OA6 typ 1, finns något motsvarande idag?

Samtal och diskussioner ang. Carlssonhögtalarna och ortho-akustik.

Moderatorer: Carlssongossarna, Redaktörer

Användarvisningsbild
Ragnwald
 
Inlägg: 17608
Blev medlem: 2005-02-13
Ort: Gotland

Inläggav Ragnwald » 2010-01-12 22:55

rolfzetterberg skrev:
Sinus skrev faktiskt i en annons i RoT en gång att de använde fluglim i sina högtalare.Om jag hittar annonsen,så lägger jag ut den.


Ok. Ja tack, lägg gärna ut den artikeln eller annonsen, om du hittar den.
Kan du erinra dig vilket nummer det var, så är jag också tacksam.
Har ett par B-44:or, som ska ses om.
Den som vet mest, tror minst.

Användarvisningsbild
mapem
 
Inlägg: 5035
Blev medlem: 2003-10-30
Ort: Stockholms hjärta

Inläggav mapem » 2010-01-13 11:15

Man triggar Peter med en liten missuppfattning så får man igång honom på en rejäl historieskrivning! Mycket intressant. Men jag är dålig på elektronik så jag begriper tyvärr inte så mycket av det där med negativ utgångsimpedans. Jag ska läsa en gång till.

Jag trodde popboxen var en "klon" på OA6/OA5 men tydligen kom den till innan och var en fyrkantig klon på kolboxen. När jag tänker efter stämmer det nog. När jag byggde mina popboxar fanns inte OA5 ännu, men de kom i samma veva om jag minns rätt.

OA6 typ I var fantastiska högtalare, i alla fall på sin tid. Typ II var däremot missfoster enligt min uppfattning. Men det var väl Sonab som tvingade fram dem av kostnadsskäl.

Jag ångrar nog att jag sålde mina popboxar. De var jättefina i vårt förra luftiga radhusrum med dubbel takhöjd och snedtak men funkade inte i lägenheten.

Användarvisningsbild
Johan_H
 
Inlägg: 184
Blev medlem: 2010-01-04

Inläggav Johan_H » 2010-01-13 12:08

Framgick det vad Stig Carlsson tyckte om Popboxen som högtalarkonstruktion?

I sitt föredrag om Högtalaren som transmissionselement menade han att en högtalare placerad invid en vägg alltid har en svacka i frekvenskurvan. Man kunde då placera basen nära väggen och låta filtret skära under svackan, och placera mreg och diskant en bra bit ut från väggen och låta filtret öppna för frekvenser över svackan. På denna sätt fick man en högtalare som undvek svackan.

Detta ger en högtalardesign med en basdel nära golv/vägg/hörn, och en mreg och diskantdel långt från golv/vägg/hörn. Alltså blir det en högtalare som "lutar sig ut", eller separata moduler (jfr subbas och sidohögtalare)?

Popboxen och de efterföljande boxarna skulle enligt detta (?) ha mreg och diskant för nära väggen, om än inte golvet. Finns några mätkurvor från Popboxen, eller, uttryckte Stig Carlsson några tankar om detta?

Eller -- är fenomenet med svackan ett praktiskt problem överhuvud taget? Stig Carlsson diskuterar svackan utifrån ett principresonemang, och hänvisar sen till en tidskriftsreferens. Mättekniken på KTH kring detta utvecklades väl samtidigt med t.ex. Kolboxen, så det var väl inte taskiga mätkurvor på alla andra högtalare som drev fram Kolboxen?

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Inläggav petersteindl » 2010-01-13 14:38

Johan_H skrev:Framgick det vad Stig Carlsson tyckte om Popboxen som högtalarkonstruktion?

I sitt föredrag om Högtalaren som transmissionselement menade han att en högtalare placerad invid en vägg alltid har en svacka i frekvenskurvan. Man kunde då placera basen nära väggen och låta filtret skära under svackan, och placera mreg och diskant en bra bit ut från väggen och låta filtret öppna för frekvenser över svackan. På denna sätt fick man en högtalare som undvek svackan.

Detta ger en högtalardesign med en basdel nära golv/vägg/hörn, och en mreg och diskantdel långt från golv/vägg/hörn. Alltså blir det en högtalare som "lutar sig ut", eller separata moduler (jfr subbas och sidohögtalare)?

Popboxen och de efterföljande boxarna skulle enligt detta (?) ha mreg och diskant för nära väggen, om än inte golvet. Finns några mätkurvor från Popboxen, eller, uttryckte Stig Carlsson några tankar om detta?

Eller -- är fenomenet med svackan ett praktiskt problem överhuvud taget? Stig Carlsson diskuterar svackan utifrån ett principresonemang, och hänvisar sen till en tidskriftsreferens. Mättekniken på KTH kring detta utvecklades väl samtidigt med t.ex. Kolboxen, så det var väl inte taskiga mätkurvor på alla andra högtalare som drev fram Kolboxen?


Allt detta finns antingen belagt i skrift eller via vittnesbörd och jag har för avsikt att sätta detta på pränt, men jag vill göra det i kronologisk ordning så att man kan sätta sig in i den evolution som Stig gick igenom i sitt tänk och i sitt konstruktionsarbete så att man lättare förstår händelseutvecklingen. Jag kände ju inte bara Stig personligen väldigt väl utan även de flesta andra personer runt Stig som påverkade honom från 50-talet och framåt.

Det du skriver gäller Kolboxens tid. Hur händelseförloppet därefter blev framgår inte på ett tydligt sätt någonstans. Därför skulle jag vilja skriva ner detta händelseförlopp med förklaring till varför Stig utformade saker på ett visst sätt just vid den tidpunkten och vid det tillfället. Då hoppas jag att saker faller tydligt på plats vad gäller Stigs konstruktioner och utveckling. Popboxen var något annorlunda mot Stigs konstruktioner och det finns en anledning därtill som jag tidigare i andra trådar gått in på.

MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Johan_H
 
Inlägg: 184
Blev medlem: 2010-01-04

Inläggav Johan_H » 2010-01-13 19:31

Peter:

Otroligt spännande tanke att teckna ner delar av historien kring Stig Carlssons arbeten. Du får med mycket fascinerande teknikhistoria i detta och dessutom ett intressant människoporträtt.

Får Du dessutom till samma pedagogiska nivå på texten (teknik, ljud, miljöer, sammanhang) som det mesta annat av Dig man ser i olika trådar blir succen given! :-) Det är inte sällan lättare att sätta tänderna i "renblåsta" teoretiska ramverk kring elektronik när man ser vilka tekniska sammanhang de passar in i.

(Betr att upprepa sånt Du skrivit i andra trådar behövs inte detta, jag m fl rotar själva när vi får tid. Lägg isåfall ner kraften på texten om Carlsson!)

Lycka till! :-)

Användarvisningsbild
faulhund
 
Inlägg: 326
Blev medlem: 2009-03-08
Ort: Stockholm

Inläggav faulhund » 2010-03-05 03:43

Så vad är svaret på frågan i trådens titel? Ja, det finns (fanns i alla fall senare än OA6-I) ACE-bas. Men i kombination med ortoakustiken???
Man dreglar ju riktigt när man ser bilderna av OA6-I! Vanliga radiorör!!! Och att använda en transformator för att känna av utgångsstömmen är naturligtvis en variant. Kolboxen hade en klurig koppling, där avkänningsmotståndet ligger mellan nätaggregatets minus och jord. Detta för att förstärkarna var inverterande, så att en motkopplad spänning måste tas från "andra sidan" för att utgöra en medkoppling. (Att skapa negativ utgångsresistans på en icke-inverterande förstärkare är ju busenkelt; se här.) Men mellan/diskant-kanalen använde ju samma nätaggregat, så Kolboxen var kanske inte utan överhörning. Har någon ett schema på OA6-I?
En högohmig transformator, som såg ut exakt så, satt i en AGA TV från början av 60-talet som jag fick. Den hade nämligen en ingång för kristall-pickup, trots att chassiet var nätanslutet på känt rör-TV-manér ...
Om det är någon här som jag inte har förolämpat i kväll, så ber jag denne om ursäkt. (J. Brahms)

Användarvisningsbild
PerStromgren
 
Inlägg: 28050
Blev medlem: 2005-03-25
Ort: Karlstad

Inläggav PerStromgren » 2010-03-05 09:35

faulhund skrev:Så vad är svaret på frågan i trådens titel? Ja, det finns (fanns i alla fall senare än OA6-I) ACE-bas. Men i kombination med ortoakustiken???
Man dreglar ju riktigt när man ser bilderna av OA6-I! Vanliga radiorör!!!


Radiorören kan jag vara utan. Det som tilltalar mig var designen och ljudbilden (som jag kommer ihåg den, nota bene. Jag har inte hört OA6 i modern tid). Jag skulle gissa att ett par vanliga L6:or ger mer hifi för avsevärt mindre pengar.
... tycker jag!

Per

Användarvisningsbild
Daniel_A
 
Inlägg: 329
Blev medlem: 2008-03-27

Inläggav Daniel_A » 2010-03-05 10:07

faulhund skrev:En högohmig transformator, som såg ut exakt så, satt i en AGA TV från början av 60-talet som jag fick. Den hade nämligen en ingång för kristall-pickup, trots att chassiet var nätanslutet på känt rör-TV-manér ...


Detta är totalt off-topic, men jag kan inte hålla mig från att fråga: Vad var vitsen med en pickup-ingång på TV:n? Att kunna ha sina egna grammofonskivor som soundtrack till TV-utsändningen?

Användarvisningsbild
PerStromgren
 
Inlägg: 28050
Blev medlem: 2005-03-25
Ort: Karlstad

Inläggav PerStromgren » 2010-03-05 10:09

Daniel_A skrev:
faulhund skrev:En högohmig transformator, som såg ut exakt så, satt i en AGA TV från början av 60-talet som jag fick. Den hade nämligen en ingång för kristall-pickup, trots att chassiet var nätanslutet på känt rör-TV-manér ...


Detta är totalt off-topic, men jag kan inte hålla mig från att fråga: Vad var vitsen med en pickup-ingång på TV:n? Att kunna ha sina egna grammofonskivor som soundtrack till TV-utsändningen?


Det var troligen helt enkelt en finess som fanns där för att det var enkelt att implementera. Dessutom var det inte så vanligt med en massa förstärkare i hemmet på den tiden, så man tog vara möjligheterna, helt enkelt.
... tycker jag!

Per

Användarvisningsbild
faulhund
 
Inlägg: 326
Blev medlem: 2009-03-08
Ort: Stockholm

Inläggav faulhund » 2010-03-05 11:04

Daniel_A skrev:... Vad var vitsen med en pickup-ingång på TV:n? Att kunna ha sina egna grammofonskivor som soundtrack till TV-utsändningen?

Nej, det gick inte. I grammofonläge stängdes bilden av, d.v.s. man använde bara ett av alla 16 rören. Högtalaren var en vanlig 7-tummare med AlNiCo-magnet, märke obekant, men den ansågs vara bra för tiden enligt den tidigare ägaren. Samtida plastgrammofoner hade ju också bara ett rör och högtalaren i det lilla locket, så TVn var trots allt bättre ...
Om det är någon här som jag inte har förolämpat i kväll, så ber jag denne om ursäkt. (J. Brahms)

Användarvisningsbild
postludium
 
Inlägg: 11
Blev medlem: 2017-05-12

Re: Jon Idestam Almqvists slutsteg hade inte denna strömåter

Inläggav postludium » 2019-10-15 20:07

petersteindl skrev:
mapem skrev:
perstromgren skrev:
Stig var väl rätt klok då han byggde ihop slutstegen med högtalaren, och kunde då, har jag förstått, optimera på ett annat sätt än någon som måste tänka ett generiskt slutsteg. Är det någon som gör så idag? Används negativ utgångsimpedans i aktiva högtalare fortfarande?


Jag kanske är ute och cyklar, men var inte det där med negativ utimpedans knutet till just 800-ohms-högtalarna, och avsaknad av utgångstransformator, och rörförstärkare? Frågeställningen är kanske inte så aktuell idag.

Hur var det, konstruerades inte förstärkaren av en man vid namn Idestam-Almquist, som också lanserade idén med negativ utimpendans?

Detta är undringar som härrör ur min hjärnas innersta skrymslen för förvaring av knappt ihågkomna missuppfattningar från historiens begynnelse.


Hej mapem

Karl-Erik Ståhl gjorde sitt examensarbete på KTH. Det handlade om positiv strömåterkoppling för negativ utimpedans. Jag vill också lägga till att man kan ställa in Noll utimpedans eller vanlig hederlig positiv utimpedans. Det beror på hur mycket man applicerar sin positiva strömåterkoppling.

Vad är negativ utimpedans? Vad är noll utimpedans? Vad är positiv utimpedans d v s vanlig utimpedans?
Jag skall försöka ge en summarisk förklaring.
Om man tänker sig att man har en förstärkare som man driver obelastad d v s utan last d v s med oändligt belastningsmotstånd fast mätinstrumentet kanske har 10 megaohm. Då kan man t.ex. styra ut förstärkaren med 100 Hz så att man mäter 10 volt RMS på förstärkarutgången.
Därefter applicerar man ett belastningsmotstånd på förstärkarutgången på t.ex. 10 ohm och mäter spänningen igen d v s motståndet ligger mot jord eller mellan + och - på en balanserad förstärkare. Om spänningen sjunker från 10 volt till 9 volt så vet man att det blir en spänningsdelning mellan förstärkarens utimpedans och lasten som är 10 ohm. Strömmen blir 9 volt över 10 ohm d v s 0,9 ampere. Men differensen i spänning är från 10 volt till 9 volt d v s 1 volt. Då räknar man ut att förstärkarens utimpedans är 1 volt/0,9 ampere =1,111 ohm. Utimpedansen fungerar som ett seriemotstånd med utgången och man kan räkna ut detta seriemotstånd som är utimpedansen eller snarast utresistansen.
Om spänningen istället endast sjunker från 10 volt till 9,9 volt så är förstärkarens utimpedans lägre än förut. Det är så här man mäter och räknar ut dämpfaktorn, men som tekniker är man normalt mer intresserad av utimpedansen, åtminstone jag.
Om man ställer in förstärkarens positiva strömåterkoppling så att utspänningen inte varierar med belastning så är utimpedansen noll ohm d v s 10 volt RMS är konstant vid olika last. Man måste dock ta hänsyn till förstärkarens strömkapacitet. Någonstans finns det strömbegränsning. Positiv strömåterkoppling innebär att strömdraget ökar med belastning. Ju mer man belastar förstärkaren desto mer ström går det åt för att hålla spänningen konstant. (Jag har själv konstruerat transistorslutsteg 300 watt klass A vid 8 ohm med positiv strömåterkoppling där jag ställer in noll ohms utimpedans och det är generiskt oavsett högtalare inom rimliga gränser d v s ner till ungefär 2 ohms belastning).
Om man istället ställer in återkopplingen så att det blir 11 volt över lasten då man belastar d v s att utspänningen stiger med ökad belastning så beter sig förstärkaren som om den har negativ utimpedans :) d v s man har vridit på strömdraget ännu mer än för noll utimpedans.


Det är denna egenskap Stig ville använda sig av för att uppnå sin frekvensgång och låga distorsion.

Egentligen så skall man särskilja impedans och resistans för Kalle Ståhl lade in denna funktion i den komplexa impedansen. Det betyder att han såg belastningen mer som impedans än resistans och således kunde han utveckla återkopplingsmetoden för att bättre anpassa den till faktiska impedansen hos specifika högtalarelement. Så har jag förstått det, men jag har inte läst hans patent.

Stig Carlssons variant var med motstånd och resistiv. Karl-Erik Ståhls var med komplex impedans d v s en utvidgning av Stigs koncept.

Stig hade fortfarande sina gamla patent gällande i USA då Audio Pro började sälja sina subwoofers, men Stig gjorde ingen affär av det annat än att han skrivit om det i sin berättelse om sig själv som han använde som CV. Kalle Ståhls patent och försäljning av Audio Pro subwoofers i USA var således under några år patentintrång på Stigs Amerikanska patent.

Stigs strömåterkopplingskoncept i OA-6 var för att uppnå den frekvensgång och låga distorsion han ville ha. Man kan införliva konceptet för annan impedans än 800 ohm. Det blir andra värden på komponenterna i återkopplingen. Man får vara försiktig med instabilitet då man konstruerar och tänka på vilken strömkapacitet man förfogar över.

Jon Idestam Almqvists slutsteg hade inte denna strömåterkoppling och var en enklare variant i förhållande till Stigs. Den var mer lik Philips orginalförstärkare för drivning av 800 ohmselement. Konceptet var ursprungligen gjort för TV för att spara in på utgångstransformator som ju var en dyr komponent. Röret EL86 var lämplig för ändamålet och kanske t.o.m. utvecklades för ändamålet.

Idestam-Almqvists slutsteg var billigare i produktion än Stigs mer komplicerade variant. Stig var intresserad av Jon Idestam-Almqvists slutsteg/popboxkombo som ju var betydligt billigare att producera än Kolboxen. Därför accepterade Stig Carlsson Jon Idestam-Almqvists projekt med popboxen under förutsättningen att det endast var ett DIY-projekt. Anledningen till detta villkor var att Popboxen utnyttjade Stig Carlssons första patent som gällde Stig Carlssons basreflexprincip. På den tiden fanns ännu inte OA6 eller OA5 och inte heller patent för dessa, utan enbart Kolboxen. Stig var väldigt nyfiken på resultatet av en fyrkantig högtalarlåda med elementen placerade ovanpå lådan och ville därför göra mätningarna på popboxen på ”sitt” mätlabb på KTH. På den tiden var Sven Eriksson Stigs assistent och gjorde mätningarna åt Stig. Dessa mätningar på Popboxen var enligt Jon Idestam-Almqvist själva premiärmätningarna i detta mätlab på KTH.

Vad gäller Karl-Erik Ståhl så fick han efter KTH erbjudande från Audio Pro och så kom basmodulen B2-50 med principen ACE-Bass (Amplifier Controlled Euphonic Bass).
Jag har för mig att principen och patenten sedermera såldes till Yamaha. Därefter har Audio Pro på något sätt förvärvat tillbaks rättigheterna.

MvH
Peter

Användarvisningsbild
postludium
 
Inlägg: 11
Blev medlem: 2017-05-12

Re: Jon Idestam Almqvists slutsteg hade inte denna strömåter

Inläggav postludium » 2019-10-15 20:10

petersteindl skrev:
mapem skrev:
perstromgren skrev:
Stig var väl rätt klok då han byggde ihop slutstegen med högtalaren, och kunde då, har jag förstått, optimera på ett annat sätt än någon som måste tänka ett generiskt slutsteg. Är det någon som gör så idag? Används negativ utgångsimpedans i aktiva högtalare fortfarande?


Jag kanske är ute och cyklar, men var inte det där med negativ utimpedans knutet till just 800-ohms-högtalarna, och avsaknad av utgångstransformator, och rörförstärkare? Frågeställningen är kanske inte så aktuell idag.

Hur var det, konstruerades inte förstärkaren av en man vid namn Idestam-Almquist, som också lanserade idén med negativ utimpendans?

Detta är undringar som härrör ur min hjärnas innersta skrymslen för förvaring av knappt ihågkomna missuppfattningar från historiens begynnelse.


Hej mapem

Karl-Erik Ståhl gjorde sitt examensarbete på KTH. Det handlade om positiv strömåterkoppling för negativ utimpedans. Jag vill också lägga till att man kan ställa in Noll utimpedans eller vanlig hederlig positiv utimpedans. Det beror på hur mycket man applicerar sin positiva strömåterkoppling.

Vad är negativ utimpedans? Vad är noll utimpedans? Vad är positiv utimpedans d v s vanlig utimpedans?
Jag skall försöka ge en summarisk förklaring.
Om man tänker sig att man har en förstärkare som man driver obelastad d v s utan last d v s med oändligt belastningsmotstånd fast mätinstrumentet kanske har 10 megaohm. Då kan man t.ex. styra ut förstärkaren med 100 Hz så att man mäter 10 volt RMS på förstärkarutgången.
Därefter applicerar man ett belastningsmotstånd på förstärkarutgången på t.ex. 10 ohm och mäter spänningen igen d v s motståndet ligger mot jord eller mellan + och - på en balanserad förstärkare. Om spänningen sjunker från 10 volt till 9 volt så vet man att det blir en spänningsdelning mellan förstärkarens utimpedans och lasten som är 10 ohm. Strömmen blir 9 volt över 10 ohm d v s 0,9 ampere. Men differensen i spänning är från 10 volt till 9 volt d v s 1 volt. Då räknar man ut att förstärkarens utimpedans är 1 volt/0,9 ampere =1,111 ohm. Utimpedansen fungerar som ett seriemotstånd med utgången och man kan räkna ut detta seriemotstånd som är utimpedansen eller snarast utresistansen.
Om spänningen istället endast sjunker från 10 volt till 9,9 volt så är förstärkarens utimpedans lägre än förut. Det är så här man mäter och räknar ut dämpfaktorn, men som tekniker är man normalt mer intresserad av utimpedansen, åtminstone jag.
Om man ställer in förstärkarens positiva strömåterkoppling så att utspänningen inte varierar med belastning så är utimpedansen noll ohm d v s 10 volt RMS är konstant vid olika last. Man måste dock ta hänsyn till förstärkarens strömkapacitet. Någonstans finns det strömbegränsning. Positiv strömåterkoppling innebär att strömdraget ökar med belastning. Ju mer man belastar förstärkaren desto mer ström går det åt för att hålla spänningen konstant. (Jag har själv konstruerat transistorslutsteg 300 watt klass A vid 8 ohm med positiv strömåterkoppling där jag ställer in noll ohms utimpedans och det är generiskt oavsett högtalare inom rimliga gränser d v s ner till ungefär 2 ohms belastning).
Om man istället ställer in återkopplingen så att det blir 11 volt över lasten då man belastar d v s att utspänningen stiger med ökad belastning så beter sig förstärkaren som om den har negativ utimpedans :) d v s man har vridit på strömdraget ännu mer än för noll utimpedans.


Det är denna egenskap Stig ville använda sig av för att uppnå sin frekvensgång och låga distorsion.

Egentligen så skall man särskilja impedans och resistans för Kalle Ståhl lade in denna funktion i den komplexa impedansen. Det betyder att han såg belastningen mer som impedans än resistans och således kunde han utveckla återkopplingsmetoden för att bättre anpassa den till faktiska impedansen hos specifika högtalarelement. Så har jag förstått det, men jag har inte läst hans patent.

Stig Carlssons variant var med motstånd och resistiv. Karl-Erik Ståhls var med komplex impedans d v s en utvidgning av Stigs koncept.

Stig hade fortfarande sina gamla patent gällande i USA då Audio Pro började sälja sina subwoofers, men Stig gjorde ingen affär av det annat än att han skrivit om det i sin berättelse om sig själv som han använde som CV. Kalle Ståhls patent och försäljning av Audio Pro subwoofers i USA var således under några år patentintrång på Stigs Amerikanska patent.

Stigs strömåterkopplingskoncept i OA-6 var för att uppnå den frekvensgång och låga distorsion han ville ha. Man kan införliva konceptet för annan impedans än 800 ohm. Det blir andra värden på komponenterna i återkopplingen. Man får vara försiktig med instabilitet då man konstruerar och tänka på vilken strömkapacitet man förfogar över.

Jon Idestam Almqvists slutsteg hade inte denna strömåterkoppling och var en enklare variant i förhållande till Stigs. Den var mer lik Philips orginalförstärkare för drivning av 800 ohmselement. Konceptet var ursprungligen gjort för TV för att spara in på utgångstransformator som ju var en dyr komponent. Röret EL86 var lämplig för ändamålet och kanske t.o.m. utvecklades för ändamålet.

Idestam-Almqvists slutsteg var billigare i produktion än Stigs mer komplicerade variant. Stig var intresserad av Jon Idestam-Almqvists slutsteg/popboxkombo som ju var betydligt billigare att producera än Kolboxen. Därför accepterade Stig Carlsson Jon Idestam-Almqvists projekt med popboxen under förutsättningen att det endast var ett DIY-projekt. Anledningen till detta villkor var att Popboxen utnyttjade Stig Carlssons första patent som gällde Stig Carlssons basreflexprincip. På den tiden fanns ännu inte OA6 eller OA5 och inte heller patent för dessa, utan enbart Kolboxen. Stig var väldigt nyfiken på resultatet av en fyrkantig högtalarlåda med elementen placerade ovanpå lådan och ville därför göra mätningarna på popboxen på ”sitt” mätlabb på KTH. På den tiden var Sven Eriksson Stigs assistent och gjorde mätningarna åt Stig. Dessa mätningar på Popboxen var enligt Jon Idestam-Almqvist själva premiärmätningarna i detta mätlab på KTH.

Vad gäller Karl-Erik Ståhl så fick han efter KTH erbjudande från Audio Pro och så kom basmodulen B2-50 med principen ACE-Bass (Amplifier Controlled Euphonic Bass).
Jag har för mig att principen och patenten sedermera såldes till Yamaha. Därefter har Audio Pro på något sätt förvärvat tillbaks rättigheterna.

MvH
Peter


Hej, Idestams 800 ohmare är positivt strömåterkopplad!!!!!

Användarvisningsbild
juanth
 
Inlägg: 3575
Blev medlem: 2012-04-18
Ort: Sthlm

Re:

Inläggav juanth » 2019-10-15 21:31

petersteindl skrev:Rörslutstegen är lite speciella. De är OTL och har positiv strömåterkoppling med negativ utimpedans i basen. 8O :D

Slutstegen har utgångstransformator för drivning av diskanterna som har normal impedans.

MvH
Peter
Mvh Johan


Orthoakustiska öron. Bor i Sörmland och ibland i Sthlm

Användarvisningsbild
paa
Sökaren
 
Inlägg: 35480
Blev medlem: 2005-01-10

Re:

Inläggav paa » 2019-10-15 23:29

petersteindl skrev:Jag har för mig att principen och patenten sedermera såldes till Yamaha. Därefter har Audio Pro på något sätt förvärvat tillbaks rättigheterna.

MvH
Peter

Jag har för mig att Audio Pro redan från början förhandlade till sig rätten att fortsätta använda patentet för den egna produktionen, men att Yamaha äger patentet och kan licensiera det till andra tillverkare osv. Nu borde det väl gått ut hur som helst, eller?
Medlem på forumet för hifi; Faktiskt.se, numera Faktiskt.io sedan jan 10, 2005
Numera pensionär.
Vi har sålt Sonic Design till Winn Scandinavia, vilka driver bl.a Ljudfokus och BRL.

Föregående

Återgå till Carlsson Illuminati


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: RogerGustavsson och 8 gäster