Stig Carlssons "Kolboxen" 1953-

av **Johan_H** » 2010-01-16 18:53

Bra fråga (den sista).

Jag är själv 50 bast men har inte heller sett nån kolbox. Jag googlade också, och hittade bilder på HÖGTALARE, plus läste om nån eldare på en ångbåt början av seklet som hade dött efter att ha fått en kolbox i huvet.

Finns det nån som vet hur en kolbox egentligen ser ut? :-)

av **dalkarl** » 2010-01-16 19:16

Söker man på engelska coal shuttle - tada :wink:

http://www.flickr.com/photos/57498517@N00/129344299

av **Ragnwald** » 2010-01-16 19:18

Jag har faktiskt sett en kolbox, som såg nästan på pricken ut som Lunds variant.
Den var dock lite större både i basen och ovankant, ett lock och rejäla handtag på sidorna. Den var i koppar med handtag i brons.

Har också försökt googla utan resultat.

av **Ragnwald** » 2010-01-16 19:23

dalkarl skrev:Söker man på engelska coal shuttle - tada

Det var en liten en.
Den jag såg var stor och bars förmodligen upp i östermalmslägenheten av två kolgubbar.

av **rolfzetterberg** » 2010-01-16 19:58

Man kunde också kalla dem för "kolhämtare"och då såg de ut såhär:

Bild

av **lennartj** » 2010-01-16 21:34

Det förvånar mig lite att det inte går att hitta en enda bild på kolboxens formmässiga förebild kolhämtaren i exakt rätt modell.

Min mormor hade en stor AGA-spis som eldades med koks.
Den fyllde man på med en kolhämtare som var ganska lik den som rolfzetterberg har hittat en bild på, fast den har fel form på öppningen.

Hennes kolhämtare var av svartmålad plåt i ungefär samma storlek som den på bilden, fast med proportioner som var mer lika Carlssons "kolbox" där öppningen motsvarade snittet på en kapad kon, fast i något brantare vinkel än högtalarens.
Den användes för att bära upp en dagsranson koks från bingen i källaren.

Jag tog för givet att jag lätt skulle hitta bilder på nätet med att googla på "AGA-spis kolbox", men tji fick jag sånär som på varianten i ett dockskåp http://www.uppsalaauktion.se/objekt40586/dockmobler.html
Klicka för större bild så hittar du "kolboxen" uppe till vänster.

Jag upptäckte just att en kortfattad beskrivning av den finns i
Olle Mirschs hifihistoria, del 4
http://www.faktiskt.se/modules.php?name=News&file=article&sid=191

av **Nefilim** » 2010-01-16 21:49

Ytterligare en svensk variant.

Och smutsig.

Bild

av **Ragnwald** » 2010-01-16 22:03

En liten till.
Bild

av **Johan_H** » 2010-01-17 00:01

Underbara inlägg, de berikade!

När jag såg den första bilden på en kolbox efter att frågan ställts, tänkte jag "Den ser ju precis ut som en Kolbox"! :-)

Jag såg på CarlssonPlanets Downloadsida att den även tycks kallas "Coal Scuttle" på engelska. Detta funkar ungefär lika bra att googla som Coal Shuttle.

Intressant också att läsa Mirschs text om Sonabs historia.
___

Jag fick en halv fundering om hur det skulle vara att göra en ny generation Kolboxen av formpressat trälaminat, med moderna element, moderna beräkningar och baserade på moderna mätningar, men med Stig Carlssons bibelhållna ortoakustiska principer osv.

Om man kunde tillverka "kanonröret" till rimligt pris, behövs sen bara en bottenbaffel, en mellanvåning 1 dm från toppen, samt mellanregisterbaffeln längst upp. Till detta kommer några stödstrukturer på bafflarna, men inget oöverkomligt?

Kul om man kunde synka detta med rörtrenden. Och idag är möjligen marknaden internationell? Förstår om man kunde lansera "Lund Ortho Acoustic System "1002". :-)

Företaget som rosar marknaden med nya modeller ideligen, ideligen, vartenda halvsekel... :-)

av **lennartj** » 2010-01-17 00:33

Nefilim skrev:Ytterligare en svensk variant.

Och smutsig.

Det där är nog mormors modell, trots allt.
Jag hade för mig att den smalnade av något mer, men min minnesbild är nog delvis fel för vinkeln på öppningen stämmer väldigt väl.

av **Johan_H** » 2010-01-17 22:20

Nu sitter alla nya elementen i kolbox nummer 1, alla kablar är dragna till separata terminaler, ett improviserad filter är ditsatt, och kolboxen ger ljud ifrån sig.

Men, hmm.

Kolboxen är svag i den högsta diskanten, och saknar den djupa basen.

Stig Carlssons rörförstärkare har ett avsevärt diskantlyft, och en baspuckel för den nedersta basen:

Bild

Man inser varför. Högtalaren låter ungefär som denna kurva uppochner. :-)

Nästa steg i projektet är att uppdatera den andra högtalaren på samma sätt så man kan få en ljudbild att lyssna till.

Sen är det läge att fixa ett Behringerfilter samt Basta! enligt tips ovan och sätta igång att trimma på kurvorna... :-)

av **Densen** » 2010-01-17 22:46

Spännande "början". Vad använder du för filter? Finns elementdata för diskant och mellanregister, med tanke på bl.a. elementvolym för mellanregistret? Basen är den jag själv använder med gott resultat, så där kan du nog få till det bättre. För basen bör du nog fylla upp ordentligt med "fluff", inte som i original, då volymen väl inte är så stor. Kanske höjden från golv, avstånd från vägg inte är fullt optimal heller. Ingen av diskanterna har ju direktriktning mot lyssningsplatsen, så där bör du nog ha ett litet lyft. Hur har du boxarna placerade, det skall nog inte vara dämpning bakom dem i varje fall.

av **petersteindl** » 2010-01-17 22:47

Johan_H skrev: ...Man inser varför. Högtalaren låter ungefär som denna kurva uppochner.

Just det, jag tänkte skriva det i början av tråden men jag glömde. Du måste fixa frekvensgången d v s införa elektronisk kompensation.

MvH
Peter

av **Johan_H** » 2010-01-18 13:43

Du måste fixa frekvensgången d v s införa elektronisk kompensation.

Då fixar jag det med t.ex. Behringer i första hand.
___

Finns det nån teknik nuförtiden där man har ett enkla delningsfilter i högtalaren (mest för att skydda t.ex. diskanterna) och sen pluggar in en mer specifik frekvenskompensation mellan försteget och slutsteget?

Vissa förstärkare kan m h a nån mätmick brusa av rummet och justera frekvensgången internt för att kompensera för underlig eller osymmetrisk möblering mm. Tekniken borde finnas om än inte som stand alone...? :-)

av **mapem** » 2010-01-18 15:12

Vad kommer det sig att kolboxen dippar i diskanten? Det gäller knappast popboxen, med samma bestyckning i toppen i original. Där upplevde jag det snarare tvärtom.

Kan nämna att jag ett tag hade en tiotummare i botten på min ena popbox (i egen kavitet naturligtvis) passivt delad vid ca 2-300 så att båda kanalerna gick till den. Det lät riktigt bra. Bättre än OA-6 typ II tyckte i alla fall jag vid direkt jämförelse i samma rum. Filtret och elementet kom från mitt slaktade RT-horn. Förstärkaren var en Tandberg TR 2025. Så eventuellt kanske passiv delning kan funka också på en kolbox, vad vet jag.

av **petersteindl** » 2010-01-18 17:40

mapem skrev:Vad kommer det sig att kolboxen dippar i diskanten? Det gäller knappast popboxen, med samma bestyckning i toppen i original. Där upplevde jag det snarare tvärtom.

Kan nämna att jag ett tag hade en tiotummare i botten på min ena popbox (i egen kavitet naturligtvis) passivt delad vid ca 2-300 så att båda kanalerna gick till den. Det lät riktigt bra. Bättre än OA-6 typ II tyckte i alla fall jag vid direkt jämförelse i samma rum. Filtret och elementet kom från mitt slaktade RT-horn. Förstärkaren var en Tandberg TR 2025. Så eventuellt kanske passiv delning kan funka också på en kolbox, vad vet jag.

Kolboxen var inte delat uppåt på mellanregistret d v s 9710 med dubbelkon gick ofiltrerad mot diskanten och 9710 gav direktljudet i diskanten.

Sedan var det så att den ena diskanten pekade ner mot golvet i lyssnarens riktningpå kolboxen. Jon Idestam Almqvist gillade inte riktigt det arrangemanget. Han uttryckte tanken på att det skulle varit bättre att vrida alla diskanterna i kolboxen 45 grader.

Nåväl, popboxen hade direktljudet i diskanten från en MT20HFC. Popboxen hade en spole i serie med 9710 för att filtrera bort diskanten från 9710.

MvH
Peter

av **Johan_H** » 2010-01-19 00:14

Bra kommentarer, både mapem och Peter.

I originalkolboxen är 9710:an ofiltrerad, medan Peerlessdiskanterna går över en 50 nF konding och en trafo, okänd. Men där är tonkurvan boostad av rörsteget i den högsta diskanten, vilken dessutom går genom både mreg och diskant.

I mitt improviserade filter plankade jag OA5.3, eftersom jag tänkte, att, just, toppen är lika. Där är F87 (mreg) skuren i diskanten med 0.6 mH, och 4.7 uF parallellt över F87. I serie med kondingen ska även ligga ett R också, vilket jag inte lödde in, detta skar väl bort ytterligare diskant.

F87 är i kolboxarna riktade mer framåt lyssnaren än i popboxen, vilket nog gjorde att delar av det diskantskurna mellanregistret blev än mer påträngande än den upponervända frekvenskurvan antydde.

Men som Peter säger kändes det som om diskanten från de fyra T22 till stor del kom bort. Diskanten mitt fram blåste ner i golvet, och de andra in i väggarna. Det är en spännande idé att montera alla diskanterna så att huvudloben går svagt uppåt ungefär som om de monterats på en horisontell yta; ungefär som T22 verkar tänkta att jobba. Ska definitivt prova den varianten när jag fått koll på läget! :-)

Stig Carlsson gjorde ju en integrerad tonkurva från Kolboxarna, som byggde på 36 mätmickar och uppmätt över totalt pi/2 steradianer ut från ett hörn. Det vore intressant om man i motsvarande mätningar inte bara kunde åskådliggöra "medelvärdet", utan även ge en uppfattning om spridningsmåttet, i vilka riktningar olika frekvenser främst hamnar. Oklart hur detta ska åskådliggöras dock...

Kanske skulle nåt sånt ge en bättre förståelse för vart "ljuden" egentligen hamnar.

av **faulhund** » 2010-01-22 22:35

Hej Johan och alla andra,

Gratulerar först och främst till fyndet! Jag är också 50 men har aldrig haft lyckan att höra Kolboxar. (Jag har också varit förskonad från att elda med kol - ända tills jag flyttade till Österrike 1993. Men där installerade man då ännu analogtelefoner, så snacka om att vara gammalmodig. Det var väl växlar med steg-för-steg-väljare, som ryssarna installerat på sin tid, där sista väljaren satt som en reläbox i huset, och man delade abonnentledningen med tre grannar ...)

Din dokumentation av Kolboxarna är det intressantaste jag läst på faktiskt.se. Jag förstår dock inte, varför du inte återställer dem till originalskick. Av det hundratal som tillverkades lär det inte finnas många kvar - allra helst inte i fungerande skick. Därför förefaller mig ett sådant kulturellt unikum vara något mycket värdefullare - även om man jämför med vad nytillverkade med moderna medel skulle kosta! Är de gamla elementen i användbart eller reparabelt skick? I annat fall är utbyte mot F87 och T22oa ju acceptabelt, eftersom de konstruerats som ersättare till sina berömda föregångare. Men hur är det med basarna? Om 800-ohms-elementen kan räddas, skulle du ju kunna använda rörförstärkaren!!!. Även med F87 skulle du kunna använda transformator utan att förlora något väsentligt; den får naturligtvis bli större än den som används enbart till diskanterna, men då den bara behöver arbeta från 300 Hz, så skulle den inte äventyra stabiliteten i rörförstärkaren, som ju har låg utimpedans tack vare sin kraftiga motkoppling. Se Idestam-Almquists artikel, som beskriver hur Kolboxförstärkaren trimmats till litet högre uteffekt! Om jag har förstått det rätt, är diskantfiltret detsamma som i "popboxen" och OA5 - fast med 100 gånger högre impedans: Transformatorn har dimensionerats så att dess primärinduktans är de 50 mH man behöver.
Kanske slutar det med att du låter bygga nya lådor till de moderna elementen ...

Ja, det var mycket inspirerande att se hur en Kolbox ser ut. Jag får faktiskt lust att bygga en om jag hittar 800-ohms element. Att göra en rörförstärkare är mig inte främmande. Jag är visserligen mikroelektroniker ... men de flesta elektronikböcker jag hittade i skol- och stadsbibliotek på min tid handlade fortfarande om rör!

Lycka till

av **Johan_H** » 2010-01-23 10:05

Hej, och tack för glada tillrop, och jag är glad att Du noterar att många bidragit till att göra diskussionen intressant! :-)

Anledningen till att jag i detta steget inte återställer till originalskick är:

* Jag tror att mina Kolboxar är hemmamonterade, och det är oklart hur en sådan skiljer sig mot originalkolboxar betr "kulturskattsvärdet". Med lite tur kanske jag kan spåra högtalarens historia, återkommer i ärendet.

* Det finns ett rykte på långt avstånd att Stig Carlsson var mest intresserad av klassisk musik när han gjorde Kolboxarna. Själva högtalaren räcker inte till att ge tryck i den lägsta basen, därför gjordes rörförstärkaren med kraftigt baslyft längst ner (se tonkurvan ovan). Emellertid, om musiken byggde på starkare bas (som "popmusik"), räckte inte effekten på rörsteget (ca 15 W) till, i klartext, den jag pratade med tyckte inte Kolboxen lät bra på annat än klassisk musik.

* Högtalarelementen verkar av allt att döma funka, iallafall i den ena kolboxen, har inte hunnit börja med den andra än, de mäter 650-700 ohm, diskanterna mäter 16 ohm. Däremot funkar inte rörstegen, går väl att renovera, men i ett sånt projekt skulle jag nog välja att byta ALLT (kondingar och motstånd), dvs enklare att göra en ny förstärkare utifrån det extra kretskortet som följde med kolboxarna, och då är ändå "kulturskattsvärdet" oklart: Om man byter komponent efter komponent i ett rörsteg, hur länge kan man då säga att man restaurerar steget, och när har man gjort ett nytt steg?

* Kompromissen blev/blir att fräscha upp lådan utan att modifiera den, byta element till lågohmiga, och fixa elektronik med funktion enligt rörstegen med inbyggd frekvensanpassning. Detta ger ett antal fördelar:

-- Jag kan återgå till ursprungsskick, gm att montera tillbaka de äldre elementen.

-- Jag kan bygga ett nytt rörsteg lika det gamla. Det gamla sparas tillsammans med högtalaren för ev framtida beslut.

-- En modern Kolbox bör kunna funka för fler olika musikstilar.

-- En modern Kolbox skulle kunna ge ett unikt ljud, om Stig Carlssons designprinciper om "halvvågsdippen" stämde (återkommer med tankar om detta).
___

Det vore spännande att kolla hur långt man kom i att tillverka en modernare version av Kolboxen. Om "röret" väl finns, är det endast de tre våningsplanen som ska monteras dit -- enklare än en fyrkantig låda som alltid har 6 sidor. Ska kolla möjligheten till exjobb, projektjobb etc på lämpligt ställe. :-)

Är Du intresserad av att bygga rörsteget är en väg att Du utgår från kretskortslayouten från mitt extra kretskort. Det var inte så enkelt att man bara lade kretskortet på en scanner och fick en perfekt kopia, men man kan denna väg få en detaljrik bildfil (.TIF) som man kan köra i ett bildbehandlingsprogram och kantförstärka, svartvita, och sen för hand fylla i dåliga kretsgator och sudda bort prickar där det inte ska vara nån koppar.

Kanske kan man gissa var komponenterna ska sitta utifrån ritningen i RTV 1959 nr 4 ovan, eller om jag skulle kunna ta saftigt med digitalbilder hur komponenterna sitter.

Mycket komponenter finns nog att få tag på, rör etc, men har inte kollat HUR mycket. Osäker på rörsocklar, trafos etc.

Lite spännande är det allt med sånt här! :-)

av **phon** » 2010-01-23 11:06

Har du provat att låta F87 gå ofiltrerad som den gamla 9710 gjorde? Enkel operation.

Det kanske ger precis den extra diskant som behövs. F87 är lite snällare i diskanten, inte lika "ripplig" som 9710, så det kanske kan bli riktigt bra.

av **Johan_H** » 2010-01-23 11:17

Har tänkt men inte hunnit! :-)

Filtret sitter dessutom utanpå, så det är enklare än så! Provar snarast!!

Det borde förbättra avsevärt, har dessutom 12 dB filter på F87 just nu, det skär ännu mer än föreslagna filter till OA5.3 som ligger på något mer än 6 db (27 ohm i serie med kondingen)... :-)

av **Johan_H** » 2010-01-23 11:25

Om Stig Carlssons designprincip för "rak akustik"...

När jag ögnade igenom Stig Carlssons föredrag från 1959, noterade jag tre designkriterier:

* Högtalaren måste designas för att fungera i ett rimligt lyssningsrum (alltså inte designas för döddämpade mätrum).

* Högtalaren ska ha rak akustik, dvs den ska återge alla toner lika starkt.

* Högtalaren ska återge alla toner lika starkt i alla riktningar.
___

Detta med reflekterande ytors inverkan är svårt och intressant, därför uppehåller sig Stig Carlsson en del vid detta. För detaljer hänvisar han till Waterhouse 1958, nedanstående figurer kommer därifrån:

Om en ljudkälla befinner sig nära en vägg, har ljudkurvan en mindre svacka strax innan en halv våglängd från väggen. Precis intill väggen är ljudintensiteten den dubbla.

Om en ljudkälla befinner sig nära ett hörn med två väggar, har ljudkurvan en större svacka nära en halv våglängd från hörnet. Precis intill väggen är ljudintensiteten den fyrdubbla.

Om en ljudkälla befinner sig nära ett hörn med tre väggar, har ljudkurvan en jättesvacka en halv våglängd från hörnet. Precis intill väggen är ljudintensiteten en faktor åtta högre.

Bild

Uttryckt i dB kan skillnaden mellan högsta och lägsta ljudintensitet nära väggen bli enorm -- placerar man högtalaren i ett hörn blir ljudstyrkan ca +9 dB intill väggen och ca -12 dB en halv våglängd ut från väggen = en skillnad på ca 20 dB!

Waterhouse bekräftar de teoretiska resonemangen (bygger på sfärska Besselfunktioner) med mätningar. Exemplet nedan kommer från ett hörn med två väggar, och högtalaren längst in i hörnet.

Bild

___

Givet dessa naturlagar inses att det inte GÅR att göra en högtalare som låter bra så länge det finns väggar i lyssnngsrummet.

Men Stig Carlsson slet segern ur nederlagets käftar: Tänk om man kunde göra en högtalare med baselementet nära väggarna, och skära frekvensen innan svackan kommer! Och tänk om man kunde placera mellanregister och diskant ovanför svackan!

Om ljudhastigheten är 340 m/s, och frekvensen är 300 Hz, så blir våglängden 1.13 m, och halva våglängden 0.57 m. Svackan för 300 Hz kommer alltså vid 0.57 m. Om man gjorde en högtalare där mellanregistret sitter, säg, 940 mm ut från hörnet, skulle detta motsvara ett avstånd på 0.83 våglängder från hörnet och intensiteten skulle gott och väl hunnit svänga in mot asymptoten (streckade) linjen.

Det skulle tillochmed gå att dela vid 250 Hz, då hamnar mellanregistret 0.69 våglängder ut från hörnet. Intensitetskurvan är då precis på väg upp från svackan.

Stig Carlsson nämner 250 Hz i sitt föredrag, RTV nämner 300 Hz för den serietillverkade modellen. I kolboxen sitter 9710:an 770 mm från botten, och kolboxen har dessutom ben som är 179 mm, vilket ger totalt 940 mm. :-)

___

Ovanstående skulle alltså kunna illustrera Stig Carlssons designprincip. Han verkar dock ha kommit på den 1953 eller tidigare, men Waterhouse publicerade sin text januari 1958, så Waterhouse är knappast källan till den.

Är svackan viktig och relevant, eller försvinner den om det är ännu fler (motstående) väggar inblandade? Hur tänkte Stig Carlsson kring de konstruktioner som inte är avlånga och "lutar sig ut"...? :-)

av **Johan_H** » 2010-01-27 00:44

Historien om mina Kolboxar…

Jag lyckades spåra upp en person som funnits i närheten då mina Kolboxar tillverkades. Nedan följer en historia som nedtecknats efter ett telefonsamtal tidigare idag. Ev finns missuppfattningar etc men om nån kan komplettera bilden, återkom gärna! Jag har dessutom utelämnat alla namn.
___

Stig Carlsson utvecklade Kolboxen i början av 1950-talet. När frågan uppstod om att masstillverka Kolboxen fick Stig Carlsson kontakt med en entreprenör som med stor framgång sålt VW-bilar. Företaget Elektronlund startades, och med detta den första serietillverkningen av Kolboxen.

Försäljningen gick till en början bra, men det visade sig att det främst var ljudfantaster som köpte Kolboxarna. Kolboxen var dyr och exklusiv, och vägen framåt insågs med tiden gå via enklare och billigare högtalare. När försäljningen mattats av, stod Elektronlund med ett kvarvarande lager på kanske 30 högtalarhöljen.

Dessa köptes då av en person som även anskaffade resterande komponenter för tillverkning av kompletta system. Tillsammans med några bekanta (studenter vid Lunds universitet) satte han ihop Kolboxar på kvällarna som någon form av mindre bisyssla. De första Kolboxarna som blev färdiga köpte de ”av sig själva”, och det är två av dessa som nu finns i min ägo. Ett annat par Kolboxar såldes till Akademiska föreningen, och ytterligare ett par till Stadsteatern.
___

På 1970-talet startades en tillverkning av Kolboxar på nytt, denna gång i mindre skala med större variation på högtalarhöljena. Den ursprungliga Kolboxen hade träfaner i teak, men nu tillverkades den även i ljusare träslag, t.ex. ask. Men inte heller denna gång blev försäljningen särskilt stor.

Kolboxen hade några konstruktionsproblem. Ett ibland nämnd nackdel var rörstegets placering i omedelbar närhet av baselementet i Kolboxens botten. Detta fick högtalarelementet att torka vilket gav sämre ljud. Ett annan nackdel var att slutrören EL86 ofta arbetade nära sin maxeffekt. Detta gjorde att Kolboxen ”åt” slutrör, och den som lyssnade ofta fick byta slutrör ofta.
___

Tidigare i denna tråd har kommenterats att mina Kolboxar kom från nåt restlager nånstans. Detta stämde alltså.

Såvitt jag har fått fram, tillverkades alltså dessa, och alltså mina, Kolboxar ca 1957-58? När Akademiska föreningen hade ett stort jubileum 1958, hade de just fått sina Kolboxar.

I CarlssonPlanet.se antyds att en pirattillverkning skedde i Jönköpingstrakten sent femtiotal eller tidigt sextiotal. Såvitt jag förstår var detta inte den ”nytillverkning” som nämns ovan, då denna sägs ha ägt rum på sjuttiotalet?

Om någon kan komplettera bilden ovan, återkom gärna!

av **mapem** » 2010-01-27 11:31

Intressant resultat av hi-fi-forskning!

Just de som Akademiska Föreningen köpte måste ha varit ett av de par jag själv har lyssnat på i forntiden. De fanns i AF:s Stora Sal, upphängda i varsitt hörn på balkongen om jag minns rätt. Tydligen "källarproducerade" från Elektronlunds restlager. Bör ha varit synliga i teveprogrammet "Fråga Lund", som spelades in där.

av **lemmts** » 2010-01-27 21:08

Roliga uppgifter.

Lycka till med dina Kolboxar/ Lasse

av **Johan_H** » 2010-01-31 13:17

Om Kolboxens baselement…

I mitt renoveringsprojekt har jag nu satt igång med att göra i ordning den andra Kolboxen.

När jag tog isär den första, satt ett Sinuselement U-1051-ZH som bas. 800 ohm, 10” eller 259 mm diameter. Det hade en coatad, ”nedsänkt”, membrankant som fortfarande efter ett halvsekel var kletig! I nån annan tråd här på Faktiskt.se berättades att kletet var fluglim. :-)

Nedan ses några bilder på Sinusbasen.

Bild

När jag tog isär den andra Kolboxen, satt ett annat element där. Också 800 ohm, 10” men 251 mm diameter. Det här hade en veckad pappkant, fortfarande nog ganska hel men ger känslan av att vara spröd. Troligen är det en Peerless 10” eftersom detta element verkar vara det mest använda. Urtaget i botten på kolboxen passar bra till ett element med 251 mm, medan det är ”upphugget” några mm på min första Kolbox för att passa Sinus 259 mm.

Nån som vet vad detta är, är det en Peerless 10”?

Bild

I de renoverade Kolboxarna sätter jag in SEAS H1381-08, 8” och 8 ohm. De är mindre än hålet så jag har gjort en mellanring.

Bild

___

I övrigt har jag ännu inte fått mitt aktiva delningsfilter mm, så ljudmässigt har det inte gått framåt. Av längtan djupnar själen sägs det, men hur djup behöver en själ egentligen vara…? :-)

av **rolfzetterberg** » 2010-02-02 20:38

Såhär såg en Sinus 10-tums bas ut på den tiden-B1051:

Bild

Då är det bara att jämföra data och det verkar ju stämma ganska bra med storlek,anslutningar,hålen osv.Det enda som stör mig är den svarta färgen,som jag inte minns från någon tidig Sinus.Men man kan ju inte veta allt här i världen...senare fanns de definitivt i svart.

Nu till nummer 2.Jämför med en Peerless P100FM:

Bild

Samma sak här-jämför hål,anslutningar osv.Lacken var hos tidiga Peerless en sorts silverfärg.Om du river bort det där som täcker hålen och tittar efter ev stämpel på konen och där hittar en sån i vitt,ja då är det till 100% en Peerless.Men det är möjligt att den saknas eftersom det rör sig om en speciell 800ohmsvariant.

av **Johan_H** » 2010-02-03 16:15

Fantastisk info, stort tack, Rolf!!

För att börja med Peerless längst ner, så är elementet jag var osäker på med all säkerhet en Peerless 10", fast utan etikett i botten på magneten.

Membranet ser likadant ut (bortsett från dubbelmembranet), kanten är samma, och korgen ser likadan ut. Det finns två små liknande stämplar nere på korgens kant mellan skruvhålen. Imp: 800 ohm samt C 100W på mitt element, resp 8 ohm samt P100FM på Ditt. Man kan ju då undra om mitt element kan heta Peerless C 100W ?
___

Även mitt Sinuselement har runda hål fast det inte syns under dammskyddet. Det är dock svart, och verkar inte vara hemmamålat eftersom etiketten med Sinus sitter där den gör. Men elementet kan vara något modernare, det finns gamla skruvhål i träbaffeln och urtaget är lite uppförstorat, vilket antyder att nåt annat suttit där tidigare.

Peerlesselementets kon känns skörare, nästan sprött och fibrigt i kanten, medan Sinuselementet har en "fluglimscoatad" kant som fortfarande är lite kletig. Kanske pajade ursprungselementet och ersattes med ett Sinuselement?
___

Jag hade tänkt att låta alla dammskydden sitta kvar så länge, så att så mycket av Kolboxens originalutförande ska finnas kvar. Dessa exemplar var tillverkade av Elektronlunds restlager, frågan är om originalkolboxarna också hade tygdammskydd tejpade över bas- och mreg-elementen. Såna här idéer kanske kommer som en insikt efter några år när mängder av gullfiber har skakat ner och ligger på baksidan av konerna?
___

Nu har Behringerfiltret kommit, först ska jag begripa mig på det, och sen ska här skruvas och muttras med ljudet! :-)

av **petersteindl** » 2010-02-03 18:44

Johan_H skrev:Fantastisk info, stort tack, Rolf!!

För att börja med Peerless längst ner, så är elementet jag var osäker på med all säkerhet en Peerless 10", fast utan etikett i botten på magneten.

Membranet ser likadant ut (bortsett från dubbelmembranet), kanten är samma, och korgen ser likadan ut. Det finns två små liknande stämplar nere på korgens kant mellan skruvhålen. Imp: 800 ohm samt C 100W på mitt element, resp 8 ohm samt P100FM på Ditt. Man kan ju då undra om mitt element kan heta Peerless C 100W ?
___

Även mitt Sinuselement har runda hål fast det inte syns under dammskyddet. Det är dock svart, och verkar inte vara hemmamålat eftersom etiketten med Sinus sitter där den gör. Men elementet kan vara något modernare, det finns gamla skruvhål i träbaffeln och urtaget är lite uppförstorat, vilket antyder att nåt annat suttit där tidigare.

Peerlesselementets kon känns skörare, nästan sprött och fibrigt i kanten, medan Sinuselementet har en "fluglimscoatad" kant som fortfarande är lite kletig. Kanske pajade ursprungselementet och ersattes med ett Sinuselement?
___

Jag hade tänkt att låta alla dammskydden sitta kvar så länge, så att så mycket av Kolboxens originalutförande ska finnas kvar. Dessa exemplar var tillverkade av Elektronlunds restlager, frågan är om originalkolboxarna också hade tygdammskydd tejpade över bas- och mreg-elementen. Såna här idéer kanske kommer som en insikt efter några år när mängder av gullfiber har skakat ner och ligger på baksidan av konerna?
___

Nu har Behringerfiltret kommit, först ska jag begripa mig på det, och sen ska här skruvas och muttras med ljudet!

Sinuselementet var utvecklat för OA-6. Kolboxen hade en betydligt enklare bas. Stig blev inspirerad av den bas som AR använde. Därefter utvecklades den bas som skulle användas i OA-6 d v s de högtalare som sedermera kom att heta OA-6 typ 1.

MvH
Peter

av **rolfzetterberg** » 2010-02-03 20:24

Det är nog ganska troligt att det är en C100W du har.Har tyvärr ingen bild på denna.Däremot finns lite data från Peerless katalog:

Bild