Hur beräkna kopplings kondensator?

[RMA]

Funderar hur man beräknar kopplings kondensatorer?
Tänkte bygge en volymkontrolls buffer med en op före och efter volymkontrollen.
Tänkte använda mig av 50k pot. Hittade denna på ebay: https://www.ebay.com/itm/172636611531
Fick ett gammalt 6 kanals steg av en kompis med en massa karaoke funktioner m.m.
Den låter riktigt skapligt annars men tänkte gå förbi allt junk och koppla 2 buffertar med volym mellan ingång och slutstegs plattan.
Alla tips är välkomna.

steg.jpg (164.97 KiB) Visad 2094 gånger

[jansch]

Funderar hur man beräknar kopplings kondensatorer?
Tänkte bygge en volymkontrolls buffer med en op före och efter volymkontrollen.
Tänkte använda mig av 50k pot. Hittade denna på ebay: https://www.ebay.com/itm/172636611531
Fick ett gammalt 6 kanals steg av en kompis med en massa karaoke funktioner m.m.
Den låter riktigt skapligt annars men tänkte gå förbi allt junk och koppla 2 buffertar med volym mellan ingång och slutstegs plattan.
Alla tips är välkomna.

steg.jpg

En kopplingskondensator bildar en RC länk (resistans/kapacitans länk) tillsammans med belastningsresistansen (belastningsimpedansen) .
På webben finns massor av RC-kalkylatorer där man enkelt får reda på -3dB punkten, alltså undre gränsfrekvens. Om man vill ha "rak"frekvensgång ner till 20Hz bör man kalkylera med max 6-7Hz.
Svårigheten(?) för dej är att ta reda på belastningsimpedansen efter kondensatorn, alltså slutstegets inimpedans om du inte har den i något datablad.

Kolla om det inte finns någon kopplingskondensator i slutsteget, du behöver ju inte två.

[RMA]

Funderar hur man beräknar kopplings kondensatorer?
Tänkte bygge en volymkontrolls buffer med en op före och efter volymkontrollen.
Tänkte använda mig av 50k pot. Hittade denna på ebay: https://www.ebay.com/itm/172636611531
Fick ett gammalt 6 kanals steg av en kompis med en massa karaoke funktioner m.m.
Den låter riktigt skapligt annars men tänkte gå förbi allt junk och koppla 2 buffertar med volym mellan ingång och slutstegs plattan.
Alla tips är välkomna.

steg.jpg

En kopplingskondensator bildar en RC länk (resistans/kapacitans länk) tillsammans med belastningsresistansen (belastningsimpedansen) .
På webben finns massor av RC-kalkylatorer där man enkelt får reda på -3dB punkten, alltså undre gränsfrekvens. Om man vill ha "rak"frekvensgång ner till 20Hz bör man kalkylera med max 6-7Hz.
Svårigheten(?) för dej är att ta reda på belastningsimpedansen efter kondensatorn, alltså slutstegets inimpedans om du inte har den i något datablad.

Kolla om det inte finns någon kopplingskondensator i slutsteget, du behöver ju inte två.

Tackar för tips! Letade på nätet men letade efter op amp kopplingar och hittade inget .
Har ju en filter calculator i bokmärkena.
Ska titta lite i kretsarna, tänkte byta alla lytar när jag ändå är igång.
Något schema lär man inte hitta, kompisen köpte den i Asien för kanske 20år sen. Står kinesisk text på kabinettet .
Tänkte ha den till mina surrounder om jag får ordning på det hela (den fungerar annars bra).

[RogerGustavsson]

Lathund:

159155 / R (ohm) / C (µF) = fu

[RMA]

Lathund:

159155 / R (ohm) / C (µF) = fu

Intressant, fick samma resultat som denna kalkylator
http://www.learningaboutelectronics.com ... hp#answer1

[RMA]

Vilka för och nackdelar finns det vid valet av 10k, 50k, 100k i poten mellan 2 op ampar?
En lägre resistans belastar väl op:n mer samt kräver större kopplings kondensator, vilka andra aspekter finns det?
Hittade några små billiga potar med fasta motstånd på Audiophonics:

https://www.audiophonics.fr/en/composan ... _search=fs

https://www.audiophonics.fr/en/composan ... -5520.html
Hittills har dom ju varit enormt stora och dyra.

[jansch]

Vilka för och nackdelar finns det vid valet av 10k, 50k, 100k i poten mellan 2 op ampar?
En lägre resistans belastar väl op:n mer samt kräver större kopplings kondensator, vilka andra aspekter finns det?
Hittade några små billiga potar med fasta motstånd på Audiophonics:

https://www.audiophonics.fr/en/composan ... _search=fs

https://www.audiophonics.fr/en/composan ... -5520.html
Hittills har dom ju varit enormt stora och dyra.

Ett motstånd skapar termiskt brus, det är vitt stokastiskt brus, alltså har "rak" frekvensgång. Ju större motstånd desto mer brusspänning - ett motstånd är alltså en "brusgenerator". Detta går inte att göra något åt om man inte fryser ner motståndet till 0 grader Kelvin.

Man bör alltså ha så låga motståndsvärden som möjligt. Nu är ju typisk linjenivå tex 200mV, 2V eller 4volt ganska rejäla spänningar och problemet är då bagatellartat. Vid mikrofonförstärkare etc. är det dock definitivt nåt att räkna på.

OPampar tål normalt 2kohm och ibland 600ohm innan dom kroknar (se aktuellt datablad). Nu bör man ju inte belasta dom i onödan och allt över 5kohm är väl en vettig kompromiss. Man vinner dock inget på att t.ex ha 100kohm om inte just dom är väldigt billiga.
Man får ju dock se upp med att inte belasta pontentiometrarna i onödan, mellan två OPampar är det ju aldrig problematiskt.
Notera att dom skall vara logaritmiska om dom skall användas som volymkontroll.

[RMA]

Tack för att du delar med av dina kunskaper, alltid intressant att få bra svar på sina funderingar!