kondensator problem?

[sanoj66]

Hej
jag har ett Yamaha försteg cx-70, som jag har öppnat locket på
och då såg jag att de två stora (svarta) kondensatorerna buktar.
Se bilden. Är dessa defekta eller ska dessa vara så med
buktande topp? Försteget fungerar ljudmässigt felfritt
vad jag kan höra.

[Fjonkalicious]

Jag har en regel jag lever efter: Det som funkar rör man inte!

Bara att se glad ut!

[RogerGustavsson]

Jag skulle byta de där direkt! Fick byta en radda buktiga kondensatorer i min satellitmottagare, då den vägrade lyda kommandon.

[2-ch]

Har sett det förut, men den gången var det bara själva plasten runt kondensatorkapslingen som blivit slapp. Vilket jag såg först efter jag köpt nya. Så då var det lika bra att byta.
Annars lever jag också efter modellen, om det fungerar... låt det vara.

[snubber]

Är man osäker kan man mäta läckströmmen och därav försöka avgöra om det är osäkert, men då elektrolytkondensatorer är en kemisk komponent så förekommer alltid en ibland ganska stor osäkerhet av dylika mätningar och kvarvarande livslängd.

[Laila]

Kan du se/känna att det finns en konvex utbuktning
så skulle i alla fall jag byta på stuberten.

[2-ch]

Är man osäker kan man mäta läckströmmen och därav försöka avgöra om det är osäkert, men då elektrolytkondensatorer är en kemisk komponent så förekommer alltid en ibland ganska stor osäkerhet av dylika mätningar och kvarvarande livslängd.

Kan du detaljerat beskriva hur en sån mätning går till?

[snubber]

Är man osäker kan man mäta läckströmmen och därav försöka avgöra om det är osäkert, men då elektrolytkondensatorer är en kemisk komponent så förekommer alltid en ibland ganska stor osäkerhet av dylika mätningar och kvarvarande livslängd.

Kan du detaljerat beskriva hur en sån mätning går till?

Jag kopplar en strömmätare i serie med kondensatorn, sedan höjer jag spänningen till samma spänning som kondensatorn normalt är ansluten till. Strömmen sjunker snabbt i början, men efter några timmar har den oftast stabiliserat sig på ett förhoppningsvis lågt värde.

På högvärdiga kondensatorer kan strömmen gå ned till nA eller tom pA, detta är naturligtvis väldigt svårt att mäta, samt att de flesta har inga A-mätare som har den känsligheten.

Man kan då använda en vanlig multimeter som har en känd inre resistans som seriemotstånd. Säg att du har en voltmeter med 10 Mohm sin Ri. Kopplar du den i serie med kondensatorn så avläser du spänningen på voltmetern och räknar ut strömmen med ohms lag, I = U/R. Med denna uppsättning så motsvarar 1 volt = 100 nA.

Nu har elektrolyter i regel en mycket högre läckström, så det kan vara lämpligt att ha ett lägre ohm-värde, ex. 1 Mohm eller 100 kohm, och att mäta spänningen över detta motstånd. Ibland kan det gå ganska mycket ström (många mA) beroende på hur ”bra” kondensatorn är och hur stor kapacitans den har.

Själv använder jag en voltmeter som har Ri = 1 Mohm när jag testar elektrolyter, som spänningskälla har jag ett litet Oltronixaggregat.
När man mätt igenom några kondingar så börjar man snabbt att lära sig hur strömmen varierar med tiden.

Fördelar: det är väldigt bra koll på hur strömmen varierar i kondensatorn, man ser oftast väldigt tydligt hur oxiden läker då man ansluter en gammal elektrolyt.
Det syns att den processen kan pågå i flera dagar där läckströmmen sjunker i steg.
Det höga seriemotståndet ger ett bra skydd om kondensatorn blir ”kass” under mätningen, samtidigt som formeringen blir kontrollerad.

Nackdelar: det blir ”fel” (för hög) läckström om det finns brumspänning på mätspänningen.
Det tar ofta flera timmar innan man fått stabila värden.

[2-ch]

Tack snubber för din förklaring av hur en sådan mätning kan gå till.
Bara för att se om jag uppfattat dig rätt kommer jag här med några påståenden.
Med risk för att jag kraftig förenklar saker och ting i mina antaganden.
Men jag råkar gilla enkla saker.

1. Spänningen ska ligga på kondensatorn hela tiden, kanske gärna några timmar innan mätningen börjar till och med.
2. Det är alltså genom läckströmmen man kan avgöra skicket, hög läckstöm = dålig konding.
3. Läckströmmen speglar kondensatorns återstående kapacitet.

Om mitt antagande i punkt 3 stämmer så borde man omräknat kunna säga att den här kondensatorn som har ett stämplat värde på 4000mf har nu bara 2800 kvar!?

Men vad är då ”bör-värdet” man ska utgår ifrån, låt säga vid en konding på 1000mf?
Om det nu finns ett sådant ”bör-värde” kan man då multiplicera det med utgångspunkt får exemplet 1000mf?
Små elektrolyter är kanske inte så stort värde i att mäta, men större är ju väldigt dyra.
Om man då kan mäta upp en 22.000mf och konstatera att den är ok så har man ju sparat åtskilliga hundralappar!

Hmmm… sen det där med att oxiden läker, det förstod jag inte riktigt.
Att det sker en kemisk process i den förstår jag (utan att kunna något om kemi).
Men till vilken grad läker den, är den ”hel” efter någon veckas spänningssättning!?
Nej, det kan inte vara så du menar. Men kanske mer hel än när man började.

Sedan ett par andra fundering jag har kring detta.
Har inte kondensatorerna blivit och bättre. Så att det tex. inte är något större värde i att köpa dyra hig-end super audio grade?
Även om jag köper den enklaste (läs billigaste på Elfa) typens elektrolyt för att ersätta i en 25år gammal apparat så kommer den nyas värde att vida överstiga den originalmonterade hade när den var ny.

Nästa fundering är om stora lever längre än små?
Ok, man ska inte generalisera, men ibland måste man för att förstå och komma vidare.

[snubber]

Tack snubber för din förklaring av hur en sådan mätning kan gå till.
Bara för att se om jag uppfattat dig rätt kommer jag här med några påståenden.
Med risk för att jag kraftig förenklar saker och ting i mina antaganden.
Men jag råkar gilla enkla saker.

1. Spänningen ska ligga på kondensatorn hela tiden, kanske gärna några timmar innan mätningen börjar till och med.
2. Det är alltså genom läckströmmen man kan avgöra skicket, hög läckstöm = dålig konding.
3. Läckströmmen speglar kondensatorns återstående kapacitet.

JA/JA/NEJ, antagande 3 är felaktigt.

Men vad är då ”bör-värdet” man ska utgår ifrån?

Detta är ganska svårt att ge generella regler, annat än att säga att läckströmmen skall vara så låg som möjligt. Då elektrolyter är förhållandevis dyra komponenter försöker man ofta montera de billigaste. Ofta är renheten ett problem i elektrolyterna, det kan göra att oxidskiktet i kondensatorn är ojämnt.
Värdet på den ström du kommer att mäta beror på flera saker där kondensatorns läckström är en del.

Hmmm… sen det där med att oxiden läker, det förstod jag inte riktigt.
Att det sker en kemisk process i den förstår jag (utan att kunna något om kemi).
Men till vilken grad läker den, är den ”hel” efter någon veckas spänningssättning!?
Nej, det kan inte vara så du menar. Men kanske mer hel än när man började.

Om det inte varit spänning över dieletrikat på en lång tid (många år) bör man inleda spänningssättningen långsamt (flera timmar) så att formeringen av kondensatorn hinner att bli färdig, det är då lämpligt att ansluta spänningen via ett högohmigt mätmotstånd.
Finns det ”dåliga områden” i oxiden så kommer en elektrifiering att till viss del reparera dessa, men processen tar tid och därför bör spänningsättningen ske långsamt.

Sedan ett par andra fundering jag har kring detta.
Har inte kondensatorerna blivit och bättre. Så att det tex. inte är något större värde i att köpa dyra hig-end super audio grade?
Även om jag köper den enklaste (läs billigaste på Elfa) typens elektrolyt för att ersätta i en 25år gammal apparat så kommer den nyas värde att vida överstiga den originalmonterade hade när den var ny.

En ”ny” elektrolytkondensator är ofta bättre, men man skall vara medveten om att i mycket av konsumentelektroniken finns många kondensatorer som jag inte anser göra skäl för namnet kondensator.
För några år sedan hade massor av moderkort till datorer problem med kortslutna elektrolyter som visade sig bero på en oren process.
En bra indikator på ”lite bättre” elektrolyter är den temperatur som de är klassade för. 105 grader är i regel ”bättre” än de som är klassade för 85 grader.

Nästa fundering är om stora lever längre än små?

Nej, men ”bra” lever längre än ”dåliga”.

Ok, man ska inte generalisera, men ibland måste man för att förstå och komma vidare.

Generaliseringar kan vara en väg, och mina svar är i vissa delar mycket generaliserande.

[2-ch]

JA/JA/NEJ, antagande 3 är felaktigt.

2 av 3... det kunda varit värre.

Men tack för din förklaring hur man med enkla medel kan mäta elektrolyter. Jag visste inte ens om att det lät sig göras i hemmiljö.
Din förklaring hur man går tillväga kan nog fler än jag få nytta av.