OA6 typ 1, finns något motsvarande idag?

[PerStromgren]

Jag kommer fortfarande mycket väl ihåg de få tillfällen då jag fått tillfälle att lyssna till Sonab OA6 typ 1. Jag tyckte att ljudet var helt fantastiskt. Finns det någon chans att köpa sådana begagnade? Finns det någon modern högtalare med den konstruktionen, vad det nu är som gör den så bra?

Eller den kanske inte är bra, men dagens mått mätt?

PS. För er historielösa: http://www.carlssonplanet.com/oa6i.php DS

[bassman]

Jag kommer fortfarande mycket väl ihåg de få tillfällen då jag fått tillfälle att lyssna till Sonab OA6 typ 1. Jag tyckte att ljudet var helt fantastiskt. Finns det någon chans att köpa sådana begagnade? Finns det någon modern högtalare med den konstruktionen, vad det nu är som gör den så bra?

Eller den kanske inte är bra, men dagens mått mätt?

PS. För er historielösa: http://www.carlssonplanet.com/oa6i.php DS

Kan bara hålla med Per att den spelar fantastiskt fint, att en 40 år gammal högtalare låter så fint är nästan lite chockerande! Det var verkligen creme-dela-creme på den tiden.

Jag hade turen att ramla över ett väldigt fint par som var omoddade eller orörda, endast rören var bytta med jämna intervaller. Jag ser sällan OA6 mod1 ute på marknanden och dom som jag sett har varit extremt dyra

Jag tror att en stor del av hemligheten sitter i rörsteget som måste vara välkonstruerat. Ljudet är lite rörgossig men ändå tydligt och väldigt djupt i basen, ett ganska rejält rum behövs då spelar dom fantastiskt bra. Att sätta på en väljudande klassisk inspelning gör att dom briljerar lite extra ordinärt.

Det är inga problem att hitta en nyproducerad högtalare som spelar bättre i många hänseenden men originalet är ju alltid först...





edit: bildtillägg

[PerStromgren]

Jag hade turen att ramla över ett väldigt fint par som var omoddade eller orörda, endast rören var bytta med jämna intervaller. Jag ser sällan OA6 mod1 ute på marknanden och dom som jag sett har varit extremt dyra

Usch, då. Hur dyrt då, då? Fel sida 20k?

Snygga bilder och härlig soffa av rätt typ!

[petersteindl]

Bassman, konstruktionen är närmare 50 år än 40 De är fina.

[Ragnwald]

Tja, vad skulle en nyproduktion av en liknande högtalare kosta i dag?
Stoppar 100.000:- ?

[petersteindl]

Tja, vad skulle en nyproduktion av en liknande högtalare kosta i dag?
Stoppar 100.000:- ?

Pratar du $ eller € eller £?

[Ragnwald]

Tja, vad skulle en nyproduktion av en liknande högtalare kosta i dag?
Stoppar 100.000:- ?

Pratar du $ eller € eller £?

Kan tänka mig att det är så ledsamt.

[bassman]

Jag hade turen att ramla över ett väldigt fint par som var omoddade eller orörda, endast rören var bytta med jämna intervaller. Jag ser sällan OA6 mod1 ute på marknanden och dom som jag sett har varit extremt dyra

Usch, då. Hur dyrt då, då? Fel sida 20k?

Snygga bilder och härlig soffa av rätt typ!

Jag har sett två par som varit åtgärdade eller tillfixade dom hade ett pris på runt 18000! Annonsen försvann ganska fort så jag antar att det fanns köpare..

Sedan har jag sett enstaka annonser på trasig och roddiga ej matchade par för runt 6000! Det är för bara för mycket tycker jag.

När dom gått ett tag och blivit riktigt varma luktar dom så där som en gammal TV eller radiogramofon gör, lite småmysigt är det

Soffan var låg och högtalarna är väldigt höga så dom ser onödigt ståtliga ut på bilden

[Ragnwald]

Otroligt vackert fanér, man använde till högtalare på den tiden och snyggt applicerat också.
Dina är nog de vackraste jag sett hittills.

Nja 6000:- är inget överpris, även om de behöver ny ytbehandling och uppiffning maskinellt.
Betänk vad alla enskilda delar i byggnationen kostar.
Tänk tanken att diya ett par och räkna ihop kostnaderna.

Föresten, vad har du coatat basarna med för svart gucka?

[jansch]

Bassman - intressant att se din högtalare från botten. Vissa OA6:or är byggda i plywood, andra i lamellträ.......
Dina bottengaller, har dom 2 "bulor" på sidorna för att skruvskallar skall få plats? Har du nåt "handritat" serienummer?

[bassman]

Otroligt vackert fanér, man använde till högtalare på den tiden och snyggt applicerat också.
Dina är nog de vackraste jag sett hittills.

Nja 6000:- är inget överpris, även om de behöver ny ytbehandling och uppiffning maskinellt.
Betänk vad alla enskilda delar i byggnationen kostar.
Tänk tanken att diya ett par och räkna ihop kostnaderna.

Föresten, vad har du coatat basarna med för svart gucka?

Kul att höra Ragnvald, det värmer att du gilla utförandet på dom När man skärskådar högtalarna så är det en fantastisk kvalitet på hela högtalaren, bara en sån grej som dom fina mässinglisterna som ligger på en fris gör en lite rörd, vilken stor omsorg som lagt ner på detaljer som bara skall vara lite lyxigt och snyggt.

Coatningen. Ja det kan man undra, jag var fundersam själv så jag ringde till herr Gulbrandsen på CP och han påstod att precis så skall det vara, guckan är fortfarande kletig som fasen! Sedan frågade jag om ett litet missljud som finns i en när dom värmer upp. Det liksom bluppar lite i en av dom vid uppvärmning, inget att bry sig om tyckte Per om detta. Enlig förra ägaren har bluppet varit med väldigt väldigt länge. Inga missljud finns när full sprutt i steget har erhålls så det bryr jag mig inte om.

Jag tar fram dom ett par gånger per år sätter på en klassisk skiva och myser, dom gör verkligen inte bort sig när man sätter på populärmusik heller.

Hmm, som du märker så är jag ganska hänförd av dessa pjäser. Jag blir bara så glad att spela på dom!

[DS]

Underbart

Så kul läsning....Mmmmmm

[PerStromgren]

Jag tar fram dom ett par gånger per år sätter på en klassisk skiva och myser, dom gör verkligen inte bort sig när man sätter på populärmusik heller.

Hmm, som du märker så är jag ganska hänförd av dessa pjäser. Jag blir bara så glad att spela på dom!

Så, vad har hänt på 40-50 år? Vilka är de stora skillnaderna på ljudet från dem jämfört med en modern konstruktion? Mitt minne av dessa eleganta pjäser börjar bli minst sagt dimmigt!

[bassman]

Bassman - intressant att se din högtalare från botten. Vissa OA6:or är byggda i plywood, andra i lamellträ.......
Dina bottengaller, har dom 2 "bulor" på sidorna för att skruvskallar skall få plats? Har du nåt "handritat" serienummer?

Plywood eller lamellträ, vad är skillnaden? Lådan är uppbyggd av 4 lager trä, det kanske är lite för tjocka lager för att vara plywood..?

Inga bulor på bottengallret utan det sveper i en mjuk båge med två skruvar som håller allt på plats i mitten.

Jag har inte sett något handritat, men har inte kollat så noga faktiskt. Däremot finns det en lång infoplåt. Aktieboleget Sonab-Solna-Sweden med modbetecknig serienr 1541. osv..

Jag är ledig i morgon då skall jag skall ta lite detaljbilder.

[jansch]

Bassman - du har plywood i dina. Lamellträ är trästavar som är ihoplimmade och sedan täckta med ett lager fane'r på varje sida.

[bassman]

Jag tar fram dom ett par gånger per år sätter på en klassisk skiva och myser, dom gör verkligen inte bort sig när man sätter på populärmusik heller.

Hmm, som du märker så är jag ganska hänförd av dessa pjäser. Jag blir bara så glad att spela på dom!

Så, vad har hänt på 40-50 år? Vilka är de stora skillnaderna på ljudet från dem jämfört med en modern konstruktion? Mitt minne av dessa eleganta pjäser börjar bli minst sagt dimmigt!

Hmm, jag vet inte om man kan jämföra med en modern "vanlig" konstruktion. Då får man gå på någon av dom nya med liknande princip Larsen kanske..

Bättre element finns i dag för det första.

Alltså, det finns ju en viss vasshet i diskanter och mellanreg som alltid finns med dom elementen som sitter i men det tonas ner betydligt av (som jag tror) rörsteget som gör dom mycket mjukare i tonen än T.ex en OA5 mod 2. för att göra en jämförelser med folkhögtalaren. OA6:ans bas är en riktig ögonbrynshöjare som är väldigt djup och stor utan att vara diffus bumlig..

Jag tror att många som håller på med musik och HiFi skulle fortfarande bli imponerade när 6.orna släpper loss, trots att så klart finns det finns brister! Inget snack om den saken. Men fin HiFi-historia är det!

[petersteindl]

Rörslutstegen är lite speciella. De är OTL och har positiv strömåterkoppling med negativ utimpedans i basen.

Slutstegen har utgångstransformator för drivning av diskanterna som har normal impedans.

MvH
Peter

[PerStromgren]

Rörslutstegen är lite speciella. De är OTL och har positiv strömåterkoppling med negativ utimpedans i basen.

Stig var väl rätt klok då han byggde ihop slutstegen med högtalaren, och kunde då, har jag förstått, optimera på ett annat sätt än någon som måste tänka ett generiskt slutsteg. Är det någon som gör så idag? Används negativ utgångsimpedans i aktiva högtalare fortfarande?

[mapem]

Rörslutstegen är lite speciella. De är OTL och har positiv strömåterkoppling med negativ utimpedans i basen.

Stig var väl rätt klok då han byggde ihop slutstegen med högtalaren, och kunde då, har jag förstått, optimera på ett annat sätt än någon som måste tänka ett generiskt slutsteg. Är det någon som gör så idag? Används negativ utgångsimpedans i aktiva högtalare fortfarande?

Jag kanske är ute och cyklar, men var inte det där med negativ utimpedans knutet till just 800-ohms-högtalarna, och avsaknad av utgångstransformator, och rörförstärkare? Frågeställningen är kanske inte så aktuell idag.

Hur var det, konstruerades inte förstärkaren av en man vid namn Idestam-Almquist, som också lanserade idén med negativ utimpendans?

Detta är undringar som härrör ur min hjärnas innersta skrymslen för förvaring av knappt ihågkomna missuppfattningar från historiens begynnelse.

[KarlXII]

Detta är undringar som härrör ur min hjärnas innersta skrymslen för förvaring av knappt ihågkomna missuppfattningar från historiens begynnelse.

Signaturmaterial...

[Ragnwald]

AUDIO PRO B2-50, använde väl sig av denna princip, men med transistorer, har jag för mig.

[jansch]

Den s.k. Acebass lösningen (AudioPro:s sub:ar) kör men negativ utgångsimpedans. OA6 typII har också en sådan lösning.

Visserligen var det någon på Carlssonplanet forum som menade att OA6 typII slutsteget inte hade negativ utimpedans men går man igenom kretsschemat kan det väl inte vara nåt annat. Dessutom står det om den negativa utgångsimpedansen i Servicemanualen för OA6typII.

Det roliga(?!) med OA6typI slutstegen är att den negativa utgångsimpedansen skapas genom en liten UTGÅNGSTRANSFORMATOR!
Den sitter i serie med högtalaren och utgången matar positiv strömåterkoppling till förstegen.

Sätter man sig in i möjligheterna som negativ impedans ger (alltså negativ spänningsåterkoppling och positiv strömåterkoppling) är det förvånande att man inte sett fler sådana lösningar genom åren!

[jansch]

Oj Ragnwald - såg nu att du redan nämnt AudioPro....

[MP]

...förvånande att man inte sett fler sådana lösningar genom åren!

Jag kan tänka mig att bl.a. vidareutvecklingen med K-E Ståhls patent innebar ett visst hinder.

[bassman]

På eget bevåg lägger jag in lite bilder på lite detaljer..




Fronten med dom läckra listerna som jag gillar mycket.



Strömbrytare för påslag av stegen.



Botten ja typ underifrån. Man ser att coatingen droppat på gallerskyddet!





Beteckningsplåten på baksidans botten.



Gallerskyddet sett från sidan.



Ja ytterligare en bild!

[petersteindl]

Rörslutstegen är lite speciella. De är OTL och har positiv strömåterkoppling med negativ utimpedans i basen.

Stig var väl rätt klok då han byggde ihop slutstegen med högtalaren, och kunde då, har jag förstått, optimera på ett annat sätt än någon som måste tänka ett generiskt slutsteg. Är det någon som gör så idag? Används negativ utgångsimpedans i aktiva högtalare fortfarande?

Jag kanske är ute och cyklar, men var inte det där med negativ utimpedans knutet till just 800-ohms-högtalarna, och avsaknad av utgångstransformator, och rörförstärkare? Frågeställningen är kanske inte så aktuell idag.

Hur var det, konstruerades inte förstärkaren av en man vid namn Idestam-Almquist, som också lanserade idén med negativ utimpendans?

Detta är undringar som härrör ur min hjärnas innersta skrymslen för förvaring av knappt ihågkomna missuppfattningar från historiens begynnelse.

Hej mapem

Karl-Erik Ståhl gjorde sitt examensarbete på KTH. Det handlade om positiv strömåterkoppling för negativ utimpedans. Jag vill också lägga till att man kan ställa in Noll utimpedans eller vanlig hederlig positiv utimpedans. Det beror på hur mycket man applicerar sin positiva strömåterkoppling.

Vad är negativ utimpedans? Vad är noll utimpedans? Vad är positiv utimpedans d v s vanlig utimpedans?
Jag skall försöka ge en summarisk förklaring.
Om man tänker sig att man har en förstärkare som man driver obelastad d v s utan last d v s med oändligt belastningsmotstånd fast mätinstrumentet kanske har 10 megaohm. Då kan man t.ex. styra ut förstärkaren med 100 Hz så att man mäter 10 volt RMS på förstärkarutgången.
Därefter applicerar man ett belastningsmotstånd på förstärkarutgången på t.ex. 10 ohm och mäter spänningen igen d v s motståndet ligger mot jord eller mellan + och - på en balanserad förstärkare. Om spänningen sjunker från 10 volt till 9 volt så vet man att det blir en spänningsdelning mellan förstärkarens utimpedans och lasten som är 10 ohm. Strömmen blir 9 volt över 10 ohm d v s 0,9 ampere. Men differensen i spänning är från 10 volt till 9 volt d v s 1 volt. Då räknar man ut att förstärkarens utimpedans är 1 volt/0,9 ampere =1,111 ohm. Utimpedansen fungerar som ett seriemotstånd med utgången och man kan räkna ut detta seriemotstånd som är utimpedansen eller snarast utresistansen.
Om spänningen istället endast sjunker från 10 volt till 9,9 volt så är förstärkarens utimpedans lägre än förut. Det är så här man mäter och räknar ut dämpfaktorn, men som tekniker är man normalt mer intresserad av utimpedansen, åtminstone jag.
Om man ställer in förstärkarens positiva strömåterkoppling så att utspänningen inte varierar med belastning så är utimpedansen noll ohm d v s 10 volt RMS är konstant vid olika last. Man måste dock ta hänsyn till förstärkarens strömkapacitet. Någonstans finns det strömbegränsning. Positiv strömåterkoppling innebär att strömdraget ökar med belastning. Ju mer man belastar förstärkaren desto mer ström går det åt för att hålla spänningen konstant. (Jag har själv konstruerat transistorslutsteg 300 watt klass A vid 8 ohm med positiv strömåterkoppling där jag ställer in noll ohms utimpedans och det är generiskt oavsett högtalare inom rimliga gränser d v s ner till ungefär 2 ohms belastning).
Om man istället ställer in återkopplingen så att det blir 11 volt över lasten då man belastar d v s att utspänningen stiger med ökad belastning så beter sig förstärkaren som om den har negativ utimpedans d v s man har vridit på strömdraget ännu mer än för noll utimpedans.

Det är denna egenskap Stig ville använda sig av för att uppnå sin frekvensgång och låga distorsion.

Egentligen så skall man särskilja impedans och resistans för Kalle Ståhl lade in denna funktion i den komplexa impedansen. Det betyder att han såg belastningen mer som impedans än resistans och således kunde han utveckla återkopplingsmetoden för att bättre anpassa den till faktiska impedansen hos specifika högtalarelement. Så har jag förstått det, men jag har inte läst hans patent.

Stig Carlssons variant var med motstånd och resistiv. Karl-Erik Ståhls var med komplex impedans d v s en utvidgning av Stigs koncept.

Stig hade fortfarande sina gamla patent gällande i USA då Audio Pro började sälja sina subwoofers, men Stig gjorde ingen affär av det annat än att han skrivit om det i sin berättelse om sig själv som han använde som CV. Kalle Ståhls patent och försäljning av Audio Pro subwoofers i USA var således under några år patentintrång på Stigs Amerikanska patent.

Stigs strömåterkopplingskoncept i OA-6 var för att uppnå den frekvensgång och låga distorsion han ville ha. Man kan införliva konceptet för annan impedans än 800 ohm. Det blir andra värden på komponenterna i återkopplingen. Man får vara försiktig med instabilitet då man konstruerar och tänka på vilken strömkapacitet man förfogar över.

Jon Idestam Almqvists slutsteg hade inte denna strömåterkoppling och var en enklare variant i förhållande till Stigs. Den var mer lik Philips orginalförstärkare för drivning av 800 ohmselement. Konceptet var ursprungligen gjort för TV för att spara in på utgångstransformator som ju var en dyr komponent. Röret EL86 var lämplig för ändamålet och kanske t.o.m. utvecklades för ändamålet.

Idestam-Almqvists slutsteg var billigare i produktion än Stigs mer komplicerade variant. Stig var intresserad av Jon Idestam-Almqvists slutsteg/popboxkombo som ju var betydligt billigare att producera än Kolboxen. Därför accepterade Stig Carlsson Jon Idestam-Almqvists projekt med popboxen under förutsättningen att det endast var ett DIY-projekt. Anledningen till detta villkor var att Popboxen utnyttjade Stig Carlssons första patent som gällde Stig Carlssons basreflexprincip. På den tiden fanns ännu inte OA6 eller OA5 och inte heller patent för dessa, utan enbart Kolboxen. Stig var väldigt nyfiken på resultatet av en fyrkantig högtalarlåda med elementen placerade ovanpå lådan och ville därför göra mätningarna på popboxen på ”sitt” mätlabb på KTH. På den tiden var Sven Eriksson Stigs assistent och gjorde mätningarna åt Stig. Dessa mätningar på Popboxen var enligt Jon Idestam-Almqvist själva premiärmätningarna i detta mätlab på KTH.

Vad gäller Karl-Erik Ståhl så fick han efter KTH erbjudande från Audio Pro och så kom basmodulen B2-50 med principen ACE-Bass (Amplifier Controlled Euphonic Bass).
Jag har för mig att principen och patenten sedermera såldes till Yamaha. Därefter har Audio Pro på något sätt förvärvat tillbaks rättigheterna.

MvH
Peter

[jansch]

Petersteindl – Tack för en trevlig historiebeskrivning över negativ utgångsimpedans!
Men det är en sak jag inte förstår i det du skriver.
Du skiljer på resistans och impedans. I en återkopplingslösning som denna ”mäter” man ju strömuttaget som görs av lasten (högtalaren) och återkopplar denna. ”Mätningen” görs över ett motstånd om då ligger i serie med lasten. D v s man återkopplar strömmen oavsett vilken fas den har i relation till spänningen……
Hur kan man göra en sådan lösning för bara resistiv last? Vad misstolkar jag i det du skriver?

[rolfzetterberg]

Hoppar in mitt i den intressanta diskussionen med en liten upplysning betr den kletiga coatingen som Sinus använde-det är nämligen fluglim!

[Ragnwald]

Tack för upplysningen Rolf.
Hade du någon koppling till Sinus, när det begav sig?

http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/vaxts ... N38-2F.HTM

Enligt denna site;
För framställning av fluglim använder man i regel tre ingredienser, nämligen någon hartsart, maskinolja och rovolja eller tran.

[rolfzetterberg]

Nej,inte annat än att jag sökte jobb där en gång på 60-talet just för att jag var intresserad av högtalare.Nu blev det inte så och jag fortsatte med annat.Men jag måste nog erkänna att jag nog alltid har varit lite extra intresserad av Sinus högtalare.

Jo,jag har också läst det där om fluglim.Tyvärr finns det väl inte mycket mer än så på nätet om det här lite speciella limmet.

Sinus skrev faktiskt i en annons i RoT en gång att de använde fluglim i sina högtalare.Om jag hittar annonsen,så lägger jag ut den.