Line array sub ?

[I-or]

Ett så pass litet avstånd till hörnet har ingen större betydelse.

[Zappa]

Med MDF behöver man 24 mm tjocklek både bak och fram. För baffeln beror det mest på försänkningen eftersom elementkorgarna tillför en hel del styvhet. Om man bara vill ha strukturresonansfrihet över sådär 150 Hz, vilket är mer än tillräckligt för en brant LP-filtrering med en brytfrekvens om 80 Hz, så blir kraven på lådan inte särskilt höga.

Då blir tyvärr lådan för djup att gömma bakom mina gardiner vid sidoväggen. Å andra sidan kan just en delningsfrekvens kring 80 Hz vara lämplig i mitt fall, vad är tillräckligt brant LP-filtrering, 24 dB/oktav? Skulle det då funka att göra hela lådan i 12 mm?

[I-or]

Med 12 mm tjocklek runt om bör du staga lådan (det enklaste blir nog fem stycken hålade horisontella väggar mellan elementen) eller gå över till plywood.

24 dB/oktav är brant nog.

[Morello]

Avses kryssfanér?

[petersteindl]

Plywood är en skiva bestående av korslagda träfanér som är limmade och pressade med högt tryck under värmebehandling.

[Johan_Lindroos]

När det gäller simuleringsresultatens trovärdighet så har Matlabskriptet använts yrkesmässigt i närmare 30 år i många olika sammanhang (inte bara för rum utan också diverse akustiska kaviteter) och har visat sig överensstämma väl både med andra beräkningsresultat och mätresultat.

Jag påstår ej att alla ljudtrycksskillnader mellan trumhinnorna är extremt smalbandiga, utan i en olycklig uppställning kan det handla om fasskillnader om ca 40-75 grader över ca 1/7 oktav, vilket tydligt framgår i simuleringsresultaten ovan. För att ta reda på hur stor hörbarheten av detta är skapade jag ljudfiler som avlyssnades i hörlurar och redan vid fasskillnader över sådär 40 grader börjar en märkbar ut-ur-huvudet-känsla att uppstå. Detta i kombination med nivåskillnader mellan trumhinnorna om 5-10 dB över ca 1/4 oktav kan definitivt leda till hörbarhet med musiksignaler. Man bör komma ihåg att konstigheter i intrycket inte bara kan komma från fasskillnader mellan trumhinnorna, utan även från det faktum att ljudkällan via nivåskillnader tycks flytta sig från vänster till höger sida över några tonsteg på t.ex. en elbas.

Dock är detta ett extremfall och med majoriteten av uppställningar blir det inte på det sättet vare sig i simuleringar eller i verkligheten. Jag har naturligtvis inte bara simulerat detta utan genom åren även provat många olika uppställningar i olika rum. Hörbarheten kan ibland vara relativt hög med en sinus just i problemområdet, men minskar påtagligt eller försvinner helt med musiksignaler, precis som jag skrev ovan. Den samlade vetenskapen tycks för övrigt vara av samma uppfattning och ger inte dessa relativt begränsade problem någon uppmärksamhet alls vad jag har kunnat se. Möjligen är du extra känslig för fenomenet.

Sammanfattningsvis kan man påstå att när man bara har en basmodul så är det oftast fördelaktigt att placera den i ett hörn, men att man under vissa förutsättningar bör placera den nära mitten av högtalarväggen. En stor mängd simuleringar visar att detta beror på rumsdimensionerna, graden av symmetri i uppställning och rum, om man spelar på längden eller bredden i rummet och hur långt ifrån bakväggen som man sitter. Det är dock inte alltför svårt att prova vad som fungerar bäst.

Med många basmoduler är det också så som jag skrev ovan, d.v.s. att man i praktiken nästan alltid har överkapacitet och då kan man lika gärna utnyttja denna för att skapa ett stort lyssningsområde i rummet (förutsatt att man kan hantera de ganska omfattande möbleringstekniska problemen). För den som mest är ute efter ljudtryckskapacitet i lyssningspositionen är det dock bäst att dela alla basmoduler lika mellan rummets två främre hörn.

(Ekvalisering är som vanligt en självklar förutsättning i alla sammanhang.)

Jag tror på att ditt skript stämmer fint, bara det att jag tyckte det var lite skralt med info om indata.

Men kanske är det som du skriver; att jag personligen råkar vara mer kräsen på de nämnda problemen än de flesta inklusive "den samlade vetenskapens uppfattning" (jag tycker egentligen att man inte ska hänvisa till sådana utsagor då det är ganska många fenomen som "den samlade vetenskapen" aldrig har brytt sig om att undersöka eller ens reflekterat över), dels eftersom din referens till "den samlade vetenskapen" kan anses något luddig.
(En allmän åsikt jag brukar ha är att man ska lyssna lite extra på dem som har synpunkter på saker och ting, vad det än må vara, och fundera om det kan ligga något i kritiken. De som tycker att allt är bra, frid och fröjd på samma fenomen har oftast ingen inte märkt av något problem alls eller ens reflekterat över saken.)

Men jag håller inte med om att om man bara har en basmodul så är oftast den bästa platsen i ett hörn. (ja det har jag ju redan skrivit tidigare) Bättre då att offra lite ljudtryckskapacitet och flytta in den mer mot mitten av högtalarväggen (eller annan lämplig plats). Men jag håller med om att man bör prova vad som blir bäst.

Jag tycker inte som du att man ska klumpa ihop basmodulerna i varsin hög om man har fler än två stycken. Jag tror nämligen inte att den vanlige lyssnaren är ute efter enbart maximal ljudtryckskapacitet.

Jag instämmer i att man bör frekvenskurvevariera.

Men i det stora hela är vi överens om sakernas tillstånd, och väldigt fint att du tog dig tid att experimentera med hörlursmeckelimecket! Och intressant att det då inte bara är fasskillnaderna utan även nivåskillnader som stör, vilket kan vara svårt att spontant föreställa sig.

[I-or]

Även om vi huvudsakligen tycks vara överens var det något förvånande att läsa att ljudåtergivningsvetenskapen inte tillmäts någon större vikt i sammanhanget.

Jag vill påstå att alla delar när det handlar om ljudåtergivning har varit väl kända sedan slutet av 80-talet. Hur systemet bör uppträda och hur hörseln fungerar hade redan för ca 35 år sedan utretts i en uppsjö av viktiga och mindre viktiga detaljer. Slutsatserna i alla rapporter hade kanske ännu inte fått genomslag överallt, men det var tydligt att kunskapen fanns där. Det förekommer förstås fortfarande en hel del mer tveksamt ihopsnickrade hypoteser angående hörseln och ljudåtergivning, ofta baserade på personliga erfarenheter, men för min del kan det bara konstateras att ingenting av avgörande vikt har framkommit på över tre decennier. Jag plöjde igenom nästan allt som fanns att läsa av både gamla och nya JAES-rapporter vid den tiden och det kan idag konstateras att ingenting riktigt nytt har kommit upp senare även om ingenjörskonsten sedan dess har gått framåt så att det har blivit möjligt att närma sig optimum.

Detta gäller inte minst optimal placering av basmoduler, där jag har tappat räkningen på hur många gånger som jag har tagit del av rapporter baserade på stora lyssningstest med samma budskap: välfungerande basmoduler kan inte lokaliseras i normala rum, stereokoppling av basmoduler tillför ingenting om frekvensgången är konstant och att en enda basmodul med hörnplacering fungerar utmärkt.

Det är därför som jag alltid är noggrann med att påpeka när jag via personliga erfarenheter har en uppfattning som ligger utanför det vetenskapliga konsensusområdet. Detta gäller t.ex. hörbarheten av låg till måttlig distorsion, där jag för egen del störs en hel del, medan en stor majoritet av normala lyssnare inte finner något särskilt att anmärka på. Vissa lyssnare är mer känsliga för en del problem än andra, men detta betyder naturligtvis inte att deras erfarenheter är avgörande i stort. Det är för övrigt en enorm skillnad på om någonting är hörbart och om det utgör ett praktiskt problem.

Ett av huvudproblemen inom HiFi-området är tyvärr att allehanda påståenden angående hur allt möjligt spelar roll har satt griller i huvudet på lyssnarna, vilka därför fokuserar på fel saker. Huvuddelen av dessa påståenden är helt tagna ur luften, medan andra baseras på högkänsliga lyssnare eller mindre vanliga omständigheter alternativt rena extremfall.

Det man kan notera via simuleringar är att att med en centralt placerad källa i en symmetrisk uppställning/rum undviks ljudtrycksskillnader mellan öronen på bekostnad av lägre generella rumsbidrag och djupare dalar i frekvensgången. Variationerna är som vanligt stora i fåmodsområdet, men till klart övervägande del kommer hörnplacering att vara den bästa kompromissen för en typisk lyssnare. Detta gäller generellt men speciellt när högtalarväggen är den längsta i rummet (eftersom modaltätheten domineras av den största dimensionen och en källposition nära mitten av högtalarväggen exciterar betydligt färre moder).

Inte helt oväntat hade den samlade vetenskapen rätt här också.