Lasse- skrev:Hej jag såg en Sunfire subwoofer i skylltfönstret på Best Sound
den har en slavbas och vad jag vet ett inbyggt slutsteg dom
är visst konstruerade av Bob Carver och man kör visst
slutsteget direkt på nätspänningen utan trafo.
Jag undrar hur den fungerar?
mvh Lasse-
The sunfire "true subwoofer" (hette den väl) har, som du skriver ingen nät-
trafo, spänningen in likriktas och försörjer effektförstärkaren direkt.
Nämnd effektförstärkare är en mycket tidig switchförstärkare (långt före ice
m fl). Om jag minns rätt var den på 2 700 W i 4 ohm, som även var basele-
mentets nominella impedans. Slewrate på den var inte så imponerande men
för subwooferbruk dög det mer än väl.
Det första exemplar som jag större på tyckte jag hade en lite underlig ton-
kurva och en märvärdig rytmisk släpning, och på generalagentens initiativ (i
hans kontor) ringdes Bob upp, och jag fick luren!
Jag försökte efter bästa förmåga beskriva vad jag uppfattade som ett pro-
blem och berättade förstås att jag både mätt, lyssnat och skruvat isär för
att reverse-engineera lite.
Bob blev jätteglad och frågade om jag hade något förslag på förbättring, och
jag hade ju listat ut hur filtret såg ut så det hade jag förstås, men för säker-
hetsskull så frågade jag om han kunde skicka ett schema. Javisst, sa han,
och gjorde det.
Jag kommunicerade mitt förslag på ny eq, och han sa; -Bra, då kör vi så!
Fast förstås på engelska.
- - -
Men det är en utvikning.
Om basmodulen finns det mycket man kan säga. Ingenjörsmässigt är den
rätt finurlig onekligen och de där 2,7 kilowatten kräver nästan också en kom-
mentar. Det är nämligen så att hela mojängen är konstruerad för så hög verk-
ningsgrad som möjligt (riktig, inte nominell) att nå i den pyttelilla lådan, och
det kan översättas med en extremt stark motor. Och när man gör så ställer
man också till tonkurvan, vid vissa frekvenser så stiger känsligheten och vid
andra så sjunker den, men vid de där den sjunker så stiger fortfarande verk-
ningsgraden! Och hur är det då möjligt? Jo impedansen stiger snabbare än
känsligheten sjunker.
Så även om det där högtalarelementet var på 4 ohm niminellt (tror talspole-
impedansen låg på 3 ohm eller så) så var den verkliga faktiska impedansen
mycket högre än man brukar finna från mera normala högtalarelement som
hade en nominella impedans om 4 ohm, så även om förstärkaren kunde leve-
rera nära 150 volt peak, så var ju inte strömmen som drogs ur 1/4 av det
annat än i extremfall. Det just sagda kan översättas med att den faktiskt
bara drog några hundra watt från nätet när den spelade för fullt.
Vad mera kan säga om den?
En kul sak var ju att ingångsteget inte kunde vara kopplat till en förstärkare
med allströmsschassie (det heter så) utan kopplingen mellan försteg och
slutsteg var galvaniskt isolerande. Jag minns inte om det var trafosar i både
riktningarna (en för spänningsförsörjning och en för audio) eller om signalen
möjligen gick optiskt över, men löst var det i varje fall. En sak som oroade
mig lite var dock att ha >150 volt på sluttrissorna som var isolerade från den
stora sluplåt som agerade "kylfläns" och var berörbar - med bara med en
tunn tunn isolerbricka... Förvisso finns liknande problem i många apparater,
men fö slutsteg har så stora spänningar internt, och de tar ju heller inte
spjärn mot en yttre jord då.
För svenskt bruk (vi har ju 230 V) tillkom dock en isolertrafo utanför, för att
den skulle få sina amerikanska 115 volt.
- - -
Kan nämna att NHT (eller om det möjligen var ett av de företaget som Ken
Kantor startade efter NHT) köpte någon sorts licensrätt på själva tekniken
och jag blev då lovad av Bill Bush som oavsett vilket var inblandad i konstru-
erandet, att de skulle använda trafo.
-Why?, frågade jag honom.
-Well frankly, because we do not want to kill our customers, svarade han.
Det finns säkert mycket mera att berätta om denna spännande subwoofer,
men jag kommer inte på något mera. Jo, jag kan berätta att baselementet
till en början gjorde av en snubbe (jag tror han var Polack i USA) vars namn
jag har glömt, men att produktionen av det efter en tid flyttades över till
TC-sounds. Även efter flytten var kvalitetsproblemen avsevärda. Det var helt
enkelt väldigt svårt att få ett element som skulle hantera sådana krafter, att
inte gå sönder. Direkta kraftbrott tror jag var sällsynta men utmattningsbrott
inträffade ibland även efter en inte väldigt lång tids användning.
Jo jag kan säga att jag var väldigt frestad att skriva om denna minst sagt
fascinerande subwoofer i MoLt när det begav sig, men jag vågade helt enkelt
inte rekommendera den då jag var så pass säker på att den skulle komma
att uppvisa kvalitetsproblem med. Men en sorts milstolpe var den, eller är
den, definitivt. Aldrig förr hade något liknande konstruerats.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
av Lasse- » 2012-12-29 23:12 
det var roligt o se när dom vandrade runt i rummet när man drog på lite,tycker dock att förstärkeriet bob carver gjorde funkade finnemang (cinema grand) hade 2st sådana med
