lennartj skrev:För att minska diffraktionen från fönsterbrädan ovanför mina OA52 och höja ljudbilden något funderar jag på att göra 16 cm höga socklar.
Då hamnar högtalarnas överkant några millimeter under fönsterbrädan.
Temporärt har jag ställt dem på IKEAs förvaringsboxar i papp som har exakt rätt höjd. Ljudbilden blir lite högre och kanske en aning bättre definierad.
Dessvärre blir basen lite lättviktigare, vilket kan bero på tre faktorer.
1. Sämre koppling till golvet med pappkartonger i stället för SD-fötter
2. Baselementet högre upp från golvet
3. Längre från bakväggen, nu 17 cm för att komma i kant med med fönsterbrädan, tidigare 10 cm (värmeelementets tjocklek).
Bör jag bygga sockeln i lätt eller tungt material?
Endast ram, eller med platta i botten och/eller på ovansidan?
Jag har hittills använt tre SD-fötter per högtalare placerade så att tyngden blir någorlunda lika.
Om jag bara bygger en ram, hur gör jag med SD-fötterna?
Är det någon som har praktiska erfarenheter?
Om inte är jag ändå tacksam om några vill utbyta idéer och tankar.
Är det hela basområdet som du upplever blir lättviktigare? Eller är det lågbasen? Eller är det mellanbasen? Eller är det den övre basen? Eller tom möjligtvis undre mellanregistret? Om det t.ex. blir en mindre dipp i området mellan 120 Hz - 350 Hz så påverkar det på ett komplext sätt. Instrument med grundton under 100 Hz upplevs som mörka, burkiga och tillsnöpta och långsamma. Instrument med grundton i området 120 - 350 Hz upplevs som ljusa och med avsaknad av kroppslighet och därför som tunna eller slanka och om man spelar starkt, även som skrikiga. Jag vill påpeka att så upplever mitt inre jag problemet med en dipp i just det området. Det är således min personligt objektivt upplevda upplevelse. Sedan beror lyssningsresultatet på musikens komplexitet och dynamik.
OBS! Eftersom denna min objektivt upplevda upplevelse inte behöver vara lika för dig eller någon annan så blir min upplevelse subjektiv ur din eller någon annans synvinkel men min upplevelse är fortfarande i högsta grad en objektiv upplevelse inom mig d v s som jag upplever det. Detta innebär att även du har din objektiva upplevelse, men som jag å min sida betraktar som subjektiv
Ponera nu att vi definierar frekvensområdena på följande vis:
Lågbas = 20 Hz-40 Hz
Mellanbas = 41Hz-100 Hz
Övre bas = 101 Hz - 200 Hz
Undre mellanregister = 201 Hz - 400 Hz
mellan mellanregister = 401 Hz - 1 kHz
övre mellanregister = 1 001 Hz - 2 kHz
Undre diskant = 2 001 Hz - 4 kHz
mellandiskant = 4 001 Hz - 10 kHz
Övre diskant = 10 001 Hz - 20 kHz
Då blir det kanske enklare att klargöra begreppen tycker jag. Denna indelning bygger på att tonfrekvensområdet sträcker sig över 3 dekader där varje dekad utgörs av bas resp. mellanregister resp. diskant och mellanområdena har jag satt större än resp. ytterområde som är satta till 1 oktav.
Detta är inte en musikalisk indelning som har med stämning av musikinstrument att göra utan klassificeringen är snarast ur ett psykoakustiskt perspektiv, där tonfrekvensområdet är definierat utifrån hur vår hörsel hör toner d v s definitionen på tonfrekvensområdet är 20 Hz - 20 kHz.
Väl mött
Peter