Efter att ha lämnat Höör lastade jag in familjen i bilen och besökte Hifi Skåne i Malmö och pratade en stund med en annan Lasse, som tydligen haft ett nära samarbete med John Larsen och sålt i princip hälften av alla Carlsson som lämnat Skillingaryd. Jag hade ju ringt och bokat mina OA-58.2 i torsdags och han hade snällt hållt dem till mig, trots påtryckningar från andra kunder! Tack så mycket Lasse!
Väl hemma igen började det roliga:

-Får jag öppna pappa? Undrar Ludvig.

-Oj, är de till mig?

Kan de här små sakerna verkligen vara något att ha?

Emil hjälpte också till.

Ett ramspänt tyg med lite isolering i för att få ner lite efterklangstid.

Duken ska upp på väggen, men inte förrän en projektorduk införskaffats. Tyget kommer från tiogruppen och är designat av Birgitta Hahn.
Det första som hände efter inkoppling var att Ludvig ville dansa disco och då brukar jag sätta på "Just can't get enough" med Depeche Mode. Rackarns att han hade varit och dragit upp volymen till +10dB. Normal lyssning brukar ske vid -45dB så det dundrade på rätt bra. Efter en halvtimmas tröstande kunde dansen börja...
Ett första intryck är att de är lite vassa jämfört med mina Tellusar, som jag tycker har ett förföriskt mellanregister/diskant. Jag hoppas att de mjuknar lite efter lite inspelning. För övrigt tycker jag att de låter mycket bra och man häpnar över att en så liten låda kan prestera såpass mycket bas som de ändå gör. Nu ska vi bara inreda lite i det nya vardagsrummet så att det blir lite mysigt också.
/Bosse