Moderator: Redaktörer
RogerGustavsson skrev:Finns förmodligen lite olika versioner av den där micken. Spridningen mellan exemplaren är stor och att kalla den för mätmikrofon är väl att ta i, https://www.hifi-selbstbau.de/images/st ... 00_dev.png Mikrofonkapslarna kräver selektering vilket de som gör lite bättre liknande mikrofoner berättat. Själva formen på den misstänker jag är inspirerad av Haun MBNM 550 EL som funnits länge.
xmag skrev:Här är ett exempel på hur en mätlåda för mikrofoner kan se ut (finns mycket intressant att läsa där också):
https://www.artalabs.hr/AppNotes/AN5-Mi ... ev4Eng.pdf
Min mätlåda kommer ta med hela mikrofonen i mätningarna. Dvs, också höljet kan påverka mätningarna därför skall hela mikrofonen placeras i en mätlåda.
jansch skrev:xmag skrev:Här är ett exempel på hur en mätlåda för mikrofoner kan se ut (finns mycket intressant att läsa där också):
https://www.artalabs.hr/AppNotes/AN5-Mi ... ev4Eng.pdf
Min mätlåda kommer ta med hela mikrofonen i mätningarna. Dvs, också höljet kan påverka mätningarna därför skall hela mikrofonen placeras i en mätlåda.
Att mäta upp mikrofoners tonkurva akustiskt är verkligen inte lätt och det kräver dessutom en frifältsmiljö i det övre frekvensregistret. Dessutom, vill man ha en noggrannhet på bättre än sådär +/- 2-3dB måste man absolut göra flera/många referensmätningar med kalibrerade mikrofoner som mätobjekt. [..]
jansch skrev:Xmag,
Det är förstås lite lättare att JÄMFÖRA 2 mikrofoners tonkurvor och konstatera avvikelsen.
Detta kan man göra i nästan vilken miljö som helst, t.ex ett normalt bostadsrum, men det underlättar om rummet är väldigt stort och hårt dämpat.
Grundförutsättningarna för att det skall funka är då:
- Mikrofonerna måste vara av samma typ/modell d v s ha lika fysiska mått och kapselmodell.
- Mikrofonerna måste placeras på exakt samma ställe varje gång i rummet/utrymmet. På en eller kanske 2 millimeters precision, en centimeter är oacceptabelt. Vinkeln måste också vara lika.
- Ljudkällan (högtalaren) bör helst vara "punktformig", alltså 1 högtalarelement, och alltid ha samma placering och milimeterprecision, exakt lika vinkel till mikrofon och rum är ett måste.
- Det underlättar att mätobjekt och ljudkälla placeras så nära en av avgränsningsytorna som möjligt, lämpligtvis golvet. Långt avstånd mellan ljudkälla och mätobjekt är också bra.
- I rummet får ingenting ändras mellan 2 mätningar och helst bör man alltså inte heller vara i rummet vid mätningen.
Gating kan förbättra resultatet men är inte nödvändigt.
Du kan ju då göra "samma sak" med en mätlåda, det kan vara mer praktiskt men inte bättre. Oavsett så gäller att det måste vara samma mikrofontyp/modell.
OBS! lådan måste vara helt lufttät, inga otätade hål för sladdar eller lock som läcker. Det är skillnad på lufttät och ljudtät, det gör inget att det hörs lite utanför lådan.
Att t.ex jämföra en lös kapsel från en Behringer med en komplett Behringer är meningslöst över sådär 1kHz. Man kan ju jämföra 2 lösa mikrofonkapslar men hur dom sedan mäter i en komplett mikrofon är en annan sak.
Hur bra blir då jämförelsen? Tja, svårt att säga...
Har man tur och är noggrann hamnar man nog under +/-2dB. Att komma ner i +/-1dB kan man nog glömma.
jansch skrev:JAG skulle inte mäta i en sådan låda som du har bild på. Detta även om jag bara skulle jämföra samma typ av kapslar eller mikrofoner.
Lådan ser ut som den är 80cm bred eller större vilket gör att du mäter tryckfält till kanske 100Hz.
Vid ca 200Hz får du första halvvågsresonansen och dämpmaterialet som du har kommer inte att vara någorlunda effektivt förrän över flera kHz.
En svårighet med korta mikrofonavstånd vid frifält eller diffusfält (du har en härlig bandning av tryckfält/diffusfält/frifält i mätlådan) är att vågfronten inte hinner "stabilisera sig" från högtalaren på 40 -50cm mic avstånd över ett brett frekvensområde. Mikrofonen kräver alltså plan vågfront för att visa rätt ljudtryck.
Detta beror på att högtalaren inte är en punktformig ljudkälla och dessutom att membranet inte rör sig kolvformigt. Kantdiffraktion påverkar också.
Tumregelmässigt kan man utgå ifrån att det behövs åtminstone 1 -2 vågländers avstånd när membranet inte längre rör sig kolvformigt. Vid vilken frekvens sker detta då? Ett litet högtalarelement börjar "bryta upp" vid kanske 200Hz om man har tur.... Se detta bara som en liten hint....högst osäker siffra, d v s gissning!
Som du förstår är detta inte lätt och "fällorna" är många. Man måste ha tvärkoll på allt och ibland räcker inte ens det.
Mitt tips för att JÄMFÖRA kapslar/mikrofoner av samma typ:
- Använd ett stort rum
- kör minst 2 meters avstånd
- Var extremt noggran med att hålla alla placeringar/mått och vinklar identiska. Utgå ifrån att 1mm är mycket.
- flytta inte på något i rummet och unvik att vara där under mätning
- kolla med både gate:ing och frekvenssvep (eller t.ex ters eller 1/12oktav med brus)
I-or skrev:jansch har redan beskrivit varför man inte kan utnyttja en mätlåda och att man istället måste göra jämförande mätningar på lite avstånd, 2 m, från högtalaren. Det är stor skillnad mellan de resultat du får i tryckfält och frifält och det är inte "lika för alla" mikrofonmodeller. Mikrofontillverkarna lägger ned massor av tid på att optimera gallret på mikrofonen just för att erhålla en god frekvensgång i nollgradersriktningen och detta får du inte med i mätlådan. Om man har välbyggda mikrofoner och en stabil mätuppställning kan man dock utnyttja mätlådan för relativa mätningar mellan de olika mikrofonindividerna, men kalibrering måste ske mot en referensmikrofon i jämförande "frifältsmätningar" enligt nedan.
Mikrofonen ska vara placerad i jämnhöjd med diskanten på högtalaren. Du bör mäta fönstrat (gating) och kan utnyttja ett långt tidsfönster (500 ms eller så) upp till ca 3 kHz för att utnyttja ett kortare tidsfönster om ca 3 ms för högre frekvenser. Skälet är att riktverkan för mikrofonerna är försumbar för låga frekvenser och det därför inte spelar någon roll om man tar med rumsreflektioner, men att man över ca 3 kHz bara vill ta med ljudvågor som faller in i nollgradersriktningen. Se till att du har ett avstånd om minst 1,2 m till närmaste begränsningsytor när du mäter på 2 meters avstånd. Om du har mindre avstånd till begränsningsytorna får du korta ned tidsfönstret (inget större problem). Om du studerar impulssvaret så ser du när förstareflektionen dyker upp.
Genom att göra på detta sätt får du en frekvensupplösning om ca 2 Hz upp till 3 kHz och en frekvensupplösning om ca 300 Hz för högre frekvenser, vilket räcker och blir över. Du kan låta kurvorna överlappa varandra mellan ca 300 Hz och 3 kHz för att säkerställa att mätmetodiken fungerar.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 10 gäster