DQ-20 skrev:jansch skrev:DQ-20 skrev:
-snip - Det är "superpositionen" som gör det. -snip-
Hur kommer du fram till det?
Gäller inte bl.a Allmänna Gaslagen för hifi?
Det finns två sätt att komma fram till det. Det första är empiriskt, det andra är teoretiskt. Det empiriska har redan redovisats av andra. Det teoretiska kan jag inte redogöra för på ett sätt så att folk kan lära sig räkna på det, i alla fall inte på ett sätt som tar rimlig tid för mig. Det var för länge sedan jag trodde jag skulle bli ingenjör. Ideala gaser? Sånt hålls jag inte med. Mina gaser är allt annat än ideala och reologi är mer relevant i min ålder. Men om elementen summerar utan andraton på UTSIDAN av lådan så gäller samma sak på INSIDAN av lådan eller lådorna. Det betyder att ljudtrycket i lådan med två element kommer att bete sig som om båda elementen saknade asymmetrierna, "för där damerna går in där går herrarna ut". Om det är två lådor kommer asymmetrierna i ljudtrycken i lådorna också summera till noll, annars skulle de inte kunna göra det på utsidan. Men visst, att placera element i låda ger en luftfjädring via Vas och den kan vara mer linjär än upphängningen så länge inte undertrycket vid "utslag" blir för stort för då blir luftfjädern asymmetrisk. Detta suger, såvida man inte bara har ett element som har påtagliga asymmetrier. Jag tror det var ett Scanspeak-element som faktiskt hade så påtaglig asymmetri vid stora utslag att man skulle få lägre distorsion genom att vända det med magneten utåt även om man bara hade ett element.
Med utomordentligt vänliga hälsningar,
DQ-20
DQ-20, Jag hänger inte riktigt med i resonemanget. Du menar kanske samma sak som jag....
Jag ska försöka beskriva hur jag menar på ett enkelt sätt:
Låt oss först bortse från lådans fjäderkonstants olinjäritet. Alltså lådan tillför lika mycket distorsion oavsett om de båda högtalarelementen är monterade traditionellt eller den ena är vänd i samma låda.
När lådans dimensioner är väsentligt mindre än våglängden skapas ett tryckfält, t.ex trycker du på ena konen med handen kommer den andra konen att röra sig utåt. Du har alltså inga ljudvågor i lådan och någon egentlig superposition kan inte ske. Dock, de båda högtalarnas förmåga att skapa dynamiskt tryck i lådan gör att trycken adderas.(Om man vill kan man ju se det som superposition med 0 fasskillnad men det är fel).
En högtalares "fjäder" är inte konstant, den är progressiv. D v s ju större utslag desto styvare fjäder och dessutom minskar motorns kraft då talspolen inte lägre befinner sig mitt i magnetfälter = konutslaget blir lite för litet i ytterläget = distorsion.
Om nu en av högtalarna t.ex rör sig inåt men lite för lite kommer inte heller det dynamiska trycket i lådan bli linjärt = lådans "fjäder" kommer att uppfattas av den andra högtalaren som om den var negativt progressiv. Den andra högtalaren kommer alltså att få mindre mottryck vid större konutslag än om den arbetade ensam i en låda som var hälften så stor ( högtalarna "delar" ju på lådans luftvolym, därav hälften).
Nu fungerar ju detta som "kommunicerande kärl" mellan högtalarelementen men i princip gäller alltså att gör ett högtalarlement för litet konutslag kommer det andra högtalarelementet att kunna prestera större konutslag då lådans "fjäder" uppfattas som om den har negativ progressitivitet.
Alltså, har båda högtalarelementen en asymmetri i upphängning och motor och dom monteras utåt respektive inåt kommer konutstlagen att bli mer symmetriska = mindre distorson då dom arbetar i samma låda (samma luftvolym).