I början varde det internet, och människan såg att det var gott. Sen gick det käpprätt åt h-e.
Ungefär så kan man sammanfatta det mesta som förekommer på detta rätt dumma, men effektiva sätt att sammanföra människors öden, äventyr och (skall det senare visa sig) tyckanden. För att förstå hur denna pyttelilla del av cybersoppan vi kallar för Faktiskt.se blev till ett tillhåll för synnerligen märkliga människor, så tarvas det att berättas genom olika människors ögon. Jag berättar min del, från den vinkel jag kom in i det hela. Det krävs att man läser allt för att förstå alltsammans. Jag har ingen aning om vad det rör sig om. Än.
Det var en gång en liten stad i Halland, vi kan kalla den för Halmstad. Jag hade bott där en tid för att plugga. Äntligen när man var på egen fot så kunde man göra allt det där man aldrig kom sig för när man bodde hemma. Jag började allehanda föreningar; kör, kårhus, nationer etc etc. Jag började tom att spela som DJ på pubkvällarna. Där träffade man en samling hängivna människor, och för första gången i mitt liv så började musik spela en avgörande del i mitt liv, om än kanske lite sent. Jag var uppslukad. Det blev som en subkultur att vara DJ på kåren, man fixade tygmärken, tryckte tröjor, åkte på studieresor och givetvis festade och drev hejdlöst med andra föreningar. DJ-föreningen DJF blev ett mönsterexempel på en klubb för extrem inbördes beundran. Vilket föll sig mkt rätt i den form som existerade. Det var naturligt.
Det hade pratats om ett par högtalare som en av DJ:arna hade hemma som var det bästa som samtliga hade hört. Flera lyssningar genomfördes och även jag var fast. Jag hade för första gången mött Carlsson. En ny värld uppenbarades, en värld jag endast hört talas om innan. En av mina bästa vänner hittade således ett par Carlsson oa12 som målades i en klarblå kulör, som i sin tur inspirerats av ett par blå Carlsson oa50.2 i Kristianstad, tillhörandes en viss Jens Ranefjord. Man blev medlem på Hifimagasinet.com´s forum, men det dröjde inte länge förrän det havererade totalt och Hififorum skapades ur dess ruiner. Vid samma tidpunkt hittade jag mina nuvarande högtalare, men hade inte på ett halvår ens råd att montera fungerande element i dem. Jag fick kontakt med Jens via ICQ, och han tipsade om Hififorums irc-kanal #Hififorum.nu på Quakenet. Eller om det var Dalnet, minns inte.
Det var här, som jag nämnde inledningsvis, som det gick käpprätt åt h-e. I positiv bemärkelse. Det var här jag blev varse om ett hififorums rätta ansikte, och jag älskade det jag såg. Ännu en ny värld hade öppnats för mig. Forumet och irc-kanalen gav så mkt av info om hifihobbyn, men samtidigt en massa kunskap om vad för slags människor som sysslar med det. Jag hade nu bara sysslat med hifi ngt år och hade inte en susning om vad det rörde sig om. Jag hade egentligen inga åsikter om något, utan sög i mig allt intressant. Efter ett tag stod det ganska klart att det fanns rätt stora fiskar i den lilla hifiankdammen, en del av dem till synes rätt fula sådana. Politik, prestige och slughet lurade under ytan och tillsynes puttrade. Detta visade sig till slut att Hififorum inte alls var så opartiskt och oskyldigt som man hade hoppats på. Det var antagligen oundvikligt med de givna förutsättningar som fanns. Ur denna "kris" skapades de första tankarna på Faktiskt.se, som skulle vara ett absolut fritt forum utan några som hellst tyckanden om medlemmarnas åsikter. Om detta hade jag ingen aning vid denna tidpunkt. Hififorum gick ur krisen genom att senare säljas till en ny ledning. Ur stoffet fortsatte inte bara Hififorum, utan samtidigt skapades också Euphonia. Därmed grundades förutsättningarna för att täcka in alla egentliga grenar av hifihobbyn; fikastämning, highend-mys och hardcore diskussion.
Jag fick ett privat meddelande av ovan nämnde Jens Ranefjord att han och Hali, Naqref, Peeweed, Fonzeka, Besan, Lazyworm och Aexi, hade startat ett nytt forum som en motreaktion till den senare tidens utveckling på Hififorum.nu, där diskussionen kunde flöda fritt med minimal inblandning av moderatorer. Jag var inte sen att logga in. Samtidigt skapades kanalen #faktiskt.se på Quakenet.org, och det gamla #hififorum.nu tynade bort. #faktiskt.se har frodats sedan dess. Som klassiker genom tiderna har varit online-lagning av slutsteg, uppkomsten av Quakti och framförallt alla riktigt usla ordvitsar.
Om man skall tala om Faktiskts historia så kan man nog få in det i en slags perioder med vaga gränser. I början fanns en del av de rabiata linninisterna kvar, men de förde inte så mkt oväsen på slutet (som kuriosa finns en del historiska avtryck i vår policytext, där det nämner linninister, lts:are etc). Mycket av den objektiva, avskalade stämning vi haft på diskussioner har lockat en hel del LTS:are, om man tillåter sig att dela in folk i fack. Jag skulle nog tala osanning om jag påstod att det inte påverkat forumet, naturligtvis positivt men också negativt. Jag tror att många de rätt hårda diskussioner fått diskuterats klart så har många kommit överens, och detta har genererat att alla forumets medlemmar verkar ha haft samma åsikt i mycket, lite fördomsfullt skrivet; också i allt. Jag kan nämna nyckelord som EKK, piP, 668, 208, 1090 etc etc. En spännande sak är att det inte bara attraherat hifi-entusiaster, utan också musiker och fysiker, vilket har gett en del krydda åt diskussionerna.
Många av diskussionerna har behandlat rätt tunga ämnen som hur vi eg ser på vår hobby, vad hifi egentligen är. Detta har varit smältdeglar med mycket uppretade känslor, men ändå har man kommit fram till lösningar och lärdomar. Man har genom bråken också lärt sig att argumentera för att just få ut så mkt ur en diskussion som möjligt. Detta har ju också gjort så att orutinerade debattörer ibland kan ta illa vid sig då deras argument slås hål på rätt effektivt. En nackdel till kanske.
Hur är läget nuförtiden? Det kan beskrivas som stabilt. Mycket är redan diskuterat och det känns som ett vakuum så mängden av inströmmande ämnen har minskat en del på grund av detta, då alla vet vad folk tycker. Detta kan bero på att inflödet av nya medlemmar kanske är lågt, kanske de nya inte vågar att ställa frågor. En del av de som startade forumet har, förhoppningsvis tillfälligt, lämnat sina forna platser för att göra annat. Ändrade förutsättningar i verkligheten, det där tråkiga utanför internet, ändrar också intresset. En del av de gamla finns givetvis i viss mening kvar, andra inte. En del nya har tillkommit som admin, däribland jag. De tre forumen, som en gång var en, har hittat sina former där de kan verka. En tyst "deal" har varit att inget forum kan officiellt (exklusive dess medlemmar) kritisera ett annat. Det finns heller inget behov av det, iaf inte längre. Vi har funnit vår form och inser de behov att de andra finns. Det ÄR omöjligt att samla alla under ett parasoll, det blev smärtsamt tydligt redan när Hifimagasinet brakade samman. Man gjorde om samma misstag med Hififorums "första liv".
Resten är, som man säger, historia.