Stig Carlssons vetenskapliga ansats

[JM]

Sökte i Acoustikal Society of America o Audio Engineering Society medlemsdatabaser utan få några napp på Stig Carlsson.
Kollade http://www.carlssonplanet.com utan hitta publikationer i etablerade tidskrifter.
Var är Stig Carlsson publicerad?

JM

[JM]

?

[RogerGustavsson]

Det finns ett 40-tal artiklar under downloads på Carlssonplanet.

[single_malt]

Det finns ett 40-tal artiklar under downloads på Carlssonplanet.

Inte för att värdera artiklarna men det är väl inget som har blivit publicerat i nån etablerad vetenskaplig tidskrift?

[petersteindl]

Mig veterligen har inte Stig Carlsson lämnat in någon artikel för publicering i någon vetenskaplig journal.

Det finns några artiklar skrivna av Stig Carlsson och publicerade i Ljudtekniska Sällskapets tidskrift.

Han har hållit föreläsning på KTH.

Mvh
Peter

[paa]

Han måste väl i alla fall gjort något examensarbete på KTH?

[JM]

Även om Stig C inte publicerat forskning i någon etablerad tidskrift måste jag medge att han var pionjär i Sverige med betydande påverkan på tänkandet kring rummets betydelse för den optimala ljudupplevelsen. Utifrån bilder från hans lyssningsrum uppfattar jag hans fokusering på bredbandigt reflexljud som det bidrag som håller idag. Hans lyssningsposition verkar ha varit relativt nära högtalaren dvs mer direktljud relativt reflexljudet än hos de flesta Carlsson installationer jag lyssnat på.

JM

[lennartj]

Kommentar till två patent Stig C. registrerat i England.
http://user.faktiskt.io/lennartj/Carlssonpatent002.pdf
Från hifi news & record review mars 1978.
Jag har tipsat Carlssonlanet om den lilla artikeln, men de har inte lagt upp den.

[petersteindl]

Även om Stig C inte publicerat forskning i någon etablerad tidskrift måste jag medge att han var pionjär i Sverige med betydande påverkan på tänkandet kring rummets betydelse för den optimala ljudupplevelsen. Utifrån bilder från hans lyssningsrum uppfattar jag hans fokusering på bredbandigt reflexljud som det bidrag som håller idag. Hans lyssningsposition verkar ha varit relativt nära högtalaren dvs mer direktljud relativt reflexljudet än hos de flesta Carlsson installationer jag lyssnat på.

JM

I Stigs stora lyssningsrum på marknivå i huset på Torkel Knutssonsgatan 15 så var lyssningsavståndet större än i det mindre lyssningsrummet på övervåningen. Så, jag skulle nog vilja säga att Stigs lyssningsavstånd var ungefär som hos många andra. På övervåningen var det dock förhållandevis längre till sidoväggar än hos många andra. Jag tror inte du skall dra några slutsatser av att Stig Carlsson skulle ha mer direktljud relativt reflexljudet än hos de flesta kunderna. Hur det har sett ut hos de flesta Carlssoninstallationer du lyssnat på kan jag dock inte veta.

Mvh
Peter

[JM]

Kommentar till två patent Stig C. registrerat i England.
http://user.faktiskt.io/lennartj/Carlssonpatent002.pdf
Från hifi news & record review mars 1978.
Jag har tipsat Carlssonlanet om den lilla artikeln, men de har inte lagt upp den.

Tack Lennart!
Patenten verkar bara gälla i UK. Den patenterade vinklingen av mellanregistret och den sena takreflexen borde vara senare än 10 ms i Stig C nedrelyssningsrum. Samt i patentet framhåller Stig att direktljudet skall vara lika starkt som takreflexen vilket är nära vad som anses som optimalt idag (gäller ffa tät musik). De tidiga väggreflexerna torde integreras med direktljudet vid lyssnande på tät musik. Lika starkt direktljud o takreflex som framhålls i patentet kan bara erhållas med lyssningspositionen relativt nära högtalaren.

JM

[JM]

Även om Stig C inte publicerat forskning i någon etablerad tidskrift måste jag medge att han var pionjär i Sverige med betydande påverkan på tänkandet kring rummets betydelse för den optimala ljudupplevelsen. Utifrån bilder från hans lyssningsrum uppfattar jag hans fokusering på bredbandigt reflexljud som det bidrag som håller idag. Hans lyssningsposition verkar ha varit relativt nära högtalaren dvs mer direktljud relativt reflexljudet än hos de flesta Carlsson installationer jag lyssnat på.

JM

I Stigs stora lyssningsrum på marknivå i huset på Torkel Knutssonsgatan 15 så var lyssningsavståndet större än i det mindre lyssningsrummet på övervåningen. Så, jag skulle nog vilja säga att Stigs lyssningsavstånd var ungefär som hos många andra. På övervåningen var det dock förhållandevis längre till sidoväggar än hos många andra. Jag tror inte du skall dra några slutsatser av att Stig Carlsson skulle ha mer direktljud relativt reflexljudet än hos de flesta kunderna. Hur det har sett ut hos de flesta Carlssoninstallationer du lyssnat på kan jag dock inte veta.

Mvh
Peter

Tack Peter för att du finns - du vet ju hur rummet såg ut. Hur långt från högtalarna var det till sidoväggarna, taket o lyssningspositionen?

JM

[petersteindl]

Kommentar till två patent Stig C. registrerat i England.
http://user.faktiskt.io/lennartj/Carlssonpatent002.pdf
Från hifi news & record review mars 1978.
Jag har tipsat Carlssonlanet om den lilla artikeln, men de har inte lagt upp den.

Tack Lennart!
Patenten verkar bara gälla i UK. Den patenterade vinklingen av mellanregistret och den sena takreflexen borde vara senare än 10 ms i Stig C nedrelyssningsrum. Samt i patentet framhåller Stig att direktljudet skall vara lika starkt som takreflexen vilket är nära vad som anses som optimalt idag (gäller ffa tät musik). De tidiga väggreflexerna torde integreras med direktljudet vid lyssnande på tät musik. Lika starkt direktljud o takreflex som framhålls i patentet kan bara erhållas med lyssningspositionen relativt nära högtalaren.

JM

Stig Carlsson hade på 70-talsserien patent i Tyskland, Frankrike, Storbrittanien, USA, Sverige, Japan och nederländerna. Det är i alla fall de jag har i pdf. Jag hade dock för mig att det fanns patent i Schweiz också.

Takreflexen är ungefär i 40-50 graders vinkel i de flesta fall. Det mesta från taket är endast från 1 reflex. Förhållandet i gångsträcka mellan direktljud och takreflex varierar därför inte så mycket med lyssningsavstånd från högtalaren. Det är snarast så att om ljudnivån på takreflexen skall bli lika stark som direktljudet så bör mer energi riktas mot taket än mot lyssnaren och man bör ha större lyssningsavstånd. Min bedömning är att 45 graders vinkel från taket är en bra siffra att hålla sig till.

Mvh
Peter

[Svante]

Det är ganska ovanligt att man publicerar i vetenskapliga tidskrifter om man jobbar i små till medelstora företag. Det är väl bara de stora drakarna som betalar sina anställda för att göra det. Då antagligen för att vinna anseende. Dessutom kan ske man inte vill förklara hur man har byggt de egna sakerna, de är ju en konkurrensfördel för företaget.

Det som läcker ut är nog oftast i form av patent.

[petersteindl]

Det är ganska ovanligt att man publicerar i vetenskapliga tidskrifter om man jobbar i små till medelstora företag. Det är väl bara de stora drakarna som betalar sina anställda för att göra det. Då antagligen för att vinna anseende. Dessutom kan ske man inte vill förklara hur man har byggt de egna sakerna, de är ju en konkurrensfördel för företaget.

Det som läcker ut är nog oftast i form av patent.

Vilken häftig särstavning! Är det medvetet? Det är tur att Morello inte ännu är tillbaka

Mvh
Peter

[Svante]

Haha, nej det är bara jag som börjr bli senil...

[IngOehman]

Även om Stig C inte publicerat forskning i någon etablerad tidskrift måste jag medge att han var pionjär i Sverige med betydande påverkan på tänkandet kring rummets betydelse för den optimala ljudupplevelsen. Utifrån bilder från hans lyssningsrum uppfattar jag hans fokusering på bredbandigt reflexljud som det bidrag som håller idag. Hans lyssningsposition verkar ha varit relativt nära högtalaren dvs mer direktljud relativt reflexljudet än hos de flesta Carlsson installationer jag lyssnat på.

JM

I Stigs stora lyssningsrum på marknivå i huset på Torkel Knutssonsgatan 15 så var lyssningsavståndet större än i det mindre lyssningsrummet på övervåningen. Så, jag skulle nog vilja säga att Stigs lyssningsavstånd var ungefär som hos många andra. På övervåningen var det dock förhållandevis längre till sidoväggar än hos många andra. Jag tror inte du skall dra några slutsatser av att Stig Carlsson skulle ha mer direktljud relativt reflexljudet än hos de flesta kunderna. Hur det har sett ut hos de flesta Carlssoninstallationer du lyssnat på kan jag dock inte veta.

Mvh
Peter

Håller med om allt detta.

Vill även nämna att lyssningsavståndet även i det mindre rummet på övervåningen var skapligt stort, en bit över tre meter. Och förstås att avståndet till sidoväggarna faktiskt var ännu längre på undervåningen, avsevärt mycket längre till och med. På övervåningen var det så kort att Stig ville dämpa sidoväggsreflexerna, med stolar. Men i båda rummen så spelade alltså Stig på tvären, även om formen på rummet på övervåningen var sådan att det inte var lika tydligt.

Stig rekommenderade i typiskt lyssning på tvären. Menade att det nästan alltid var att föredra eftersom han ville ha sidoväggsreflexerna så sent som möjligt. På övervåningen satt man rätt så långt bak i rummet, nära den öppna spisen man hade bakom sig, eller snett bakom sig. På övervåningen hade man lite mera luft bakom sig, men inte mycket mera. Avståndet till bakväggen bestämdes av några nogsamt tillsågade distansbrädor.


Vh, iö

[JM]

I Stigs stora lyssningsrum på marknivå i huset på Torkel Knutssonsgatan 15 så var lyssningsavståndet större än i det mindre lyssningsrummet på övervåningen. Så, jag skulle nog vilja säga att Stigs lyssningsavstånd var ungefär som hos många andra. På övervåningen var det dock förhållandevis längre till sidoväggar än hos många andra. Jag tror inte du skall dra några slutsatser av att Stig Carlsson skulle ha mer direktljud relativt reflexljudet än hos de flesta kunderna. Hur det har sett ut hos de flesta Carlssoninstallationer du lyssnat på kan jag dock inte veta.
Peter

Håller med om allt detta.
Vill även nämna att lyssningsavståndet även i det mindre rummet på övervåningen var skapligt stort, en bit över tre meter. Och förstås att avståndet till sidoväggarna faktiskt var ännu längre på undervåningen, avsevärt mycket längre till och med. På övervåningen var det så kort att Stig ville dämpa sidoväggsreflexerna, med stolar. Men i båda rummen så spelade alltså Stig på tvären, även om formen på rummet på övervåningen var sådan att det inte var lika tydligt.
Stig rekommenderade i typiskt lyssning på tvären. Menade att det nästan alltid var att föredra eftersom han ville ha sidoväggsreflexerna så sent som möjligt. På övervåningen satt man rätt så långt bak i rummet, nära den öppna spisen man hade bakom sig, eller snett bakom sig. På övervåningen hade man lite mera luft bakom sig, men inte mycket mera. Avståndet till bakväggen bestämdes av några nogsamt tillsågade distansbrädor.
Vh, iö

Det börjar krypa fram en för mig annorlunda bild hur den optimala lyssningen på Stigs högtalare skall vara!
Peter o Ingvar ni var ju där. Ni träffade Stig o har viktig information.
Nu vet vi hur långt det var till lyssningspositionen men hur långt i cm var det uppskattningsvis till sidoväggarna, taket, sidoväggarna o väggen bakom lyssningspositionen? Hur var de olika reflexytorna mer exakt?
Genom att lyssna "på tvären" måste de viktiga sidoreflexerna varit mer tidsfördröjda än i de flesta vanliga lyssningsrum o torde medverkat till en mycket bra spatial breddning av den upplevda stereobilden.

Undrande JM

[paa]

Det är ganska ovanligt att man publicerar i vetenskapliga tidskrifter om man jobbar i små till medelstora företag. Det är väl bara de stora drakarna som betalar sina anställda för att göra det. Då antagligen för att vinna anseende. Dessutom kan ske man inte vill förklara hur man har byggt de egna sakerna, de är ju en konkurrensfördel för företaget.

Det som läcker ut är nog oftast i form av patent.

Ja, och patent finns det.

[RogerGustavsson]

JM, det finns några bilder från rummen i en annan tråd, viewtopic.php?f=17&t=60714 Du kanske redan sett dem?

[JM]

JM, det finns några bilder från rummen i en annan tråd, viewtopic.php?f=17&t=60714 Du kanske redan sett dem?

Tack Roger!
Det var Peters bilder som väckte mitt intresse för Stig Cs speciella lyssningsrum.
Rummets speciella egenskaper misstänker jag kan ge en bättre förståelse hur lyssningen skall optimeras med hans högtalare. Dvs hur direktljudet blandas med reflexljudet.

Vänligen
JM

[aisopos]

Det är ganska ovanligt att man publicerar i vetenskapliga tidskrifter om man jobbar i små till medelstora företag. Det är väl bara de stora drakarna som betalar sina anställda för att göra det. Då antagligen för att vinna anseende. Dessutom kan ske man inte vill förklara hur man har byggt de egna sakerna, de är ju en konkurrensfördel för företaget.

Det som läcker ut är nog oftast i form av patent.

Ibland väljer man dock att publicera för att både slippa ta patent men ändå hindra konkurrenter att ta patent.

Visst kan man också ta en framtida patentstrid med egna företagsanteckningar som material. Men publicerat material behöver det ju inte ens stridas om, mycket enklare.
Men publicering av denna orsak har nog nästan alltid en liten bikomponent av att även vilja vinna anseende, så i sak håller jag med dig.



Jag har fått träffa patenthandläggaren hos en tidigare arbetsgivare jag haft.
Han ville få in allt material om det jag "kommit på". Datum för saker och ting, om jag hade någon forskningsdagbok (vilket jag naturligtvis inte alls hade, jag var inte i sådan position) och hur idéerna kom för mig osv osv.
Han skapade alltså en företagsintern record över "vår" upptäckt av saken, som arkiverades för ev framtida bruk i domstol om vi skulle vilja använda upptäckten men någon annan påstår sig varit först.

Jag fick också förklarat mig vad dom kan göra.
* Ibland söks patent (ibland för eget bruk, ibland för att byta eller sälja med andra patentinnehavare om det inte är intressant för "oss själva")
* ibland publiceras det för att hindra andra att söka patent
* och ibland görs det bara som det skedde vid detta tillfälle - upptäckten dokumenteras inom företaget för ev framtida bruk.

[petersteindl]

...
Det var Peters bilder som väckte mitt intresse för Stig Cs speciella lyssningsrum.
Rummets speciella egenskaper misstänker jag kan ge en bättre förståelse hur lyssningen skall optimeras med hans högtalare. Dvs hur direktljudet blandas med reflexljudet.

Vänligen
JM

På Carlssonplanet finns en artikel av Stig Carlsson som heter Rum och klang i upptagning och återgivning. Det är från den föreläsning som Stig Carlsson höll på KTH.
Den godkändes den 23 februari 1971. Du kan ladda ned den här:

http://www.carlssonplanet.com/downloads_old/uploads/rumochklang.pdf

Jag har lusläst den och skrivit in mina kommentarer vilket är många. Det är både positiva och ifrågasättande kommentarer. Många är också angående Stig Carlssons ordval och är enbart semantiska, men ändock.

Ett exempel på detta är på sidan 2. Stig skriver: "Riktmikrofoner används också för att dämpa lokalens efterklang". Jag skulle valt att skriva det annorlunda eftersom lokalens efterklang i sig inte förändras beroende på mikrofonens riktningskarakteristik. Däremot blir reflexerna kontra direktljudet i inspelningen annorlunda. Lokalen är densamma. Det kan tyckas vara petitesser och med god vilja förstår man vad Stig ville ha sagt, men om jag skulle skrivit det så skulle jag ändrat en hel del i skriften så att man inte behöver vara beroende av åhörarens goda vilja. Jag har lärt mig att den goda viljan inte alltid finns där.

Mvh
Peter

[JM]

Tack Peter!

Skall kolla senare när det finns tid,

Vänligen JM

[aisopos]

... så att man inte behöver vara beroende av åhörarens goda vilja. Jag har lärt mig att den goda viljan inte alltid finns där.

Mvh
Peter

På just detta forum är denna goda vilja mer bristvara än någon annanstans i samhället jag än så länge stött på.

(När examensuppsatserna skulle redovisas på Universitetet skulle möjligen vara undantaget, dvs ännu snålare med god vilja att förstå vad som menas isf vad som exakt står.)

[single_malt]

På just detta forum är denna goda vilja mer bristvara än någon annanstans i samhället jag än så länge stött på.

Ett sundhetstecken tycker jag.

[Svante]

(När examensuppsatserna skulle redovisas på Universitetet skulle möjligen vara undantaget, dvs ännu snålare med god vilja att förstå vad som menas isf vad som exakt står.)

...och det finns det väldigt goda skäl till.

[JM]

På Carlssonplanet finns en artikel av Stig Carlsson som heter Rum och klang i upptagning och återgivning. Det är från den föreläsning som Stig Carlsson höll på KTH.
Den godkändes den 23 februari 1971. Du kan ladda ned den här:

http://www.carlssonplanet.com/downloads_old/uploads/rumochklang.pdf

Jag har lusläst den och skrivit in mina kommentarer vilket är många. Det är både positiva och ifrågasättande kommentarer. Många är också angående Stig Carlssons ordval och är enbart semantiska, men ändock.
Det kan tyckas vara petitesser och med god vilja förstår man vad Stig ville ha sagt, men om jag skulle skrivit det så skulle jag ändrat en hel del i skriften så att man inte behöver vara beroende av åhörarens goda vilja. Jag har lärt mig att den goda viljan inte alltid finns där.

I http://www.carlssonplanet.com/downloads_old/uploads/rumochklang.pdf är det bara Stigs ord eller är det en blandning av Stigs ord med dina kommentarer?

JM

[petersteindl]

På Carlssonplanet finns en artikel av Stig Carlsson som heter Rum och klang i upptagning och återgivning. Det är från den föreläsning som Stig Carlsson höll på KTH.
Den godkändes den 23 februari 1971. Du kan ladda ned den här:

http://www.carlssonplanet.com/downloads_old/uploads/rumochklang.pdf

Jag har lusläst den och skrivit in mina kommentarer vilket är många. Det är både positiva och ifrågasättande kommentarer. Många är också angående Stig Carlssons ordval och är enbart semantiska, men ändock.
Det kan tyckas vara petitesser och med god vilja förstår man vad Stig ville ha sagt, men om jag skulle skrivit det så skulle jag ändrat en hel del i skriften så att man inte behöver vara beroende av åhörarens goda vilja. Jag har lärt mig att den goda viljan inte alltid finns där.

I http://www.carlssonplanet.com/downloads_old/uploads/rumochklang.pdf är det bara Stigs ord eller är det en blandning av Stigs ord med dina kommentarer?

JM

Den som finns att ladda ner från Carlssonplanet är enbart Stigs egna ord. Hemma här har jag printat en kopia som jag läst och skrivit mina kommentarer och tankar i. Jag gör alltid så i allt jag läser. Jag skriver i stort sett ned allt som jag tänker medans jag läser. På så sätt glömmer jag inte bort mina spontana tankar utan jag kan alltid läsa dem igen.

Mvh
Peter

[Svante]

...
Det var Peters bilder som väckte mitt intresse för Stig Cs speciella lyssningsrum.
Rummets speciella egenskaper misstänker jag kan ge en bättre förståelse hur lyssningen skall optimeras med hans högtalare. Dvs hur direktljudet blandas med reflexljudet.

Vänligen
JM

På Carlssonplanet finns en artikel av Stig Carlsson som heter Rum och klang i upptagning och återgivning. Det är från den föreläsning som Stig Carlsson höll på KTH.
Den godkändes den 23 februari 1971. Du kan ladda ned den här:

http://www.carlssonplanet.com/downloads_old/uploads/rumochklang.pdf

Jag har lusläst den och skrivit in mina kommentarer vilket är många. Det är både positiva och ifrågasättande kommentarer. Många är också angående Stig Carlssons ordval och är enbart semantiska, men ändock.

Ett exempel på detta är på sidan 2. Stig skriver: "Riktmikrofoner används också för att dämpa lokalens efterklang". Jag skulle valt att skriva det annorlunda eftersom lokalens efterklang i sig inte förändras beroende på mikrofonens riktningskarakteristik. Däremot blir reflexerna kontra direktljudet i inspelningen annorlunda. Lokalen är densamma. Det kan tyckas vara petitesser och med god vilja förstår man vad Stig ville ha sagt, men om jag skulle skrivit det så skulle jag ändrat en hel del i skriften så att man inte behöver vara beroende av åhörarens goda vilja. Jag har lärt mig att den goda viljan inte alltid finns där.

Mvh
Peter

Alltså, vad är det egentligen för dokument? Du säger att det är en föreläsning, men föreläsningar brukar inte dokumenteras på det viset. Jag har iofs sett några föreläsningar med skrivna manus av denna typ där någon läser direkt från ett papper men det är inte särskilt vanligt. Och varför skulle en föreläsning godkännas och av vem?

Alternativt, om texten är avsedd att publiceras: Om jag skulle vara kritisk mot dokumentet så är det framför allt mot bristen på omvärldsförankring. Det finns någon referens till DIN-normen och någon brittisk standard, men i övrigt är texten i stort sett fri från referenser. Det finns väldigt många påståenden i texten som inte är styrkta, och det ger texten har en karaktär av lärobok snarare än vetenskaplig text.

Jag blir inte klok på den.

[petersteindl]

...
Det var Peters bilder som väckte mitt intresse för Stig Cs speciella lyssningsrum.
Rummets speciella egenskaper misstänker jag kan ge en bättre förståelse hur lyssningen skall optimeras med hans högtalare. Dvs hur direktljudet blandas med reflexljudet.

Vänligen
JM

På Carlssonplanet finns en artikel av Stig Carlsson som heter Rum och klang i upptagning och återgivning. Det är från den föreläsning som Stig Carlsson höll på KTH.
Den godkändes den 23 februari 1971. Du kan ladda ned den här:

http://www.carlssonplanet.com/downloads_old/uploads/rumochklang.pdf

Jag har lusläst den och skrivit in mina kommentarer vilket är många. Det är både positiva och ifrågasättande kommentarer. Många är också angående Stig Carlssons ordval och är enbart semantiska, men ändock.

Ett exempel på detta är på sidan 2. Stig skriver: "Riktmikrofoner används också för att dämpa lokalens efterklang". Jag skulle valt att skriva det annorlunda eftersom lokalens efterklang i sig inte förändras beroende på mikrofonens riktningskarakteristik. Däremot blir reflexerna kontra direktljudet i inspelningen annorlunda. Lokalen är densamma. Det kan tyckas vara petitesser och med god vilja förstår man vad Stig ville ha sagt, men om jag skulle skrivit det så skulle jag ändrat en hel del i skriften så att man inte behöver vara beroende av åhörarens goda vilja. Jag har lärt mig att den goda viljan inte alltid finns där.

Mvh
Peter

Alltså, vad är det egentligen för dokument? Du säger att det är en föreläsning, men föreläsningar brukar inte dokumenteras på det viset. Jag har iofs sett några föreläsningar med skrivna manus av denna typ där någon läser direkt från ett papper men det är inte särskilt vanligt. Och varför skulle en föreläsning godkännas och av vem?

Alternativt, om texten är avsedd att publiceras: Om jag skulle vara kritisk mot dokumentet så är det framför allt mot bristen på omvärldsförankring. Det finns någon referens till DIN-normen och någon brittisk standard, men i övrigt är texten i stort sett fri från referenser. Det finns väldigt många påståenden i texten som inte är styrkta, och det ger texten har en karaktär av lärobok snarare än vetenskaplig text.

Jag blir inte klok på den.

Ja, så har jag förstått det d v s att det är en föreläsning som Stig höll på KTH 1971. Jag har för mig att Lars-Göran Hedström var på denna föreläsning. Vem som godkänt den vet jag inte men möjligtvis är det Stig själv som kan ha godkänt denna och det kan möjligtvis varit någon annan person som sammanställt Stigs texter. Det är väldigt lite av det Stig gjorde som följde någon slags standard och det gjorde säkerligen inte detta heller.

Ge gärna exempel på påståenden som du anser inte vara styrkta.

Mvh
Peter