Renovering & Reparation

[rolfzetterberg]

Det sitter aldrig några europeiska transistorer typ BC i några japaner!De använde ALLTID egna.I alla fall till 99,9%.....
Om man ska byta till BC549 eller BC550 är en smaksak,men den sistnämnda tål högre spänning.Kan vara nödvändigt att välja den i vissa japaner som matar sina steg med ganska hög spänning.Vissa t.o.m har upp till 80V och då räcker kanske inte den heller.
Som regel bör man använda lågbrus i början på en förstärkare där signalnivån är låg.

[2-ch]

Mitt tips för att felsöka t.ex. ett försteg, för den som inte har tillgång till ett oscilloskop eller liknande mätinstrument, är att bygga en enkel prob bestående av en kondensator, två motstånd och två dioder.

Finns något schema för hur jag kan bygga en sån?
En enkel skiss med värden skulle sitta fint.

[orven]

Gyllende regel när det gäller värme och elektronik är att man ska kunna hålla fingret på komponenten under tiden man lugnt räknar till tre. Fem är bäst.
Även vid hantering av varmluft så kan man nyttja pappskiva för att avgränsa sökområden.

[MiaM]

Mitt tips för att felsöka t.ex. ett försteg, för den som inte har tillgång till ett oscilloskop eller liknande mätinstrument, är att bygga en enkel prob bestående av en kondensator, två motstånd och två dioder.

Finns något schema för hur jag kan bygga en sån?
En enkel skiss med värden skulle sitta fint.

Den här bilden sammanfattar nog rätt väl mina begränsade skillz på att använda paint i kombination med att jag inte ens orkade använda funktionen för att rita raka linjer.


D1 och D2 kan vara i princip vilka småsignaldioder som helst, t.ex. klassikern 1N4148 eller vad man nu råkar ha tillgängligt. De gör att signalnivån in på burken man "provlyssnar" genom inte blir starkare än ca 0,6-0,7V.

Stoleken på motstånden och kondensatorn beror på vad man ska mäta på och ingångsimpedansen på den burk man "provlyssnar" genom. Motståndsvärdena väljs efter impedansen och signalstyrkan på det man ska mäta på, och därefter väljs kondensatorn så att man åtminstone återger frekvenser ned mot kanske 100Hz men samtidigt filtrerar bort frekvenser under t.ex. kring 10Hz för att kretsen ska "sätta sig" (=kondensatorn nå sin slutgiltliga laddning) så snabbt att man inte behöver vänta på att kretsen ska fungera när man mäter.

Det kan skilja rätt mycket i både ingångsimpedans och känslighet/signalnivå på ingångar på (gamla) radio(bandspelar)apparater. Halvvanligt är normal linenivå och några kiloohms impedans men det förekommer mycket känsligare ingångar (lägre signalnivå) och framförallt då signalnivån är "konstig" kan även impedansen vara "konstig".

Har du nån lämplig radio(bandspelare) i samlingarna som kan få agera provapparat? I så fall, vad för burk har du? Det är väl sällan man hittar så mycket info på nätet om sådana apparater men med lite tur kanske det går att googla fram nåt

P.S. lämpligt är skärmade kablar för ingång och tugång. På ingången kan det vara bra med en mätpinne (typ sån man har till en vanlig multimeter) där man bara klippt/isolerat skärmen. En separat vanlig oskärmad ledning för jord som har en krokodilklämma att klämma fast på något jordat i apparaten man mäter på är nog en bra idé.

Om man bygger helt med nollbudget så kan man tillverka en "mätpinne" av ett gem, eltejp och kanske skalet från en skrotad kulspetspenna.

[2-ch]

Den här bilden sammanfattar nog rätt väl mina begränsade skillz på att använda paint i kombination med att jag inte ens orkade använda funktionen för att rita raka linjer.

Den bilden duger alldeles utmärkt.
Återstår att hitta lämpliga värden. Är det vettigt att bygga ett par olika menar du?

Nu har jag fått servicemanualen från två håll.
Ni är väldigt hjälpsamma måste jag säga. Det glädjer mig.

Jo jag såg att den där olyckstransistorn kan förekomma (det fanns tre olika varianter där just den förekom).
Det får bli på den jag börjar med kylspray.

[MiaM]

Den bilden duger alldeles utmärkt.

Gött!

Återstår att hitta lämpliga värden.

Har du nån lämplig kandidat för "provlyssningsradio"?

Är det vettigt att bygga ett par olika menar du?

Det beror på vad du tänker mäta på. Om det mest är mer eller mindre line-nivåer i ett försteg (och det är ett fel som inte endast finns på phono/mic-ingångar) så räcker det väl med en enda variant med kanske ungefär samma värde på båda motstånden (för att kunna mäta max strax under 1,5V topp-till-topp). Om du däremot ger dig på slutstegen så är det nog en bra idé att antingen ha ett par olika motståndsvärden att kunna välja mellan eller en potentiometer för att reglera känsligheten.

Poängen med att anpassa värdena till den "provradio" du hittar är att få så höga värden på motstånden som möjligt för att få så liten påverkan på apparaten du mäter på som möjligt. Man får inte glömma att en såhär enkel mätkrets kan påverka det man mäter på rätt rejält om det är hög impedans på det man mäter på.


Men du, till att börja med, du har väl något enkelt mätinstrument (multimeter)? Om inte så är det absolut steg ett. De billigaste kostar under en hundring på t.ex. Biltema, Clas Ohlson eller liknande, och för den här sortens mätningar så är de helt okej instrument. (Du kan ju titta lite på de finesser som finns på de lite dyrare instrumenten, för bara nån hundring eller två extra så kan du få funktioner som t.ex. kapacitansmätning för att kolla kondensatorer och/eller strömförstärkningsmätning på transistorer. Vissa instrument kan mäta t.ex. temperatur - det kanske du har nytta av i nåt annat sammanhang).

Se däremot upp för att framförallt kablarna som följer med men även själva mätinstrumentet kan ha för dålig säkerhetsklass för att uppfylla vettiga regler för mätning på 230V. Det verkar vara ovanligt att någon faktiskt råkar illa ut men det finns ju en anledning till vissa krav åtminstone för den som är anställd och ska använta ett mätinstrument.

Se också upp med att 230V finns öppet på säkringen (F401) på ett av kretskorten, och troligtvis också på lödpunkter på nättransformatorn och strömbrytaren. (Om du har en icke-europeisk modell så har du antagligen också oskyddade strömförande lödpunkter på nätspänningsomkopplare och nätströmutgångar). En tumregel är att ha ena handen i fickan / bakom ryggen när man mäter på grejer med 230V inkopplat, och givetvis då sitta/stå på något isolerat och inte lägga den där andra handen mot något jordat).

Jag registrerade mig på hifiengine (gick blixtsnabbt med min gmail-adress) och laddade ned schemat på din Yahama C-50. Det verkar vara en rätt omfattande konstruktion.

Men hur var det, exakt vad för fel har du på C-50'n? (När jag bara såg bilden på frontpanelen så utgick jag från att det var en enklare konstruktion).

[2-ch]

Har du nån lämplig kandidat för "provlyssningsradio"?

Jag har en Tivoli model one med aux ingång. Lagom format och det gör inget om den brinner upp.
Me no like the one

Multimeter har jag med möjlighet att mäta transistorer (aldrig gjort dock).
På jobbet skaffade vi en instrument specifikt för kapacitansmätning och jag är glad att jag inte köpt en sån själv.
Den är värdelös. Har svårt att tro att de inbyggda i en multimer skulle vara bättre.

Grundläggande ellära har jag, men tack för din omtanke.
230V ska man inte leka med om man inte vet vad man gör.

C-50 är allt annat än en enkel förförstärkare. Jag tror det var närmare 100 kondensatorer som jag ersatte + någon transistor.
Men som sagt, det var nog 5-6 år sedan så jag minns inte det exakta problemet.
Det kan ha varit den som körde ut likström på utgången och eldade upp basarna på min gamla 3A
Ju mer jag tänker på det dess mer övertygad blir jag om att det var så.
Det satt ett utgångsrelä som jag kopplade förbi för att se om det var felaktigt.
Det var det nog inte.
Sen dess har den samlat damm i förrådet
Efter det missödet utförs alla prover med skitprylar.

Jag får göra ett nytt försök att registrera mig på hifiengine.
Den kanske är så enkelt att den inte accepterar svenska mailadresser.

[Svante]

TU-9900: Låter som ett klassiskt småsignal-transistor-fel. Det finns några sådana som slutar fungera med tiden. Bara att byta ut. Sjukt enkelt och billigt.

Aha... ett handfast tips. Ska kika in i den och se vad jag kan hitta.
Antar att det sitter några av den här modellen inuti.
Så det blir till att leta ersättare antar jag.

Om felet försvinner när man fryser en sådan liten med kylspray kan man konstatera vilken det är som är boven och slippa byta alla. Har man inte sån tur att det hjälper kan man vara tvungen att spåra med oscilloscope för att se var distortionen uppkommer. Inte lika lätt. Just Sansui finns många renoveringstrådar på det amerikanska forumet Audiokarma med chans att någon har namngett en specifik transistor om det är en som ofta fallerar.

Trissor kan man ofta mäta på plats med diodtesten på en multimeter. Man ska ha ett framspänningsfall (på multimetern) på ~0.6 V från bas till emitter och från bas till kollektor. Mellan emitter och kollektor ska det vara avbrott. Med en NPN-transistor ska pluspinnen sättas på basen.

I en del fall kan kringliggande elektronik störa mätningen, men många av transistorerna kan verifieras vara hela på det här sättet.

*BC108*. Nostalgi.

Edit: Matningspänningen till förstärkaren ska förstås vara avstängd när man mäter så.

[2-ch]

Trissor kan man ofta mäta på plats med diodtesten på en multimeter. Man ska ha ett framspänningsfall (på multimetern) på ~0.6 V från bas till emitter och från bas till kollektor. Mellan emitter och kollektor ska det vara avbrott. Med en NPN-transistor ska pluspinnen sättas på basen.

I en del fall kan kringliggande elektronik störa mätningen, men många av transistorerna kan verifieras vara hela på det här sättet.

Jag som fått lära mig att mätning generellt ska utföras med ett eller flera ben i luften.
Det är ju mycket smidigare om man kan mäta dom på plats

[orven]

Har du nån lämplig kandidat för "provlyssningsradio"?

Jag har en Tivoli model one med aux ingång. Lagom format och det gör inget om den brinner upp.
Me no like the one

Multimeter har jag med möjlighet att mäta transistorer (aldrig gjort dock).
På jobbet skaffade vi en instrument specifikt för kapacitansmätning och jag är glad att jag inte köpt en sån själv.
Den är värdelös. Har svårt att tro att de inbyggda i en multimer skulle vara bättre.

Grundläggande ellära har jag, men tack för din omtanke.
230V ska man inte leka med om man inte vet vad man gör.

C-50 är allt annat än en enkel förförstärkare. Jag tror det var närmare 100 kondensatorer som jag ersatte + någon transistor.
Men som sagt, det var nog 5-6 år sedan så jag minns inte det exakta problemet.
Det kan ha varit den som körde ut likström på utgången och eldade upp basarna på min gamla 3A
Ju mer jag tänker på det dess mer övertygad blir jag om att det var så.
Det satt ett utgångsrelä som jag kopplade förbi för att se om det var felaktigt.
Det var det nog inte.
Sen dess har den samlat damm i förrådet
Efter det missödet utförs alla prover med skitprylar.

Jag får göra ett nytt försök att registrera mig på hifiengine.
Den kanske är så enkelt att den inte accepterar svenska mailadresser.

Fel i slutsteget om den kör ut likspänning. Förbikopplingen av reläet gjorde att du eldade högtalarna.
Ang. Svenska mailadresser så funkar min .se

[orven]

Trissor kan man ofta mäta på plats med diodtesten på en multimeter. Man ska ha ett framspänningsfall (på multimetern) på ~0.6 V från bas till emitter och från bas till kollektor. Mellan emitter och kollektor ska det vara avbrott. Med en NPN-transistor ska pluspinnen sättas på basen.

I en del fall kan kringliggande elektronik störa mätningen, men många av transistorerna kan verifieras vara hela på det här sättet.

Jag som fått lära mig att mätning generellt ska utföras med ett eller flera ben i luften.
Det är ju mycket smidigare om man kan mäta dom på plats

Det är en konst att mäta transistorer på plats om dessa inte är kortsluna som en spik. Vissa transistorer läcker lite och vissa har totalkortis eller avbrott.

[2-ch]

Fel i slutsteget om den kör ut likspänning. Förbikopplingen av reläet gjorde att du eldade högtalarna.
Ang. Svenska mailadresser så funkar min .se

Men men.... nu blir jag ännu mer förvirrad. Det är ju en förförstärkare vi pratar om.
Om fallet var som jag kommer ihåg anslöts den på vanligt vis till ett slutsteg.

Det är en konst att mäta transistorer på plats om dessa inte är kortsluna som en spik. Vissa transistorer läcker lite och vissa har totalkortis eller avbrott.

Lika bra att fortsätta med metoden att lossa ett par ben då.
Annars lät det smidigt, och Svante litar jag på.

[MiaM]

Har du nån lämplig kandidat för "provlyssningsradio"?

Jag har en Tivoli model one med aux ingång. Lagom format och det gör inget om den brinner upp.
Me no like the one

Jag lyckas inte hitta nån info om aux-ingångens impedans. Instruktionsboken säger inte mycket
http://www.caricon.se/nbutik/images/tiv ... -bruks.pdf

Här finns ett reverse-engineerat schema på en liknande radio, av det att döma så borde ingångsimpedansen vara 22k parallellt med 100k, men det är väl snarast troligt att schemat skiljer sig eftersom den där modellen verkar ha åtminstone volymreglaget + hörlursutgång i stereo.
http://harrysradios.blogspot.de/2012_09_01_archive.html

Motståndsvärdena i "proben" är inte direkt kritiska, en chansning kan väl vara 10k på båda. Med t.ex. ca 100Hz gränsfrekvens så borde 220nF vara närmaste standardvärde på en kondensator. Det bör funka hyggligt med uppåt kring 1µF (motsvarar 20Hz) och för att höra åtminstone "mellanregister och uppåt" så kan även värdet vara mindre.

Dioderna kan som sagt vara "vilka som helst", t.ex. 1N4148.

Efter det missödet utförs alla prover med skitprylar.

Klokt. Inte för inte som jag brukar spara högtalaren om jag skrotar t.ex. nån gammal TV eller liknande...

Jag får göra ett nytt försök att registrera mig på hifiengine.
Den kanske är så enkelt att den inte accepterar svenska mailadresser.

Märkligt att det strulade för dig. Nåväl, vi verkar vara fler som lyckats registrera oss så det går ju att skicka över manualen ifall du kör fast igen.

[Andersss]

Vad blir skillnaden om man byter ut gamla kondingar, i en gammal fungerande förstärkare??

Blir ljudet bättre? och isåfall hur?. Eller blir uteffekten bättre, varför bör man byta om det fungerar?? Medveten om att de kan börja läcka, men bortsett från det.

Mest för att jag inte vet, och skulle vilja ha reda på varför.

[Cicaro]

Vad blir skillnaden om man byter ut gamla kondingar, i en gammal fungerande förstärkare??

Blir ljudet bättre? och isåfall hur?. Eller blir uteffekten bättre, varför bör man byta om det fungerar?? Medveten om att de kan börja läcka, men bortsett från det.

Mest för att jag inte vet, och skulle vilja ha reda på varför.

Nu ska jag flagga för att det finns två läger bland vintagenördarna de som resonerar som så att en konding byts om den har brunnit eller läckt och de som tycker man ska byta dem i förebyggande syfte. Jag tillhör de senare och följande är delvis mer att se som åsikter än fakta. Dvs. jag muckar inte gräl, försöker övertyga någon om att recap är det enda rätta eller vill bli bevisad om motsatsen. Följande är mina anledningar till varför jag recappar och om det finns någon som tillhör den första skolan får denne gärna redovisa sina argument för varför det inte ska recappas. (det här kanske är obehövligt att skriva på faktiskt men vill inte riskera att det här urartar i ett bajskastningskrig vilket diskussionen om recap eller inte ofta gör på i vart fall amerikanska forum)

Vad bytet av en gammal konding resulterar i beror på kondingens funktion i förstärkaren. Kondingar ändrar ofta värde när de blir gamla(i värsta fall kan de även kortslutas). Så långt tror jag vi kan säga att det är fakta då det här går att mäta. Nu kommer vi till det jag baserar på antaganden och egna erfarenheter:

Om en konding sitter aktivt i ljudkretsen(tydligaste exemplet här är i ett filter, exempelvis delningsfilter i en högtalare) kan det märkas antingen genom att det låter som något satt en blöt filt framför högtalaren eller genom att fel frekvenser förstärks. Bytte exempelvis kodning i ett par loppishögtalare i helgen som lät sådär, nästan inget mellanregister alls. Med bytet blev återgivningen mer som det var tänkt tror jag. Den kondingen som monterades ur hade ökat i värde och därmed skjutit delningsfrekvensen för diskanten uppåt varpå ett glapp uppstod mellan basen och diskanten.

Om en konding istället sitter i nätdelen och inte gör sitt jobb kan resultatet istället bli att strömförsörjningen till kretsen inte är stabil vilket om det märks oftast märks genom att ljudet blir svajigt vid högt strömuttag(höga volymer) eller introducerar rippel/brum.

En konding som fallerar kan i värsta fall ta med sig trissor och omgivande komponenter eller börja brinna. Något som är huvudargumentet för min del. Jag ser bytet av elektrolyter i en 30 -40 år gammal förstärkare, som jag gillar ljudet i, på samma sätt som service på bilen. Jag lämnar in min bil till verkstan för oljebyte även om bilen går bra. Jag gör det i förebyggande syfte även om det säkert skulle gå att att köra på samma olja ett år till eftersom konsekvenserna om motorn skär är alldeles för stora. Hellre föregå än förgås.

Till frågan om hur ljudet påverkas så är min erfarenhet att det nästan alltid blir bättre. Bortsett från en fadäs när jag valde corniell dublierkondingar som inte var audiograde till utgångskopplingen har jag aldrig märkt någon försämring av ljudet när jag recappar en förstärkare.

Det jag har märkt är att ljudet blir klarare och mer distinkt samt att basen återkommer. Den första förstärkaren jag kommer ihåg att jag recappade var en marantz, i det fallet var valet att recappa mest för att jag var rädd om förstärkaren. Det jag noterade efteråt var att jag inte behövde ha loudness i för att få ut bas i högtalarna utan att loudness plötsligt bara behövdes vid riktigt låga volymer. Innan recap var loudness itryckt oavsett ljudvolym och dessutom EQn för basen och diskanten uppskruvad. Efter detta ratar jag inte en stärkare före den är recappad och en av mina favoriter(Sansui AU-555) stod på en hylla och spelades inte i nästan ett år innan jag recappade den och bytte några småsignaltransistorer som gjorde att allt brusade. Efter detta utklassade(nåja, den vann iaf i blindtest) den marantzen.

Edit: Stavfel, felaktiga autokorrekt och meningsbyggnad. Lyckades skicka istället för förhandsgranska

[Andersss]

Aha

intressant, tack för utförligt svar.

[Cicaro]

[url]http://user.faktiskt.io/Cicaro/Diverse/Man%20kan%20ana%20var%20det%20hela%20har%20börjat....jpg[/url]

Visserligen inte från en förstärkare för ljud men lägger upp det här kortet ändå. Kortet är från en ljusdimmer jag var med och renoverade vars enda fel var en konding som gått åt H-vete. I det här fallet hade vi tur, riktig tur eftersom den BARA hade tagit med sig alla omkringliggande komponenter och kretskortet faktiskt gick att rädda.

Efter att ha sett det kortet vill jag nog helst recappa allt som är äldre än 10 år(dimmern var från 1990talet och kortet 2-3 år gammalt). Tänk om det där hände i vardagsrummet Nu är iofs det lite andra spänningar i ett trefas dimmerpack för teaterbruk men ja, ett exempel på vad som kan hända.

Edit: Ändrade till länk på bilden för den blev sjukt bred och sabbade hela tråden när man öppnade tråden i windows och firefox

[MiaM]

Min erfarenhet är att elektrolyter "började bli dåliga" för kanske 25 år sen eller nåt sånt, kanske sammanfallande med att de blev "explosionssäkra".

Visserligen blir väl gamla kondingar från 70-talet och än tidigare också dåliga med tiden, men det verkar inte vara ett lika stort problem som på modernare kondingar. Tumregeln är väl att man ser skillnad på kondingarna genom att de gamla elektrolyterna oftast är gjorda så att ena polen är gjord som ett metallstycke som både är omslutande cylinder och "lock" i ena änden, och den andra polen är ansluten till en metallplatta som sånär som på en tunn isolerande ring täcker en hel ände av cylindern. För att få kondingarna stående så är benet från den första polen vikt över kondingens skal. Utanpå skalet sitter ofta genomskinlig plast på de stående kondingarna, eller i vissa fall kan det vara en (ej genomskinlig) plastfot. Kännetecknande för dessa är att de stående har en pol i mitten och en vid sidan av cylinderformen, d.v.s. asymetrisk placering av benen. Moderna "explosionssäkra" har benen symetriskt placerade. De äldre kondingarna fanns även för liggande montage, något man nog aldrig hittar på de moderna kondingarna.

OBS, jag påstår INTE att ljudkvaliteten alltid är på topp även på dessa urgamla kondingar, däremot så är min erfarenhet att de sällan går sönder och att det är antagligen inte vanligare än andra fel. Om det inte sitter komponenter som är riktigt dyra eller kanske omöjliga att ersätta (IC-kretsar som inte längre tillveras, transistorer med mycket specialla data, dyrbara rör eller liknande) så verkar det kanske tveksamt att byta kondingarna i förebyggande syfte. För att jämföra med en bil så ifall man kan köpa en acceptabel motor på skroten för ett par tusenlappar så räcker det kanske att inspektera oljan i den motor man har och om oljan verkar okej så kan man köra på samma olja nåt år till.

Kondingarnas åldrandes inverkan beror såklart (som Cicaro redan påpekat) på var de sitter i kopplingen. Jag undrar om inte (70-tals-)förstärkare med utgångskondingar fått onödigt dåligt rykte eftersom åldrande hos de kondingarna antagligen påverkar ljudkvaliteten än de flesta andra kondingars åldrande. Det är klart högre impedanser före slutstegets utgång vilket gör att lite serieresistans inte påverkar lika mycket, och dessutom är det billigare för konstruktören att ta till kondingens värde så att även om den sjunkit i värde så bör den ändå klara nedre gränsfrekvens hygglig.

Men samtidigt ska man väl inte helt försumma betydelsen av bra kondingar i avkoppling av matningen och allmänt "konding där ena änden är ansluten till jord". Här kan man kanske (eller kanske inte?) vinna ljudkvalitet på att även använda "småkondingar" (som inte är elektrolyter), på samma sätt som man gör med digitalelektronik?

Nu blev jag nästan inspirerad att prova att parallellkoppla in nån liten plastkonding över utgångselektrolyterna i min gamla Luxor Dirigent.

I många förstärkare är högtalaruttaget kopplat till hörlursutgången via spänningsdelare. Den spänningsdelaren gör att impedansen vid anslutningen mot slutsteget är klart högre för hörlurarna - kanske såpass hög att man skulle kunna köra egna utgångskondingar av klart bättre kvalitet om man vill ha extra bra ljud i hörlurarna. Man kan ju provlyssna om ljudet i hörlursutgången påverkas av ifall man belastar högtalarutgångarna eller inte.

Men som sagt, det är väl inte särskilt vanligt att kondensatorer är så trasiga att vintage-hifi inte alls fungerar utan att det också syns på kondingen, tror jag.

[rampitsch]

Ett långt och givande inlägg.

I mångt och mycket är det nog som du säger, att det är få stärkare som inte alls fungerar pga dåliga kondingar. Och i de flesta av de fallen så ser man var felet har börjat.

Däremot, har jag egna erfarenheter av att ljudet kan bli bra mycket bättre genom att byta elektrolyter i en stärkare. Och då även stärkare som inte har utgångskondingar. Så även på dessa är det värt att se över kondingarna. Som MiaM säger, många 70-tals stärkare har nog oförtjänt illa rykte pga kodningarnas åldrande. Och skulle nog gissa att detsamma gäller en hel del 80-talare. Men det är än så länge gissningar!

//Rampitsch

[MiaM]

Ni som bytt kondingar på några 70-80-talsförstärkare, har ni bytt alla elektrolyter rakt av eller har ni provat att byta bara vissa kondingar, kanske till och med mätt upp befintliga kondingar?

En fundering är hur data eventuellt skiljer mellan dagens kondingar och hur dåtida kondingar var då de var nya? Eftersom äldre kondingar oftast är fysiskt klart större så kan man väl anta att det också finns någon skillnad på data (utöver givetvis måtten och sånt uppenbart som explosionsskydd o.s.v.).

Det är ju rätt stor skillnad i kostnad på att byta en trave småkondingar på (för)förstärkarkort och att byta glättningskondingar samt eventuella utgångskondingar.

För att röra till det så borde det vara så att trötta komponenter gör att ljudet varierar mer beroende på hur högtalaren lastar förstärkaren. Den där gamla förstärkaren som bara låter bra med vissa kondingar kanske börjar låta bra med "alla" högtalare efter ett kondingbyte?

P.S. det kanske är läge att ta mina erfarenheter av trasiga komponenter med en nypa salt - de kommer från vad jag (mestadels) sett (andra pyssla med) i radio-tv-verkstad på 70-80-talet, och där var TV-apparaterna nog i särklass överrepresenterade. Delvis för att en TV då var så dyr att man lagade dem till de var åtminstone 15 år gamla, kanske ännu äldre, och dels för att det lär väl varit just i TV-apparater som tillverkarna verkligen kunnat spara in slantar på att snåla på marginalerna. Alltså är mina erfarenheter av trasiga komponenter nog mest baserade på vad som pajade i TV-apparater. Å andra sidan var det ju samma tillverkare av komponenter oavsett om de satt i en TV eller en förstärkare då det begav sig, möjligen med några enstaka undantag.

[rampitsch]

Jag brukar byta alla elektrolyter, då de som regel har lite andra egenskaper nu än när de var nya. De gånger jag har mätt så har jag ofta dragit slutsatsen att de har vandrat en hel del i kapacitansen.
Ibland är EMS-värdet också kasst, och i dem fallen är det ju än mer akut at byta.

Att dagens kodningar är mindre beror på att man har en bättre tillverkningsteknik idag.
Dock, kolla så du inte köper nya kondingar med alltför stora toleranser. +-20% kanske är för mycket. Jag har ofta sett i servicemanualer att +-10% är ganska vanligt.

Jag tycker att kostnaden är helt i linje med förbättringen i ljudet, samt att om jag väl gör mig jobbet att skruva isär stärkaren och börja rota i den på allvar, är det lika bra att byta alla elektrolyter i den.

Hoppas det gav någonting.

//Rampitsch

[MiaM]

Aha, intressant.

EMS borde väl delvis bero på tillverkningsmetod - där tänker jag att en modern kompaktare konding borde ha bättre data än gamla kondingar, och då kanske uppgraderingen egentligen består i att man helt enkelt byter till komponenter med bättre data än orginalen snarare än att de gamla blivit trötta.

Jag trodde att toleranserna var ännu värre på gamla kondingar, uppåt +100/-50% på större elektrolyter var väl inte extremt ovanligt?

[Cicaro]

Ni som bytt kondingar på några 70-80-talsförstärkare, har ni bytt alla elektrolyter rakt av eller har ni provat att byta bara vissa kondingar, kanske till och med mätt upp befintliga kondingar?

.... Bortklippt text...

Det är ju rätt stor skillnad i kostnad på att byta en trave småkondingar på (för)förstärkarkort och att byta glättningskondingar samt eventuella utgångskondingar.

För att röra till det så borde det vara så att trötta komponenter gör att ljudet varierar mer beroende på hur högtalaren lastar förstärkaren. Den där gamla förstärkaren som bara låter bra med vissa kondingar kanske börjar låta bra med "alla" högtalare efter ett kondingbyte?

...

Klippte bort lite för att citatet bara skulle täcka det jag svarar på.

Jag brukar byta alla elektrolytkondingar i förstärkaren, när man gör det själv är det inte så stora summor vi pratar om i förhållande till hur jag värdesätter en förstärkare. Det är klart ska man lämna in den så jobbet kostar eller om man avser att sälja förstärkaren vet jag inte hur ekonomin i det hela blir, men det är ju delvis en annan sak.

Sen beror det ju på var man köper kondingarna, tar man den senaste förstärkaren jag recappade en JVC 5545LX så gick bytet av alla elektrolyter på 78 kronor ink moms, de beställdes dock från mouser och där är fraktfritt först vid 615 ex moms så man måste få ihop en hel del för att kunna sambeställa. Då köpte jag dock audiograde till alla poster eftersom jag inte orkade följa schemat och se vilka som låg i signalvägen och vilka som inte gjorde.

De dyra kondingarna att byta är ju ev. stora utgångskondingar och stora kondignar i nätdelen. Övriga kondingar ligger ju mellan 50 öre och några kronor styck. Och när jag ibland roar mig att mäta upp kondingarna är det oftast de större som har driftat iväg i värde.

Mitt största argument för att byta alla kondingar direkt istället för att testa sig fram är nog förutom det jag nämnde tidigare om vad som kan hända om de fallerar främst än arbetsfråga. Den största tiden det tar att byta kondingar är ofta att frilägga kretskorten så man kan byta, när kortet väl är frilagt tar det oftast inte mycket tid extra att byta 10 kondingar istället för en.

Sen finns inga sanningar utan modifikationer, jag brukar alltid märka upp vilken konding som satt var så jag kan byta tillbaka till originalet när jag ger mig på en tuner. Detta främst för att jag saknar allt som behövs för att kunna kalibrera en tuner ordentligt.

[Cicaro]

Aha, intressant.

EMS borde väl delvis bero på tillverkningsmetod - där tänker jag att en modern kompaktare konding borde ha bättre data än gamla kondingar, och då kanske uppgraderingen egentligen består i att man helt enkelt byter till komponenter med bättre data än orginalen snarare än att de gamla blivit trötta.

Jag trodde att toleranserna var ännu värre på gamla kondingar, uppåt +100/-50% på större elektrolyter var väl inte extremt ovanligt?

Visst har nog tillverkningsmetoder ändrats, dock torkar elektrolyter. tittar man på databladet på en modern konding står det specat vilken livslängd de har och egentligen är den fruktansvärt kort.

Toleranserna på äldre kondingar vet jag inget om dock är det ju en fråga om att mäta och matcha, jag har varit snål någon gång och köpt 20% på chans och mätt upp dem, är väl en gång jag fått köpa fler för att inte alla höll sig inom 10%.

Ska man se till uppgraderingar pga att nya komponenter har bättre data så tror jag skillnaden är tydligare på halvledare, ex transistorerna i en förstärkare. Även utbyte av en fullt fungerande småsignaltransistor(ex 2SC871 som finns i många förstärkare) kan sänka brusnivån mätbart. Det är väl dock inte något jag gör om jag inte tycker att brusnivån är hörbar.

[PeterE]

Jag har en ganska så fin Harman kardon 930 som jag köpt nån gång begagnad men som står i en av mina garderober bara kanske är den värd att rädda!
Men saken är den att jag kunde inte köra den så länge då preamp board kortet är löst kablarna som kortet var inkopplat i var ganska så nötta & nu får jag inte tillbaka kortet då jag är dålig på kablar.
Jag bytte några motstånd + lite annat på kortet då komponenterna var sönderbrännda då det även rykte en del från den!

Kostnaderna är ju ganska så dyra på att lämna in grejer & av någon anledning så är en reciver mer krånglig att meka i då mycket sitter ihop alltså kort å sånt kan vara ihop lött medvetet samt att kablarna är ganska så korta!
Ja har ett användar konto på den där sidan som någon skrev om gällande gratis manualer så jag har även en service manual.

Det vore ju roligt om det kunde funka att folk på forumet som gillar såna här grejer kunde komma i kontakt med varandra i fall dom bor nära varandra.
Ja brukar skruva ganska så mycket i stereo grejer men vissa saker är man sämre eller bättre på till exempel att löda & felsöka.