Dc coupling och AC coupling Switch (Marantz 170dc)

[LEXrasta]

det finns en brytare på baksidan av mitt marantz slutsteg där det står DC AC. Kan nån förklara för mig vad det är för något!!??

/Danne

[Nagrania]

Det är nog så att slutsteget kan gå DC-kopplat eller AC-kopplat. Jag själv kör DC-kopplat och då speciellt till bashögtalarna, Jag har läst eller hört någongång för länge sedan att basen blir bättre med DC-kopplade slutsteg. AC läget gäller om man är vill undvika DC-spänning ut i högtalarna vilket kan vara förödande. Jag hade för ett tag sedan starka DC-knäppar i mina högtalare som det senare visade sig härröra från ett aktivt-delningsfilter innan det hade hunnit bli varmt.

[tvett]

Ursäkta?

[Kranzberg]

Skillnaden är följande:
AC: det sitter en kondensator på ingången till slutsteget. Gissningsvis är det en elktrolyt på 10-22 uF. Anledningen till det "stora" värdet är att basåtergivningen ska behållas.
DC: du kopplar förbi kondensatorn.

Därefter finns det inga kondensatorer i signalvägen i slutsteget. För att detta ska fungera krävs också att slutsteget drivs med symmetrisk spänningsmatning; alltså en pluspol, en minuspol och en mittnolla som inte är jord. Signalen tas ut mellan de båda sluttransistorerna (om det är två per kanal) och mellan dem ligger mittnollan där alltså plus- och minusspänningarna tar ut varandra.

Anledningen till att kondingen sitter där är att skydda effektsteget från likspänning som kan ligga på förstegets utgång om det blir något fel på det. Normalt ska det inte vara likspänning ut från försteget naturligtvis, det har antagligen en kondensator på utgången, men om olyckan skulle vara framme. I förlängningen skyddar naturligtvis kondensatorn även högtalarna från att få likspänning på spolen om det skulle bli fel på försteget.

Det finns vad jag vet inga vetenskapliga undersökningar som bevisar att basen blir bättre om hela slutsteget ät dc-kopplat. Det är mest reklamsnack som uppkom under 70-talet då dc-kopplade slutsteg började komma. Tänk på att du i försteget har minst en, förmodligen 4-5 kondensatorer i signalvägen. De sitter som "likspänningsisolatorer" mellan respektive steg.

Här nedan ser du ett ex på slutsteg med AC-kondensator på ingången. Den ser ut att vara på 22uF. Du ser också att plusspänningen tas in längst upp till höger och minusspänningen längst ner till höger. På högtalarutgången mellan effekttrissorna är likspänningen noll. Med asymetrisk spänningsmatning; d v s med jord där minus är i schemat hade man behövt utgångskondingar på minst 2200 uF för att inte få likspänning på högtalarna och för att behålla basåtergivningen.

[LEXrasta]

Skillnaden är följande:
AC: det sitter en kondensator på ingången till slutsteget. Gissningsvis är det en elktrolyt på 10-22 uF. Anledningen till det "stora" värdet är att basåtergivningen ska behållas.
DC: du kopplar förbi kondensatorn.

Därefter finns det inga kondensatorer i signalvägen i slutsteget. För att detta ska fungera krävs också att slutsteget drivs med symmetrisk spänningsmatning; alltså en pluspol, en minuspol och en mittnolla som inte är jord. Signalen tas ut mellan de båda sluttransistorerna (om det är två per kanal) och mellan dem ligger mittnollan där alltså plus- och minusspänningarna tar ut varandra.

Anledningen till att kondingen sitter där är att skydda effektsteget från likspänning som kan ligga på förstegets utgång om det blir något fel på det. Normalt ska det inte vara likspänning ut från försteget naturligtvis, det har antagligen en kondensator på utgången, men om olyckan skulle vara framme. I förlängningen skyddar naturligtvis kondensatorn även högtalarna från att få likspänning på spolen om det skulle bli fel på försteget.

Det finns vad jag vet inga vetenskapliga undersökningar som bevisar att basen blir bättre om hela slutsteget ät dc-kopplat. Det är mest reklamsnack som uppkom under 70-talet då dc-kopplade slutsteg började komma. Tänk på att du i försteget har minst en, förmodligen 4-5 kondensatorer i signalvägen. De sitter som "likspänningsisolatorer" mellan respektive steg.

Här nedan ser du ett ex på slutsteg med AC-kondensator på ingången. Den ser ut att vara på 22uF. Du ser också att plusspänningen tas in längst upp till höger och minusspänningen längst ner till höger. På högtalarutgången mellan effekttrissorna är likspänningen noll. Med asymetrisk spänningsmatning; d v s med jord där minus är i schemat hade man behövt utgångskondingar på minst 2200 uF för att inte få likspänning på högtalarna och för att behålla basåtergivningen.

Ja jä**ar snacka om proffsigt svar,mer än jag fattar.. Men om jag fattar rätt ska jag ha brytaren på AC!!!?

[Lust]

Tycker du först bör prova med båda inställningarna - tror nämligen inte att du hör någon skillnad.

Sedan kör du den i AC-läge för att vara lite extra rädd om högtalarna samtidigt som du vet att du inte vinner något ljudmässigt på att köra den i DC-läge.

Det kan ju inte bli bättre...

Var det inte något med tredjetonsdisten som skulle vara lite bättre i DC-läge och inte basåtergivningen?

[LEXrasta]

Tycker du först bör prova med båda inställningarna - tror nämligen inte att du hör någon skillnad.

Sedan kör du den i AC-läge för att vara lite extra rädd om högtalarna samtidigt som du vet att du inte vinner något ljudmässigt på att köra den i DC-läge.

Det kan ju inte bli bättre...

Var det inte något med tredjetonsdisten som skulle vara lite bättre i DC-läge och inte basåtergivningen?

Jag har provat att hoppa mellan lägena och det ända som händer är att det blir ett litet "hopp" i musiken sedan händer det inget mer..Så någon skillnad ljudmässigt är det inte..

/Danne

[Kranzberg]

Jag hittade en bild av innanmätet på ditt slutsteg. Pilen jag satt dit visar på den ena ingångskondensatorn. Det syns att det är en elektrolyt. Alldeles till höger om den sitter omkopplaren och dess kablar.

Vad Lust far efter när han pratar om tredjetonsdist är väl att vissa anser att elektrolyter ger distortion. Det är ju i och för sig riktigt. Dock ger alla komponenter, passiva som aktiva, distortion i någon grad och på något sätt.
Men som Lust säger: Prova dig fram. Jag gissar att du inte hör någon skillnad alls.

Om du är perfektionist kan du ju byta ut de två kondensatorerna mot två nya på samma värde. En del menar ju att elektrolyter åldras och att de definitivt ska bytas om de passerat 20 år, vilket ju dessa har. Personligen tror jag inte att det är nödvändigt. De här bägge kondingarna har inte jobbat så hårt genom åren. Mest stryk tar de kondingar som sitter i nätdelen. Dessa har en del folk bytt i sina gamla förstärkare och upplevt att förstärkaren fått en helt annan karaktär.
Om du dessutom är riktig perfektionist byter du ut de båda ingångskondingarna till två foliekondingar av samma värde, t ex två polyesterkondingar.

Lycka till med ett fint slutsteg.

[Nagrania]

Anledningen till att kondingen sitter där är att skydda effektsteget från likspänning som kan ligga på förstegets utgång om det blir något fel på det. Normalt ska det inte vara likspänning ut från försteget naturligtvis, det har antagligen en kondensator på utgången, men om olyckan skulle vara framme.

Ja det var väl ungfär det jag ville säga, fast kanske lite för förenklat för att passa här.

Det finns vad jag vet inga vetenskapliga undersökningar som bevisar att basen blir bättre om hela slutsteget ät dc-kopplat. Det är mest reklamsnack som uppkom under 70-talet då dc-kopplade slutsteg började komma.

Ja jag vet ju inte så noga men mina DC-kopplade slutsteg som jag har använt dagligen sedan 1974 och som har fungerat felfritt är jag helt nöjd med. Den som konstruerade slutstegen, jag minns inte just nu vad han hette men han gjorde stora mixerbord bl.a. ett till Polar. Han konstruerade även för den tiden kanske de bästa filter och mickförstärkare för att inte tala om hans elektroniska filter till hans slutsteg. Jag minns också att vi testade olika slutsteg som vanligen inte var DC-kopplade. Detvar ju inte så vanligt på den här tiden och det är det ju inte heller nu. Jag tror att det beror på att man inte vill ha några reklamationer från ledsna kunder för kraschade högtalare. Vi tyckte i alla fall att dom här DC-kopplade slutstegen lät bäst av dom vi provade, och det var Citation 16, SAE, JBL och ett kraftpaket från Sony.

[Nagrania]

Anledningen till att kondingen sitter där är att skydda effektsteget från likspänning som kan ligga på förstegets utgång om det blir något fel på det. Normalt ska det inte vara likspänning ut från försteget naturligtvis, det har antagligen en kondensator på utgången, men om olyckan skulle vara framme.

Ja det var väl ungfär det jag ville säga, fast kanske lite för förenklat för att passa här.

Det finns vad jag vet inga vetenskapliga undersökningar som bevisar att basen blir bättre om hela slutsteget ät dc-kopplat. Det är mest reklamsnack som uppkom under 70-talet då dc-kopplade slutsteg började komma.

Ja jag vet ju inte så noga men mina DC-kopplade slutsteg som jag har använt dagligen sedan 1974 och som har fungerat felfritt är jag helt nöjd med. Den som konstruerade slutstegen, jag minns inte just nu vad han hette men han gjorde stora mixerbord bl.a. ett till Polar. Han konstruerade även för den tiden kanske de bästa filter och mickförstärkare för att inte tala om hans elektroniska filter till hans slutsteg. Jag minns också att vi testade olika slutsteg som vanligen inte var DC-kopplade. Detvar ju inte så vanligt på den här tiden och det är det ju inte heller nu. Jag tror att det beror på att man inte vill ha några reklamationer från ledsna kunder för kraschade högtalare. Vi tyckte i alla fall att dom här DC-kopplade slutstegen lät bäst av dom vi provade, och det var Citation 16, SAE, JBL och ett kraftpaket från Sony.

[Kranzberg]

Som tillägg kan meddelas att en del tillverkare använde begreppet dc-slutsteg trots att det hade monterats en kondensator. Man menade att steget var dc-kopplat EFTER ingångskondensatorn. Lite missvisande marknadsföring, eftersom alla slutsteg med symmetrisk spänningsmatning saknar kondensatorer i signalvägen efter ingångskondensatorn.
Och Nagrania: Beträffanade SAE. Jag har ett Mk 31B. Där sitter två ingångskondingar per kanal, beroende på att ingången är en dubbel differential. Se nedan på pilarna. De är på 100uF vardera.
Men det är ju möjligt att någon annan SAE-modell är helt dc.

[LEXrasta]

Jag hittade en bild av innanmätet på ditt slutsteg. Pilen jag satt dit visar på den ena ingångskondensatorn. Det syns att det är en elektrolyt. Alldeles till höger om den sitter omkopplaren och dess kablar.

Vad Lust far efter när han pratar om tredjetonsdist är väl att vissa anser att elektrolyter ger distortion. Det är ju i och för sig riktigt. Dock ger alla komponenter, passiva som aktiva, distortion i någon grad och på något sätt.
Men som Lust säger: Prova dig fram. Jag gissar att du inte hör någon skillnad alls.

Om du är perfektionist kan du ju byta ut de två kondensatorerna mot två nya på samma värde. En del menar ju att elektrolyter åldras och att de definitivt ska bytas om de passerat 20 år, vilket ju dessa har. Personligen tror jag inte att det är nödvändigt. De här bägge kondingarna har inte jobbat så hårt genom åren. Mest stryk tar de kondingar som sitter i nätdelen. Dessa har en del folk bytt i sina gamla förstärkare och upplevt att förstärkaren fått en helt annan karaktär.
Om du dessutom är riktig perfektionist byter du ut de båda ingångskondingarna till två foliekondingar av samma värde, t ex två polyesterkondingar.

Lycka till med ett fint slutsteg.

Tack för all info,verkligen uppskattat!
Jag anser att mitt slutsteg låter perfect så några kondensatorer blir inte bytt i första taget. menar du att så mycket av "Själen" i ljudet Sitter just i kondensatorena.!?Så om man nån gång måste byta så ska man kanske se efter beg orginal på tex ebay..!?

/Danne

[Kranzberg]

menar du att så mycket av "Själen" i ljudet Sitter just i kondensatorena.!?
/Danne

Nejdå, JAG menar inte det. Men det finns de som gör det. Ta en titt på amerikanska diskussionsforum.

Tillägg till det jag skrev här ovan: Man BEHÖVER inte ha två ingångskondingar per kanal om man har konstruerat med två diffsteg på ingången.
Anledningen till att vissa dyra slutsteg har två diffar på ingången istället för en, är en helt annan historia som jag kan ta någon gång, om det finns någon välvilligt intresserad.