Tack STDI! Uppskattas.
När man läser igenom inledningen till Svalanders modifieringar, beskrivna i Svalanderaudio katalog 1991/92, (citerat nedan) så slås i varje fall jag av hans påstådda samarbete med Stig Carlsson och underförstådda godkännande av honom av dessa åtgärder. Jag tycker att det låter lite uppseendeväckande det han skriver, men kanske har han fog för det han nämner? Men samtidigt så kanske det var lite väl suspekta åtgärder då han inte fick det publicerat i Molt?
Kursiverade ett delavsnitt med kanske för en del obekant information.
“Carlsson OA51/52
Jag har under en längre tid skruvat och ändrat på mina OA-52 högtalare. Detta på grund av att högtalaren, trots att den är bland det bästa som idag går att köpa, ändå kanske skulle kunna förmås att lämna ifrån sig ännu mera välljud.
Jag tycker att jag lyckats ganska väl i mina föresatser och här kommer en redovisning över möjliga och “omöjliga" modifieringar. Samtliga är utförda på mina egna OA 52or och jag är mycket nöjd med det ljud högtalarna nu lämnar.
En del av nedan beskrivna modifieringar av högtalaren fanns omnämnda i en artikel i High Fidelitys danska och svenska upplaga våren -88. Detta har gjort att många har ringt och undrat hur läget är - om jag fortfarande är nöjd osv.
Jag sa att arbetet pågår och hänvisade alla intresserade till MoLT där jag lovat skriva om resultatet. Tyvärr kom artikeln aldrig in i tidningen utan jag gjorde ett litet mod-häfte istället som sändes ut till intresserade. Nu är det alltså dags att publicera ombyggnadsidéerna här i katalogen.
Observera att även om jag just nu (sommaren -91) är mycket nöjd så är det inte helt otroligt att förändringar kommer ske även framledes. Det som står beskrivet nedan kan jag i alla fall garantera att det funkar tillfredsställande i mina högtalare. Till yttermera visso har konstruktören själv, Stig Carlsson, varit mycket behjälplig med råd och dåd. Mätningar, beräkningar av filter etc, etc. Det visar sig att jag i något fall till och med lyckats fä bort en ojämnhet i frekvensgången som visserligen inte är
stor men dock hörbar. Mina exemplar av högtalaren mäter alltså något jämnare än normalt och frekvensgången ligger också väl inom de toleranser som fabriken arbetade efter.
Utan Stig Carlssons hjälp hade jag aldrig fått resultatet så lyckat som jag faktiskt tycker det blev.
Vad tycker Stig själv då? Jodå vid jämförelse med hans egna högtalarexemplar kom kommentaren "Du kan gärna låta dom stå kvar här". Med tanke på Stigs mycket måttfulla språk där superlativer är sällsynta måste jag saga att jag blev mycket glad över detta erkännande. Först en uppräkning över alla de åtgärder jag vidtagit därefter en mera utförlig beskrivning över vilka resultat jag uppnått och vilka problem jag stött på under tiden. Siffrorna i nedanstående uppräkning motsvarar numreringen av den utförligare beskrivningen så du lätt kan hitta att läsa mer om det som intresserar dig mest.
Jag har också grupperat åtgärderna i fyra olika grupper, från 1: "lätt bör göras, dessutom oftast billig" till 4: "Lite knepigare och/eller inte så billigt". Samtliga åtgärder kan utföras i vilken ordning som helst. Se till att inte i onödan slita på skruvhålen i högtalarbaffeln genom att ofta skruva ur och i skruvarna som håller baselementet. Materialet i högtalarlådan är inte särskilt motståndskraftigt mot sådana påfrestningar.
Se också till att du monterar tillbaka baselementet i rätt position. Det finns ofta en tuschpennemarkenng på magneten, antingen i form av en pil eller i form av ett streck. Markeringen skall peka upp mot diskantelementet för lägsta distorsion. Mätningar gjordes på samtliga element i Skillingaryd vid monteringen av högtalarna. Då markerades hur elementet skall monteras för bästa resultat, det vill säga lägsta distorsion. De flesta åtgärderna kan säkerligen göras även på OA51 med gott resultat. Nr 3, dämpfilt, ar jag Inte säker på hur det påverkar frekvensgången. I de ex jag modifierat har vi uteslutit dämpfilten. Den ojämnhet som OA52 har finns inte i OA51 varför du bör pröva dig fram och kolla resultatet.
54”
