Intressant schema!
Invändigt verkar det sitta DIN-högtalarkontakter som är avsedda för att ansluta milliamperemätare för att trimma in tomgångsströmmen. Klart udda
Notera att DIN-högtalarkontakterna för hörlursutgångarna INTE går att använda till vanliga stereohörlurar med teleplugg, oavsett vad man kör för adapter, för spänningsdelaren som sänker ljudstyrkan sitter på jordsidan istället för på signalsidan. Om man vill ansluta vanliga lurar på fronten utan att byta uttagen så kan man antingen klippa telepluggen på sina lurar eller så får man helt enkelt vända polariteten så att man har jord på lilla pinnen och plus på den större platta, och då också ändra så att högtalarnas jord istället för signal bryts bort av hörlursuttagen. Adapter från DIN till teleplugg måste givetvis anpassas för att passa detta.
Vill man varken modda stärkaren eller lurarna så får man köra en lös spänningsdelare. Man kan ändå använda uttagen på fronten, fast då använder man bara den lilla runda signalpinnen i dem medan man tar signaljorden från något av högtalaruttagen. En kompromiss kan vara att kortsluta R13 (A+B), då kan man ansluta sin egna spänningsdelare endast till frontuttagen så att man får en lite snyggare adapter till teleplugg-lurar. Fast observera att signaljord på högtalar/hörlursutgångarna inte är riktigt samma mellan kanalerna, eftersom den ansluts till R10/sluttrissan istället för direkt till jord. Märklig koppling!
En annan märklighet är att man med omkopplaren S15 kan välja motkopplingsgraden (och därmed förstärkningen) i slutsteget!
Om man tittar på försteget så ser man att ifall man använder monitorfunktionen för BAND 1 så skickar man in signalen efter förstärkarsteget på kretskort B20. Med andra ord så bör man nog köra in eventuell CD-spelare eller liknande på BAND 1 och inte t.ex. "Reserv"-ingången, för att få högsta ljudkvalitet.
Nåväl, till själva slutstegskonstruktionen:
Det är uppenbart så att instickskorten och de fast monterade sluttrissorna är konstruerat så att de ska vara utbytbara mellan olika revisioner. Det är åtminstone den enda slutsats jag kan dra från att kortet har R20 och vid sluttrissorna sitter R9, som blir parallellkopplade. Motsvarande gäller R21 och R8.
I schemat ser man att konstruktionen är ritad för endast 0,1V framspänningsfall på nedre och 0,2V på övre slutttrissan. Dessa skillnader måste väl bero på att spänningen bara anges med en decimal?
Eller, spänningarna måste uppenbar vara felaktigt angivna! Ledaren mellan basen på T6 och emittern på T4 har två olika motstridiga spänningsangivelser! Det kan ju knappast bli 0,2V spänningsfall, dessutom åt "fel" håll, på kretskortet.
Hur som helst så ser man på spänningsangivelserna hur lågt framspänningsfall (bas-emitter) germaniumtransistorerna hade. Förutom att kiseltransistorer oftast har mycket större förstärkning (så att T4+T6 respektive T5+T7 antagligen kan rationaliseras ihop till ett enda steg) så behöver man räkna om värdena på R9+R20 / R8+R21, R17 / R19 och konstruktionen med Gr1 (BA100), NTC 500E, R16 och P1 behöver ändras ifall man skulle bygga om till kiselsluttrissor. Annars får man en ofantlig övergångsdistortion och risk för överbelastning av förstelgen.
Jag skulle nog säga att ifall man inte är sugen på att skaffa originalkomponenter, eller åtminstone andra germaniumkomponenter, men ändå vill ha ett fungerande slutsteg med ett orginalmässigt utseende, så är det nog "enklast" att bygga ett nytt slutsteg för samma matningsspänning och etsa nya pluginkort. Då behöver man bara ändra själva sluttrissorna och R8, R9 och kanske R10 och R11 i den fasta konstrultionen, resten kan vara kvar i orginalutförande. Fast det är väl att häda, kanske bättre att bara ta ur säkringarna (om de inte redan är brända/urtagna) till slutstegen och endast använda försteget.
OBS att det första steget på slutstegsmodulkorten, kring T1, är aktivt även om säkringarna är urplockade/trasiga. Matningen kommer från den aktivt brumfiltrerade "-2". Eftersom det sitter en elektrolyt på utgången från T1 så blir det ingen direkt likspänningspåverkan mellan ostabbade -1 och filtrerade -2, så det gör inte direkt något att slutstegetet har sitt steg runt T1 aktivt även om resten av slutsteget är trasigt och har fått säkringarna bortlobotomerade.
OBS att vissa germaninumkomponenter är riktigt känsliga för backspänning! Mät inte med en multimeters diodtestfunktion utan att ha järnkoll på att plus- och minuspinnarna är vända så att du mäter framspänningsfall!
