På sätt och vis var detta en både spännande och väldigt kreativ tid då
massor av olika konstruktörer gav oss sina tolkningar av hur en perfekt
högtalare skulle arbeta. Urvalet var väldigt rikt i förhållande till antalet
olika tillverkare, för få var kopior av varandra.
Konstruktörerna vågade tänka själv och skapa ljudåtergivning enligt
sina egna huvuden.
- - -
Och jag tyckte särskilt om att alla experimenterade och hade gjort sina
EGNA bedömningar avvad som var den perfekta balansen, även om ju
alla eller de flesta förstås satta sig in i även hur alla andra tänkte och
tyckte.
Det skapade en rik och varierande hifi-värld med något för var och en.
Man behövde inte vara som alla andra för att kunna hitta något som var
passande för ens smak.
Nästan vilken smak man än hade fanns det någon som gjorde något
som passade.
- - -
Före denna tid (från mitten/slutet av 70-talet och fram till några år in på
80-talet?) var inte uppfinningsrikedomen alls lika stor, och min uppfatt-
ning är att den inte är det idag heller.
Idag arbetar de flesta högtalarkonstruktörer inte i sina huvuden och i
labbet -utan de arbetar med samma simuleringsprogam som verktyg.
De flesta härmar något som redan finns.
- - -
En intressant sak som jag tror få känner till idag, är att Olle Mirsch med
sina ideer om hur en högtalare bäst skall kommunicera med rummet,
faktiskt var framgångsrikare än självaste Stig Carlsson!
Han passerade alltså Sonabs försäljning långt innan Sonab lades ned.
Jag vet inte om man skall tolka det som att Olles recept var bättre (alltså
i betydelsen gav högtalare med föredraget ljud) eller om det betyder
att han var skickligare på marknadsföring?
- - -
Olle har hur som helst berättat för mig att Stig betydde mycket för honom
genom att Stig förde in tanken på lyssningsrummet in i ekvationen, och
att det var MÅNGA av den tidens konstrultörer som lät sig inspireras av
Stig.
På 70-talet och framförallt mot dess slut så var tanken att integrera hög-
talare och lyssningsrum väldigt dominerande för högtalare med svenskt
ursprung, men importerade högtalare var i mindre grad präglade av den
"svenska skolan". Det ser man tydligt när man bläddrar i gamla hifi-hand-
böcker.
- - -
Frågan är om inte Karl-Erik Ståhl var den förste som försökte förena alla
tänkbara förekommande ideer och uppfattningar om hur en högtalare
"skall mäta", med sina A4-14?
Han skapade en direktstrålande högtalare med elementen riktade rakt
framåt, som trots det hade rakare energikurva än någon annan hög-
talare på marknaden! Dessutom kunde de anpassas noga till en stor
mängd tänkbara placeringar således att de mätte bra nästan hur man
än ställde dem i rummet!
Den mätte faktiskt väldigt rakt och fint även i Stigs mätrum på Torkel
Knutssonsgatan! Men Stig gillade dem inte alls upplevelsemässigt.
- - -
Men som sagt, detta var en spännande tid och det fanns högtalare av
många olika skolor, även direktstrålare och som sagt faslinjära högtalare
(vilket inte Olles var, om någon undrar hur texten om faslinjäritet skall
tolkas i Olles text).
Vh, iö
- - - - -
PS. Den enda egentliga anmärkningen Stig hade på hur A4-14 mätte i
hans lyssningsrum var att han tyckte att nivån steg en del mot de låga
frekvenserna (både absolut och jämfört med OA-52). Men å andra sidan
sa Stig att även OA-116 steg mot låga frekvenser, och att han inte hade
en väldigt bestämd uppfattning om vilken mängd bas som var rätt, då
det ju var rätt så rumsberoende.
Men - han sa att han för 50-serien gjorde en dimensionering där bas-
nivån låg så svag som 6 dB nere (MED reflexer från golv och bakre vägg
inräknade) i närheten av avstämningen. Helt enkelt för att hans utgångs-
punkt var hans rum, ett som han hade skapat som referensmätmiljö för
att han skulle kunna gå från de tidigare energikurvemätningarna till de
totalljudsmätningar som han nu föredrog.
Men han sa att han var väl medveten om både att det var mindre nivå
än han hade valt att dimensionera med tidigare, och han var medveten
om att många ansåg att 50-serien klingade lite ljust. Men han ville inte
säga om nivån hade varit riktig tidigare eller nu. Snarare menade han
att den nuvarande balansen passade en sorts rum med stadigare väggar.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).