2-ch skrev:Tack snubber för din förklaring av hur en sådan mätning kan gå till.
Bara för att se om jag uppfattat dig rätt kommer jag här med några påståenden.
Med risk för att jag kraftig förenklar saker och ting i mina antaganden.
Men jag råkar gilla enkla saker.
1. Spänningen ska ligga på kondensatorn hela tiden, kanske gärna några timmar innan mätningen börjar till och med.
2. Det är alltså genom läckströmmen man kan avgöra skicket, hög läckstöm = dålig konding.
3. Läckströmmen speglar kondensatorns återstående kapacitet.
JA/JA/NEJ, antagande 3 är felaktigt.
2-ch skrev:Men vad är då ”bör-värdet” man ska utgår ifrån?
Detta är ganska svårt att ge generella regler, annat än att säga att läckströmmen skall vara så låg som möjligt. Då elektrolyter är förhållandevis dyra komponenter försöker man ofta montera de billigaste. Ofta är renheten ett problem i elektrolyterna, det kan göra att oxidskiktet i kondensatorn är ojämnt.
Värdet på den ström du kommer att mäta beror på flera saker där kondensatorns läckström är en del.
2-ch skrev:Hmmm… sen det där med att oxiden läker, det förstod jag inte riktigt.
Att det sker en kemisk process i den förstår jag (utan att kunna något om kemi).
Men till vilken grad läker den, är den ”hel” efter någon veckas spänningssättning!?
Nej, det kan inte vara så du menar. Men kanske mer hel än när man började.
Om det inte varit spänning över dieletrikat på en lång tid (många år) bör man inleda spänningssättningen långsamt (flera timmar) så att formeringen av kondensatorn hinner att bli färdig, det är då lämpligt att ansluta spänningen via ett högohmigt mätmotstånd.
Finns det ”dåliga områden” i oxiden så kommer en elektrifiering att till viss del reparera dessa, men processen tar tid och därför bör spänningsättningen ske långsamt.
2-ch skrev:Sedan ett par andra fundering jag har kring detta.
Har inte kondensatorerna blivit och bättre. Så att det tex. inte är något större värde i att köpa dyra hig-end super audio grade?
Även om jag köper den enklaste (läs billigaste på Elfa) typens elektrolyt för att ersätta i en 25år gammal apparat så kommer den nyas värde att vida överstiga den originalmonterade hade när den var ny.
En ”ny” elektrolytkondensator är ofta bättre, men man skall vara medveten om att i mycket av konsumentelektroniken finns många kondensatorer som jag inte anser göra skäl för namnet kondensator.
För några år sedan hade massor av moderkort till datorer problem med kortslutna elektrolyter som visade sig bero på en oren process.
En bra indikator på ”lite bättre” elektrolyter är den temperatur som de är klassade för. 105 grader är i regel ”bättre” än de som är klassade för 85 grader.
2-ch skrev:Nästa fundering är om stora lever längre än små?
Nej, men ”bra” lever längre än ”dåliga”.
2-ch skrev:Ok, man ska inte generalisera, men ibland måste man för att förstå och komma vidare.
Generaliseringar kan vara en väg, och mina svar är i vissa delar mycket generaliserande.