bootstrap skrev:vad menar dom med new class A?
Ingenting alls!
Bara en marknadsföringsgrej.
Sent 70-tal och 80-tal började man på allvar höra talas om Klass A-förstärkare. Branschem hängde på och försökte göra pengar på detta. Det förekom diverse uttryck för att få folk att tro att förstärkaren var mer speciell än den egentligen var.
Förutom "New Class A" fanns bl a "Class AA". Det fanns ytterligare några larviga liknande uttryck, men dem minns jag inte nu.
Vad jag minns handlade det hela i korthet om att förstärkaren gick i klass A vid låga effekter och i AB vid högre effektuttag; över ett par tre watt. Sedan hade man väl dessutom någon koppling som skulle minimiera övergångsdisten i AB läge.
Denna beskrivning av "New class A" hittade jag på ett engelskspråkigt forum:
...biased class A at low levels then runs AB at outputs above a few watts. The computer drive is no more then the circuit that tracks the class A bias, it also will shut down the class A operation of the chip if the load is to great, ie low impedance speakers.
Klass A betyder att bägge effekttrissorna i det komplementära paret tar hand om både den positiva och den negativa "halvkurvan" av signalen. Över transistorerna ligger en hög tomgångsström. Då leder de hela tiden.
I klass AB tar den ena trissan hand om den positiva och den andra tar hand om den negativa. Tomgångsströmmen är väsentligt lägre. Transistorerna leder om vart annat. På högtalarutgången sammanförs dessa halvor. Detta sker inte helt linjärt, utan de hamnar lite fel i förhållande till varandra. Det resulterar i övergångsdistortion. Den ger sig ofta uttryck som rå och metallisk diskant.
Klass A-förstärkare är mycket oekonomiska. Större delen av effekten blir värme, som måste ledas bort via kylelement. Detta p g a den höga tomgångsströmmen. Transistorerna leder ju hela tiden.
En AB-förstärkare kan alltså byggas mycket billigare.
Det var en så enkel förklaring som möjligt. Hoppas du förstår.
av bootstrap » 2008-05-14 19:02 