Öh...så, det kan bli
1994 köpte jag ett par demoexemplar av högtalarna JPW P1 på hifiklubben. Jag var egentligen ute efter ett par andra, men den sömnige försäljaren (en stekhet dag den varma sommaren) tyckte att jag skulle prova dessa.
Oj, de lät ju jättefint. Köpte dessa och tyckte att ljudet var helt underbart i några år.
Framåt 2005 tyckte jag att ljudet blev slappt och suddigt på något sätt. På den tiden hade jag fullt upp med annat och begrep ingenting, såg inte det jag kunde se i somras, att skumkanterna på baselementen var slut.
Så jag köpte ett par andra begagnade JPW (AP3). Hade inte engagemang då för att leta runt, vi höll på med husköp och flytt och allt sådant.
AP3:orna var iofs rätt bra men hade en vass diskant jag inte gillade.
Så i somras kände jag att jag var less på det vassa och hade fått 15000:- över. Började leta på nätet och lära mig en massa om högtalare, blev riktigt beroende av att titta på annonser och sedan läsa all info jag kunde få fram. Anslöt mig till faktiskt.se där jag tacksamt insöp en massa kunskap, utam att ha något att bidra med själv...
Åkte runt och lyssnade på olika högtalare. Rätt bra, men inte som jag mindes musikupplevelserna med mina P1. Antagligen, tänkte jag, för att man förskönar minnen, var yngre då etc.
Till slut hittade jag ett par jag ändå gillade, "award-winners", kritikerrosade, för lite mindre än 15000:-, ingen hi-end förstås, men bra för lilla mig. Eftersom jag har de till försäljning nu så hemlighåller jag namnet.
OK. De spelades in i sinom tid, har gått 200 timmar nu och blivit mjukare. Jättebra på ett antal sätt, men...någonting lite "trångt" och "nasalt" vid inte-så-jättehöga volymer. Någonting lite "snävt" på något sätt. Övre mellan registret kanske. Bytte förstärkare och hyfsat fina kablar, det blev bättre iofs.
Men så kände jag - jag älskar inte dessa högtalare. Lika bra att sälja dom, innan de blir för gamla. Jättebra på många sätt, men passar inte riktigt ihop med mig.
Tittade på mina gamla, inte så snygga P1:or. Tänkte lite och beställde nya element till dom. Basarna fick man beställa från England.
Och så lödde jag ihop det hela.
Trots att de inte är inspelade ännu så tycker jag mycket bättre om P1:orna köpta för 4000:- 1994 (och nu kanske värda en femhundring?) än mina "award-winners". Underbart, varmt, öppet, brett mellanregister, mjuk men tydlig diskant och en fullt tillräcklig bas.
Snacka om antiklimax!
Det kanske fanns detaljer jag hörde på de nya som inte blir lika tydliga på P1:orna, de nya hade kanske lite rappare schwung och tjong på något sätt, men den musikaliska upplevelsen blir för mig bra mycket bättre med P1:orna.
Väldigt konstigt med tanke på hur lågt pris de hade redan som nya.
Och jag som hade börjat drömma om och spara för ett par pi60. Mina gamla högtalare låter så pass trevligt att jag frågat mig om det verkligen är värt 24000:- för lite bättre ljud och mitt svar är nej, inte för mig.
Känns ändå lite märkligt efter allt detta letande och jobbande - så fanns lyckan alldeles under nosen..
Om någon kommer över ett par gamla P1:or så kan jag varmt rekommendera dom.