Förklara och definiera ortoakustik

[sprudel]

I tråden om ortoakustisk träff pratas om just ortoakustik. För mig enbart ett begrepp utan innehåll. Skulle någon vänlig själ i all anspråkslöshet vilja sig på ett försök till förklaring och tom kanske en liten definition för att hjälpa till med avgränsningar för vad som inte är ortoakustik.

[IngOehman]

Det snabba svaret på frågan är att det är "såsom Stig Carlsson tyckte att man skulle dekoda en en- eller tvåkanalsinspelning, för att återuppliva musiken i ett vardagsrum, med dess inneboende klangliga rikedom bevarad".

De längre svaren är långa, och har inte så lätt att få plats på ett forum, utan passar bättre för ett längre föredrag om några timmar eller så.


Men - kort kan sägas att det bygger på samverkan mellan högtalare och rum, samt ett fokus på vad Stig kallade "totalljudskurvan". Den sistnämnda är närbesläktad med energikurvan, men är inte riktigt samma sak.

En annan sak som är speciell med den ortoakustiska musikåtergivningen är att den baseras på repetition av transientinformation, enligt ett specifikt mönster i tiden och rummet.

På sätt och vis kan man säga att det är en pragmatisk (det här låter bra-baserad) tanke, och den har därför även utvecklats / modifierats lite genom åren. Men med lite reverse engineering tilsammans med åratal av intervjuer med Stig går det förstås att beskriva vad det handlar om även i termer av specifikationer.


Vh, iö

- - - - -

PS. Orto betyder rätt, och akustik betyder läran om ljudet. Han var inte blyg Stig.


PPS. Det kan tilläggas att det finns en "enkoderhalva också", och den bygger på likande tankar, men då förstås att fånga musikens klangliga rikedom.

Dock är den av olika skäl mycket mera outvecklad. Den halvan av ortoakustiken är monofonisk, eftersom Stig inte gjorde några flera experiment med inspelningsteknik, efter det att han på 70-talet "gav upp" och accepterade att även stereofoniska inspelningar kanske kunde fungera.

Jag gjorde några inspelningsexperiment "åt honom", det vill säga använde mikrofonuppställningar som han föreslog, och spelade upp för honom. Vi var överens om att det inte var så lyckat. (Han föredrog på alla sätt mina mikrofonuppställningar.)

Han förklarade att om han skulle ägna sig något åt stereoinspelande i framtiden, så behövda han ha resurser att göra en massa egna experiment först. "-Jag vet hur jag vill att det skall låta, men jag måste göra experiment för att hitta vägen dit", menade han, fritt citerat ur minnet.


Edit: "tvåkanalsinspelning" ändrat till "en- eller tvåkanalsinspelning"

[celef]

jag har heller inte greppat konceptet, men som jag har förstått det så handlar det om att skapa gynsamma förhållanden mellan tidiga och sena rumsreflexer mellan högtalare och lyssnare för att maximera ljudkvalitén

även om andra högtalare och uppställningar uppfyller kraven ovan så så tror jag inte att dom kan kallas ortoakustiska, för det så måste nog en helvetiskt massa parametrar uppfyllas, vilka dessa parametrar kan tänkas vara har jag inte en susning om

[celef]

PS. Orto betyder rätt, och akustik betyder läran om ljudet.

"rätta läran om ljudet" har länge förundrat mig, hade det inte varit bättre med "så här ska det låta" eller "det rätta ljudet"?

[sprudel]

Är då Carlsson upphovsman till begreppet?
Tack för svar, fast jag vet inte om jag blev så mycket klokare, men om man prövar negationen kansle vi kan komma vidare; när är en högtalare inte ortoakustisk (stavas det ortho, eller orto?).
En tankestruktur som kan upplevas som svår att förklara men framstår som hyfsat klar för förklararen kan få hjälp av en lämplig analogi, men risken för fel är ju också stor om man inte är samspråkiga i övrigt, men prova gärna för än så länge är det lite diffust för mig.
Trevlig lördagskväll önskar Sprudel:)

[Naqref]

Det snabba svaret på frågan är att det är "såsom Stig Carlsson tyckte att man skulle dekoda en tvåkanalsinspelning, för att återuppliva musiken i ett vardagsrum, med dess inneboende klangliga rikedom bevarad".

Hmmm det skulle innebära att OA-5 och OA-6 inte skulle vara orthoakustiska högtalare då de är gjorda för monofonisk uppspelning primärt. Kan man då kalla dom OrthoAkustiska?

[Jocke]

Grovt förenklat så var rundstrålande högtalare populära på 60 o 70-talen. De gav stor rymd åt återgivningen och man kunde röra sig tämligen obehindrat i rummet utan att återgivningen försämrades. Sedan länge var ju direktstrålande förhärskande. de projicerade fram en detaljerad stereobild men begränsade god återgivning till "sweetspot". Det här fungerade naturligtvis bra med stereoåtergivning medans de rundstrålande högtalarna (typ Carlsson/Sonab och andra) inte kunde återge stereo med samma skärpa. Stigs 80-talare kombinerade på ett genialt sätt de här koncepten med en återgivning som medgav såväl rymd, stereoperspektiv och en relativt stor sweetspot.

/Jocke

[paa]

Iden den länkade tråden nedan diskuteras Carlsson och ortoakustik en hel del, fast det har ju tunnats ut en del på slutet, men Peter S. påstår att han ska fortsätta, (ja t.o.m bli färdig med historien innan Carlssonträffen i höst):

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... c&p=361789

Klicka på "visa hela tråden" och välj rullgardinen "redigera" och "Sök på den här sidan"
skriv in "ortoakustisk" utan fnerpar, så hittar du en hel del intressant.

[sprudel]

Summering hittills, en förening av två olika högtalarprinciper-direktstrålande och rundstrålande med avsikt att nå en stoooor sweetspot med bra stereoperspektiv. Korrekt?

[Jocke]

Åsså rymd förståss!

Konsekvenserna blir ju bland annat att man lyssnar "off axis". Dessutom måste man ta hänsyn till tidiga och sena reflexer mm för att högtalarna ska integrera väl med rummet. Det är ett sammansatt begrepp som består av flera tekniska faktorer.

/Jocke

PS. Skrev tidigare att 60 o 70-talarna var rundstrålande men redan 70-talarna började väl luta lite så man kan se en stegvis utvecking. Man kan ju fundera lite över vad nästa steg hade bivit?

[Naqref]

Man kan ju fundera lite över vad nästa steg hade bivit?

80-talarna och sedan trevägarna?

[Jocke]

Man kan ju fundera lite över vad nästa steg hade bivit?

80-talarna och sedan trevägarna?

Jag 80-talarna som vi var inne på tidigare och jag försökte beskriva vägen dit. Man kan ju se en utveckling i OA58/60 och L4/L6 där höjden över golvet är i närheten av OA51 men där baffeln rätats upp något ytterligare. Jag har inte hört dessa skapelser men antar att stereobilden skärpts lite och att behovet att dämpa tidiga reflexer minskat en aning (att döma av baffelns lutning och absorbenternas storlek).

3-vägaren är väl förborgad en ytterst liten skara att ha fått avnjuta (?) i Stigs sällskap eller med Eriks rekonstruktion. Men även QA51+OB51 är väl att betrakta som en 3-vägare?

/Jocke

[Erik_Johansson]

Man kan ju fundera lite över vad nästa steg hade bivit?

80-talarna och sedan trevägarna?

3-vägaren är väl förborgad en ytterst liten skara att ha fått avnjuta (?) i Stigs sällskap eller med Eriks rekonstruktion. Men även QA51+OB51 är väl att betrakta som en 3-vägare?

/Jocke

Trevägaren har det inte blivit ännu annat än i den förenklade versionen. Men det kommer det snart att bli ändring på. Originalritningarna är nu ordnade och flera ytterst kompetenta och insatta personer har generöst erbjudit sin hjälp.

/Erik

[IngOehman]

Det snabba svaret på frågan är att det är "såsom Stig Carlsson tyckte att man skulle dekoda en tvåkanalsinspelning, för att återuppliva musiken i ett vardagsrum, med dess inneboende klangliga rikedom bevarad".

Hmmm det skulle innebära att OA-5 och OA-6 inte skulle vara orthoakustiska högtalare då de är gjorda för monofonisk uppspelning primärt. Kan man då kalla dom OrthoAkustiska?

Jag skrev fel. Menade stereofonisk* uppspelning av en- eller tvåkanals-
inspelningar.

Stig använde två högtalare (i en sorts stereouppställning) även för mono-
inspelningar, men jag tror han inte gjorde det från allra första början.

Kolboxen såldes t ex mig veterligt som enstaka högtalare, även om man
såklart kunde köpa två, och många gjorde det.


Vh, iö

- - - - -

*Stereo betyder inte två. Man kan tala om enkanalsstereo, tvåkanals-
stereo, fyrkanalsstereo...

[Jocke]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stereofoni

/J

PS. Tänkte använda en Smiley med öron men de som finns ser inget snälla ut!

[petersteindl]

Är då Carlsson upphovsman till begreppet?
Tack för svar, fast jag vet inte om jag blev så mycket klokare, men om man prövar negationen kansle vi kan komma vidare; när är en högtalare inte ortoakustisk (stavas det ortho, eller orto?).
En tankestruktur som kan upplevas som svår att förklara men framstår som hyfsat klar för förklararen kan få hjälp av en lämplig analogi, men risken för fel är ju också stor om man inte är samspråkiga i övrigt, men prova gärna för än så länge är det lite diffust för mig.
Trevlig lördagskväll önskar Sprudel:)

På engelska heter det ortho acoustic.

På svenska heter det ortoakustisk.

Du har alltså stavat rätt.

Jag känner mig tämligen helt övertygad om att Stig Carlsson var upphovsmannen till begreppet ”ortho acoustic”.

Benämningen fanns för övrigt redan på 60-talsmodellerna d v s Stig Carlssons rundstrålade högtalare. 1962 kom de första skisserna på den högtalare som idag kallas för OA-6 typ1 och den var ortoakustisk. Stig Carlsson spelade med endast en högtalare på den tiden. Han spelade således i mono och med endast en högtalare. Med 70-talsmodellerna spelade han monoinspelningar med 2 högtalare. Han satt aldrig på mittposition vid monolyssning och inte så ofta vid stereo. Det var bara på vissa skivor som Stig satt i mittposition och då fick man sitta på stolarnas armstöd eftersom två stolars armstöd var mittpositionen. Stolarna fick inte flyttas omkring. Dess positioner var markerade på heltäckningsmattan. På 90-talet flyttade han upp till övervåningen och då blev det lite ledigare hållning

Före OA 6 fanns den högtalare som allmänt kallades för Kolboxen.
Den hade inbyggda slutsteg och den marknadsfördes av Elektronlund. Dess typbeteckning var LOAS 1001E och den fanns mellan 1959-62. LOAS står för Lund Ortho Acoustical System. Det fanns även en kontrollförstärkare som hette 1001K. Den var för övrigt också mono d v s endast en kanal.
1001E och 1001K bildade tillsammans systemet 1001. En lustig sak är att 1001E ibland marknadsfördes som Effektförstärkare med högtalarkon.

Jag håller på med att i detalj skriva ner vad begreppet står för och hur det sakta kom att förändras genom årtiondena av Stig Carlsson.

MvH
PS

[sprudel]

En dokumentation av Carlssons insatser för välljud är ju i sanning en kulturhistorisk bedrift av rang.
Bered dig dock på kritik av de som anser sig ha uppfattat Carlssons tankar och intentioner annorlunda än du. Detta är allvarliga ting för en del.
Notera mig för ett exemplar av första utgåvan Den får gärna kosta.

[Frodrak]

Iden den länkade tråden nedan diskuteras Carlsson och ortoakustik en hel del, fast det har ju tunnats ut en del på slutet, men Peter S. påstår att han ska fortsätta, (ja t.o.m bli färdig med historien innan Carlssonträffen i höst):

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... c&p=361789

Klicka på "visa hela tråden" och välj rullgardinen "redigera" och "Sök på den här sidan"
skriv in "ortoakustisk" utan fnerpar, så hittar du en hel del intressant.

Träff?? Var ? När?

[paa]

Iden den länkade tråden nedan diskuteras Carlsson och ortoakustik en hel del, fast det har ju tunnats ut en del på slutet, men Peter S. påstår att han ska fortsätta, (ja t.o.m bli färdig med historien innan Carlssonträffen i höst):

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... c&p=361789

Klicka på "visa hela tråden" och välj rullgardinen "redigera" och "Sök på den här sidan"
skriv in "ortoakustisk" utan fnerpar, så hittar du en hel del intressant.

Träff?? Var ? När?

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... c&p=558723

[Frodrak]

Se där Den som letar, han söker, och det tänkte jag inte på att göra... (Lite slö och ringrostig). Tack Paa