vill ha totalkontroll över allt som händer och fötter. Vi är inte klara ännu och innan vi är klara tänker jag inte ta fram någon ny variant. Jag är rätt nöjd med den diskant jag har. Jag har även SB Berylliumdiskanterna hemma. De har distinktare diskant högst upp på cymbaler men färgar något mer på röster. Man ser en viss olinjäritet runt 2 kHz i impedanskurvan på Berylliumvarianten som jag inte gillar. TeXtreme-kalotten mäter därvidlag ganska lika som Beryllium och jag förmodar att de har samma lilla problem på röster. Alla Scan Speak jag provat, och det är många, låter orent i jämförelse. Jag har en uppsjö olika diskanter hemma från olika fabrikanter, bl.a. dessa SB aluminiumdiskanter som jag tipsade AVR7000 om, men jag har ännu inte skaffat den keramiska varianten. Jag har heller inte testat Bliesma 34 mm som jag bedömer som de mest intressanta Bliesma. Jag har dock kollat in Bliesma under några år. De har utvecklats med åren. Skulle jag använda Bliesma så skulle jag dock direkt få dem att göra en rätt stor ändring.

SB Aluminiumdiskant har för låg känslighet för att passa äggen. Den är även lite mer färgad och tillbakadragen än Bremendiskanterna. Aluminiumdiskanten är jämförelsevis beslöjad. Den är dock väldigt trivsam att lyssna på. Skulle jag använda den så skulle jag konstruera en betydligt större motor med ungefär 2,2 Tesla i gapet. Då måste järnet bytas ut mot annat exotiskt magnetiskt ledande material. Då kommer dess Qe gå ner till ungefär 0,5 eller lägre. Jag ämnar troligtvis ta fram ett sådant högtalarelement och då i specialutförande för anpassning till Bremen Waveguide. Med waveguide är mindre membran en stor fördel i oktaven mellan 10-20 kHz. Jag skulle då kunna ta fram sådana med 6-7 dB högre känslighet än originalet + det som waveguiden ger, men jag vill nog testa den keramiska varianten först. Det är både för och nackdel med mindre diameter på talspole.

Mvh
Peter

Tack för ett gediget svar! Jag hade inte riktigt koll på att den "vanliga" (om uttrycket tillåts) textilkalotten i Satori-serien hade så pass hög känslighet. Jag har aldrig utvärderat en diskant i den serien. De vanliga enheterna med textilkalott sorterade jag bort när jag testade. Kan dock notera att samtliga mina konstruktioner har textilkalott än så länge. Det kanske ändras framöver.

SATORI-TW29BN-B-GRAFIK.jpg (158.64 KiB) Visad 582 gånger

Jag ser bulan vid dryga 2 kHz i impedanskurvan. Av någon anledning saknas bulan på hms-varianten.

[jonasp]

Generellt sett är bobinen för tunn för att ge tillräckligt låg termisk resistans för att kunna leda bort värmen till kalotten annat än i mindre grad. Mellan de båda elementen skiljer effekttåligheten endast med 20 %, vilket motsvarar mindre än 1 dB. För en fullständigare analys bör man dock lägga till känslighetsskillnaden och då landar man totalt på ca 2 dB större marginal till effekttålighetsgränsen för aluminumkalotten för en given ljudtrycksnivå.

I praktiken handlar det inte så mycket om risken för att elda upp diskanterna som graden av termisk kompression och här vinner aluminiumkalotten med just ca 2 dB, vilket inte är helt försumbart.

Precis, 2 dB kan vara icke-signifikant men i de flesta fall är nog alu-varianten och alu-oxid-varianten svåra att skilja åt. Har den ena tillräcklig ljudtrycksförmåga har troligen den andra det. Behöver man mer kanske det rör sig om skillnader på 6-10 dB eller ännu mer.

[I-or]

Angående detta med höga flödestätheter i magnetgapet, så vinner man inte mycket på att gå ifrån de typiska lågkolstålen (SAE-AISI 1006-1018) som normalt används i topplattan. I bästa fall kan man vinna ca 1 dB känslighet på att använda koboltstål (Hiperco 50, Supermendur m.fl. märkesnamn), men till hög kostnad och mer komplicerad tillverkning.

Koboltstål används när man behöver högsta möjliga magnetiska prestanda i kombination med låg vikt/storlek (som t.ex. för generatorer eller elmotorer i flygindustrin). När det gäller högtalare är dock storlek och vikt sällan begränsande parametrar.

Jag har dock varit med om ett fall när SAAB dimensionerade sitt aktiva bullerdämpande system för 340/2000-modellerna, då vikten för de ganska kapabla högtalarna inte var ovidkommande (även om man inte gick så långt att man använde koboltstål i magnetkretsen). Man kan förstås också tänka sig viktbegränsningar för portabla system av olika slag, framförallt PA-högtalare, men mig veterligen har koboltstål aldrig använts här heller.

[I-or]

Impedansbulan vid dryga 2 kHz beror på första böjmoden i surrounden som är ganska bred för typiska textilkalotter, vilket ger en relativt låg resonansfrekvens. Denna behöver dock inte leda till några större problem om den är väl dämpad. Om man tittar noga kan man se samma sak för SB:s aluminiumkalotter, men runt 4-5 kHz i det här fallet (beroende på den smala surrounden):

sb26adc.jpg (153.81 KiB) Visad 547 gånger

[avr7000]

Impedansbulan vid dryga 2 kHz beror på första böjmoden i surrounden som är ganska bred för typiska textilkalotter, vilket ger en relativt låg resonansfrekvens. Denna behöver dock inte leda till några större problem om den är väl dämpad. Om man tittar noga kan man se samma sak för SB:s aluminiumkalotter, men runt 4-5 kHz i det här fallet (beroende på den smala surrounden):

sb26adc.jpg

Om man har en uppbrytning i ett bas/mellanregister element vid låt säga 5000 Hz och delar det vid 2500 Hz kan man ju med fördel göra en "sugkrets" vid 5000 för att få den frekvensgång man önskar i högtalaren som helhet...

I fallet med aluminiumdiskanten ovan, där man har en avvikelse i frekvensgång vid 4-5 kHz p g a böjmod i surround, är det möjligt eller ens önskvärt att försöka justera signalen elektriskt med t ex ett milt sugfilter (RCL parallellt över diskant) (alternativt aktiv eq.) eller skapar man nya problem? -Vi är ju nu i elementets arbetsområde och inte en uppbrytning utanför arbetsområde.
Är det extra tillskottat av signal från resonans i surround ren "distorsion" eller är det totala ljudet bara en smula starkare "rent ljud"?

Stefan

[I-or]

Distorsionen ökar precis runt moden, men det är försumbart i det här fallet. Sedan uppvisar den första böjmoden alltid en motfasrörelse mot konen, så att högtalaren får en dal i frekvensgången just här (om vi inte tänker oss en orimlig konstruktion, där surrounden är oerhört bred, lätt och med låg förlustfaktor så att den vid resonans strålar mer än dubbelt så mycket som membranet). Detta framgår tydligt för Satori-diskanten ovan.

Detta betyder också om man analyserar SB26ADC mer noga, att den första böjmoden antagligen ligger lägre, kanske strax under 3 kHz, så att det egentligen är effekter av andramoden vi ser i impedanskurvan och frekvensgången runt 4-6 kHz. Vi har att göra med högt dämpade system, vilket gör modalanalysen betydligt svårare.

Visst kan man "suga" bort toppen i frekvensgången, men det går åt en hel del filterkomponenter eftersom toppen är ganska smal.

[Morello]

Torde räcka med en L//C//R-krets i serie med elementet.

[I-or]

Egentligen borde man hantera toppen där den uppstår, d.v.s. i surrounden, speciellt när frekvensgången är så oerhört jämn i övrigt (toppen är något högre i oberoende mätningar).