(Har tidigare postat detta på Carlssonplanet, men kollar nu om det finns fler diskussionssugna här)
För hängivna Citroën-fantaster måste det ha varit en kris liknande vad övertygade kommunister upplevde vid murens fall när Citroën började bygga bilar som nästan lika gärna kunde heta Mazda. Eller för Livets Ord-anhängare när Ulf Ekman konverterade till katolicismen.
Något motsvarande undrar jag om Carlsson-fantaster drabbades av när Stig C på 80-talet plötsligt deklarerade att alla hans tidigare konstruktioner hade blivit föråldrade och han presenterade OA50-serien, som ju har klart större likheter med andra högtalare i världen än 70-talarna. Dittills hade Stigs lösning på varje ortoakustiskt problem varit allt större lådor och allt fler element i olika riktningar, mycket i OA14, extremt i OA116 och snudd på perverst i 2212. Och så nu plötsligt 1+1 och till råga på allt med dome-diskant som tidigare ansetts vara skrikigt undermåliga. Visserligen inte pekande precis rakt fram, men inte så långt ifrån. Fjärran från gångna tiders rundstrålning (väl medveten om att Stig C själv aldrig använde det ordet, men det har sina pedagogiska poänger).
Det verkar onekligen lite för mycket slump att denna metamorfos inträffade just efter Sonabs konkurs när Stig C ändå behövde hitta någon annan som kunde producera högtalarna. Han var väl i vilket fall tvungen att börja om, efter att tidigare inte ha behövt ändra på ett vinnande lag, och nu mer eller mindre utgick från ett blankt papper. Eller vad fanns det egentligen annars som skulle ha gjort 70-talarna omoderna just då? Handlade det om att utvecklingen av element just under dessa år hade genomgått ett sådant tekniksprång att man med gott samvete kunde nöja sig med bara två? Hade inredningsarkitekturen plötsligt förändrats så att tidiga reflexer i rummet blivit olämpliga? Var det rentav - hemska tanke - så att Stig kom fram till att han hade haft totalt fel i 30 år? Typ att principen med tidiga reflexer helt enkelt inte gör något mer än skapar en hackig tonkurva, som man visserligen kan räta ut genom att ha oändligt många element, men ännu enklare genom att inte ha några tidiga reflexer alls? Elle fanns det mer krassa skäl bakom nyorienteringen, att han nu hade mycket mindre resurser för utveckling eller att det var svårt att hitta någon som kunde se ekonomi i att tillverka de otympliga lådorna med sina inre strömningsmotstånd, och att det därför gällde att komma på något enklare?
Hur togs detta emot av dåtidens Carlsson-fantaster? (själv var jag för ung och omedveten för att minnas) Volkswagen försökte, inte helt övertygande, att rättfärdiga sitt stora teknikskifte med att det egentligen inte var så stor skillnad mellan den stenåldersmässiga Baggen med sin svansmotor och den framhjulsdrivna Golf. Ty båda hade ju motorn över drivhjulen. Gjordes några motsvarande tröstförök i Carlsson-kretsar för att få det till något slags kontinuitet, istället för att kasta allt dittills på sophögen?
Vet någon förresten om det stämmer att Stig C själv mot slutet av sin levnad delvis ändrade sig igen och tyckte att 70-talarna nog ändå faktiskt hade vissa kvaliteter?
Det har inget med sjuttiotalarna att göra.
