En volt är en volt.

[Flint]

Hur kommer det sig att man valde en volt till en volt?
Att inte t.ex. 0.8V blev en volt.
Vad ligger till grund för definitionen 1V?

Den som svarar att en volt ger en ampere genom ett ohm får
istället förklara hur man bestämde begreppen ampere eller ohm.
Någon av de tre måste ju ha bestämts först.


(Jag tänker ifrågasätta ohms lag. Det skadar aldrig att försöka)

[dawen]

Tja, varför heter det gul och inte grön? Kom hönan först eller ägget? Kanske var det bara tuppen som kom?

Finns mycket mysterium du Flint!

[Naqref]

Rätt intressant är att jänkarna inte har en egen enhet utan faktiskt vågar köra med SI här.

1V = 1Nm/As Det kanske ger en liten ledning till varför en volt är en volt.

[Flint]

dawen
Jo jag vet, onödiga problem. Men jag tycker att det är kul att ruska lite på det självklara.

[Flint]

Nagref.
Då har man lik f*rbannat definierat 1A.
Men att det bör ha med mekaniska krafter att göra är nog troligt.

[mike34]

One volt is equal to performing one joule of work to move or separate one coulomb (6.25 x 1,018) of electrons

För att göra det ännu klarare ?

[Svante]

Rätt intressant är att jänkarna inte har en egen enhet utan faktiskt vågar köra med SI här.

1V = 1Nm/As Det kanske ger en liten ledning till varför en volt är en volt.

Ja, just det. En newtonmeter ju den energi som går åt att flytta något en meter om motkraften är en newton. En newtonmeter är ju en joule. Amperesekund är ju laddning. Om man flyttar en laddning på en amperesekund till en potential som är en volt högre så har det gått åt ett arbete på en newtonmeter.

Newton, i sin tur kan definieras som kilogrammeter per sekundkvadrat, 1 N=1 kgm/s². Det kan förstås som den kraft som uppstår när man accelererar massan 1 kg med accelerationen 1 m/s². F=ma.

Så om man ska spåra volten tillbaka till SI-enheter blir det

1 V = 1 kgm/s² * m / (A * s) = 1 kg m² / ( A * s³ ) . Jobbigt.

Nagref.
Då har man lik f*rbannat definierat 1A.
Men att det bör ha med mekaniska krafter att göra är nog troligt.

Ja, ampere är ju en av grundenheterna i SI-systemet och den är förstås godtyckligt definierad. Man måste ju ha några definitioner om man ska kunna stå på fast mark. Närmare bestämt 7 stycken (var det väl?).

[Flint]

Svante
Är du säker på att 1A är godtyckligt definierad?

[Svante]

Svante
Är du säker på att 1A är godtyckligt definierad?

Nja, i den meningen att någon har bestämt hur mycket en ampere är. Man utgår från kraften som uppstår mellan två strömförande ledare på ett givet avstånd. Ampere är ju en av SIs 7 grundenheter, som inte kan härledas från andra.

Se tex:
http://physics.nist.gov/cuu/Units/current.html

[Flint]

Jag får det till att begreppet Ampere ändå är ganska väl definierat även om jag inte hänger med hela vägen. Bidde svårt det här.

En ledare med oändlig längd och försumbar area. Det verkar inte kunna bli mycket till ström i den.


Citat:
The ampere is that constant current which, if maintained in two straight parallel conductors of infinite length, of negligible circular cross-section, and placed 1 meter apart in vacuum, would produce between these conductors a force equal to 2 x 10-7 newton per meter of length.

[Svante]

Jag får det till att begreppet Ampere ändå är ganska väl definierat även om jag inte hänger med hela vägen. Bidde svårt det här.

En ledare med oändlig längd och försumbar area. Det verkar inte kunna bli mycket till ström i den.

Citat:
The ampere is that constant current which, if maintained in two straight parallel conductors of infinite length, of negligible circular cross-section, and placed 1 meter apart in vacuum, would produce between these conductors a force equal to 2 x 10-7 newton per meter of length.

Javisst är det väldefinierat. Men godtyckligt. Jag menar de hade lika gärna kunnat välja "1 x 10-7 newton per meter of length". Då hade vi fått ett annat "SI-system" som hade fungerat precis lika bra. Det finns ingen naturlag som säger att det måste vara 2x10-7.

Att en volt är så stor som den är är däremot en snygg konsekvens av att man har (godtyckligt) valt de sju grundenheterna som man har. Här är andra måttsystem ofta sämre eftersom de blandar in konstanter <>1 för härledda enheter.

Och visst är definitionen teoretisk, man har ju inte oändligt tunna, oändligt långa ledare. Men det kan vara praktiskt att använda det i en teoretisk beräkning av hur stor motsvarande kraft blir i faktisk pryl som har kraftpåverkan pga ström. Det går att räkna om.

[Flint]

Svante
OK. Då förstår jag hur du menar.
Det verkar vara så med flera enheter. T.ex meter.

Citat.
The meter is the length of the path travelled by light in vacuum during a time interval of 1/299 792 458 of a second.

[dimitri]

En fot är ca 30 cm. En längd av en genomsnittlig fot.
En meter är ett avstånd mellan två bekvämt utsträckta armar.
En timme är en 24-e del av solens omloppstid (Jordens rotationstid egentligen).
Så i början var man tvungen att bestämma sig för grundenheter. De är alltså godtyckliga. Men på samma gång exakta. Det hade gått lika bra att definiera en spänningsenhet eller en strömenhet utifrån andra grundläggande måttenheter. Lagarna (Ohm t.ex.) hade varit desamma.

[paa]

En meter valdes för att få ett hanterligt mått, som någon bråkdel (jag har glömt värdet) av avståndet från nordpolen till ekvatorn, och en sådan normerad meter tillverkades i Frankrike, men eftersom man räknat lite fel, samt behövde bättre noggrannhet så omdefinierade man långt senare längden för metern. (skillnaden är hur som helst inte mätbar med vanliga mätverktyg.)

[Svante]

En meter valdes för att få ett hanterligt mått, som någon bråkdel (jag har glömt värdet) av avståndet från nordpolen till ekvatorn....

Jordens omkrets är ungefär 4000 mil, och avståndet mellan nordpol och ekvator (vid Parismeridianen förstås) är 10 000 km. Undrar om de specificerade det vid havsnivå, eller om de går upp- och nedför alla berg på vägen. Eller så brydde de sig inte om såna petitesser. Eller så brydde de sig om det och ändrade definitionen.

[JohanL]

Betänk också att Metern (definitionsföremålet alltså) är tillverkad av stål och därför ändrar längd med omgivningens (och sin egen) tempratur.

De kan Fransoserna!

/Johan

[paa]

Betänk också att Metern (definitionsföremålet alltså) är tillverkad av stål och därför ändrar längd med omgivningens (och sin egen) tempratur.

De kan Fransoserna!

/Johan

90 % platina och 10 % iridium, sedan är den specad vid en exakt temperatur.

[Naqref]

Betänk också att Metern (definitionsföremålet alltså) är tillverkad av stål och därför ändrar längd med omgivningens (och sin egen) tempratur.

De kan Fransoserna!

/Johan

90 % platina och 10 % iridium, sedan är den specad vid en exakt temperatur.

D v s samma sammansättning som kg-vikten (som f ö är den enda av storheterna som inte går att definiera på något annat sätt än att ha en fysisk referens)?

[Max_Headroom]

D v s samma sammansättning som kg-vikten (som f ö är den enda av storheterna som inte går att definiera på något annat sätt än att ha en fysisk referens)?

Kan man ine bestämma ett visst antal atomer av en viss sort? Drygt att räkna dom, men ändå. Borde ju bara vara att räkna atomerna i kilogramprototypen, så är saken klar. Sedan är det ju enkelt att puzzla ihop nya, exakt lika tunga prototyper. Nästa års julklapp kanske?

OT:
Hur många hål går det åt för att fylla Albert Hall?

[screen]

En Meter?

Metern infördes under Franska revolutionen och definierades ursprungligen som en tiomiljondel av längden av Parismeridianen? från nordpolen till ekvatorn. Detta avstånd är alltså 10 000 km eller tusen svenska mil. (En följdeffekt är att jordens omkrets är rätt så precis 40 000 km, ett avstånd som ljuset tillryggalägger 7,5 gånger på en sekund.) Eftersom det är opraktiskt för envar att mäta meridianens längd, tillverkade man en meterprototyp som gjordes allmänt tillgänglig i Paris. Det var en mycket noggrant tillverkad metallstav av en legering av platina och iridium som förvarades under mycket skyddade förhållanden.

Tyvärr gjordes ett mätfel på 2,29 km när sträckan uppmättes varför metern idag är 0,2 millimeter kortare än den skulle ha varit om sträckan varit 10 000 km.
År 1960 omdefinierades metern till att vara 1 650 763,73 våglängder i vakuum av det röd-orange spektrumet i strålningen från krypton-86.

År 1983 definerades en meter till att vara den sträcka ljuset färdas på 1/299 792 458 sekunder.

Å så va de me dè...

[i]

Kom hönan först eller ägget?

Alltid ägget.

[Flint]

Kom hönan först eller ägget?

Alltid ägget.

Och vem var far till ägget? Chuck Berry. (på tal om duckwalk)

[guldfisk]

Far till ägget? Något som liknade en tupp, fast inte riktigt var en sådan. Någonting, kanske en liten mutation, gjorde att det som kläcktes blev den första hönan. Det är väl så evolution fungerar.

[Flint]

Far till ägget? Något som liknade en tupp, fast inte riktigt var en sådan. Någonting, kanske en liten mutation, gjorde att det som kläcktes blev den första hönan. Det är väl så evolution fungerar.

Du är en teoretisk ekvilibrist. Det fanns liksom ingen höna som tuppen kunde sätta på. Det fanns ingen tupp heller så vaför skulle han sätta på hönan som inte fanns?

[Naqref]

Han kanske satte på en liten fjunig dinosarieflikka som fick ett ägg som det kom ut en höna ur.

[dimitri]

Jag vet historien bakom meterns tillblivelse. Min poäng var att man valde en hanterbar enhet, 10 000 km eller 30 000 000 fot, ca. Dela med 100, 10 000, 10 000 000?
Att det blev just en meter som vi känner till det idag tror jag har med praktiska ting att göra, som t.ex. ett omfång, eller ett stort steg, alltså lätt att använda i praktiska livet utan några hjälpmedel. Sedan skulle det vara praktiskt möjligt att tillverka och förvara referensmåttet. En fotbollsdomare använder inget mått, han (hon) stegar 9 m. Icke oväsentlig orsak var att markera olikheter gentemot England.

Den viktigaste poängen är dock att Ohms lag gäller oavsett vilket grundmått man än väljer.

[Flint]

Han kanske satte på en liten fjunig dinosarieflikka som fick ett ägg som det kom ut en höna ur.

Jag ser bara en tänkbar förklaring, genmanipullation. Obs två ell.

[Svante]

Far till ägget? Något som liknade en tupp, fast inte riktigt var en sådan. Någonting, kanske en liten mutation, gjorde att det som kläcktes blev den första hönan. Det är väl så evolution fungerar.

Det behöver inte ens vara en mutation som gör urfågeln till höna, utan bara ett gynnsamt urval av slumpmässigt kombinerade gener.

Hursomhelst så tar inte evolutionen stora steg, så om vi nu måste bestämma när urfågeln blev höna så måste vi sätta en gräns när en urfågel (som inte var en höna, då) värpte ett ägg varur det kom något som vi räknar som höne-kyckling. Då var det faktiskt så att hönans mor och far inte var höna och tupp. Det har vi ju bestämt iom att vi satte gränsen.

Det är ett mänskligt påfund det där att sätta gränser, vi gör det stup i ett för att förstå verkligheten runtikring oss, men i fall som detta hjälper det inte förståelsen alls. Det bildar tom ett nytt "problem" som bara kommer från vårt behov att avgränsa och kategorisera. Problemet är alltså inte verkligheten, utan just kategoriserandet.

Nästan lite som subjektiv-objektiv-debatten...

[Flint]

Men nu är det så här. Jag har liksom hittat ursprungshönan. Den absoluta referensen för alla hönor. Den åt jag upp och memorerade hur den smakade. Jag sparde också några tuggor för framtida bruk. Efter det har jag alltid jämfört alla andra hönor med den smaken och jag kan säga att jag bara har hittat så där en handful hönor som kan anses smaktranparenta. Jag har till och med uppfunnit en mätmetod där jag jämför smaken före och efter den testade hönan mot referenshönan. Testet är mycket utslagsgivande. Stormarknadshöns har inte en chans. Färgar smaken redan vid första tuggan.

[Ranefjord]

Det är ett mänskligt påfund det där att sätta gränser, vi gör det stup i ett för att förstå verkligheten runtikring oss, men i fall som detta hjälper det inte förståelsen alls.

Nästan lite som subjektiv-objektiv-debatten...

Jag förstår inte vad du menar nu. Menar du att subjektivitetsdebatten inte ger någonting alls? Går vi runt i cirklar eller? Den ökar inte vår kunskap och medvetenhetsnivå? Vad är onyttan med att problematisera vetenskapen och det språket som den använder? Jag tycker att problematiserande bidrar till ökad förståelse.