Reciver hitachi sr-903

[zapanasta]

Hej ,va kan det va för värde på en sån? Känner en som har en

[Kjell_Kranzberg]

Jag har haft en sådan också... Sålde den för ett par år sedan. 1000 kr vill jag minnas att jag fick, eller kanske 1200... Något ditåt...

[zapanasta]

Jag har haft en sådan också... Sålde den för ett par år sedan. 1000 kr vill jag minnas att jag fick, eller kanske 1200... Något ditåt...

Tack för svaret , ja den är värd så pass då? Såg i hifiboken från -79 att den kostade ny 3900

[Kjell_Kranzberg]

Ja, egentligen borde den vara värd mer, men folk betalar utifrån den status och mytbildning som ett visst märke har. Där ligger t ex Marantz högt och Hitachi lägre.

Jag har sagt det förr och kan säga det igen, även om jag får påhopp och blir ansedd som idiot:

Genom åren har jag haft tillfälle att lyssna på ett flertal olika vintageförstärkare/receivers i olika effekt- och prisklasser.
En dyr förstärkare som kan leverera många watt spelar naturligtvis högre än en lågwattare, men min erfarenhet är att det är mycket små skillnader i ljudkvalité även när jag jämför dyrt mot billigt. Jämför jag förstärkare i samma prisklass och effektklass är skillnaderna praktiskt taget ohörbara.
Jag har t ex mycket svårt att skilja en Yamaha CR 1000 (ca 2 x 80 W)som kostade över 4000 kr när den var ny 1976, från en Luxor 7082A (ca 2 x 45 W) som kostade 2000 kr när den var ny 1979.

Genom åren har flera dyra vintageförstärkare kommit in genom min dörr, men fått gå ut igen. Några stycken "budget"-vintageförstärkare har blivit kvar. Jag har nämligen inte upplevt skillnaderna i ljudkvalite tillräckligt stora till de dyra förstärkarnas fördel för att motivera att behålla dem.

Vad är det som gör att en vintage Marantz "låter bättre" än en vintage Luxor, Philips eller Tandberg?
Konstruktionen/kretslösningen? Om man studerar några sådana upptäcker man att många konstruktioner är snarlika.
Komponentvalet? Skulle vissa transistorer av ett visst märke låta bättre än andra; skulle vissa kondensatorer låta bättre? Går det att bevisa? Om det är så, varför använder sig då inte alla tillverkare av dessa komponenter.
Jag menar att det är så här: Vi tror att vi hör skillnader för att vi vill höra skillnader. En Marantz från 1975 måste helt enkelt låta bättre än en Luxor från samma tid. Varför? Jo, för att vi är påverkade av märkets rykte vilket grundlagts av tillverkarens smarta marknadsföring.
Ingen hifientusiast eller konstruktör har ännu lyckats bevisa att stora och betydelsfulla skillnader mellan olika förstärklare föreligger. Tittar man på mätdata på t ex dist hos vintageförstärkare av olika fabrikat, så är skillnaderna mycket små. Är de ens hörbara?
Nej, vi och alla hifi-förståsigpåare och självutnämnda guldöron; alla självcentrerade hifijournalister och alla försäljare i hifibutikerna är helt fel ute, anser jag. Vi tror att vi hör skillnader för att vi vill det. En Marantz från 1975 måste helt enkelt låta bättre än en Luxor från samma tid.
I en annan tråd (på vintage-avd, tror jag) konstaterade en medlem att priskillnaderna mellan olika vintageförstärkare beror på att vissa märkens konstruktioner låter bättre än andra märkens. Därför får man betala mer för en vintage Marantz än vad man får betala för en vintage Hitachi. Struntprat menar jag. Prisskillnaden beror på det rykte märket har och ryktet är resultatet av en smart marknadsföring.

[dalkarl]

Ett inlägg, Kjell som av mig verkligen belönas med ett Fylkingst: Äntligen!

Denna märkeshysteri som florerat under en massa år har ju trissat priserna till överdrifter.

Att vissa märken, Marantz, Pioneer, Kenwood ska vara dyrare för att de har ett namn har jag inte heller inte begripit, trots att jag har just dessa märken själv. Utav alla stereoprylar jag har stående hemma så väcker ett litet märke mycket mer uppmärksamhet, och ett stort ha-begär bland de yngre:

Tandbergs recievrar !

* Vad är det för nånting, säger de och pekar på min Sölvsuper.
* Många är de som tycker om den lilla storleken på TR-200.
* De imponeras i allmänhet av det fina skicket & trächassit.
* De blir fascinerade av den belysta radioskalan!

När de lyssnat klart och fingrat lite på dem, så går de omkring med ett leende på läpparna.
Det brukar sluta med att de själva köper sig en billig Tandberg på närmaste loppmarknad!

[Kjell_Kranzberg]

Ja, jag håller med om att Tandbergs äldre receivers är fina, men min erfarenhet är att de inte är mer välljudande än andra märken från samma tid.
Varför skulle de vara det? De är konstruerade på samma sätt som alla andra förstärkare från den tiden.
I grund och botten har en konstruktör inte så stora variationsmöjligheter. Grunden är densamma för all förstärkarkonstruktion om vi talar om transistorförstärkare. Den stora skiljelinjen går mellan ac-koppling och dc-koppling. Vilken av dem du än väljer har du grunden given. Det du som konstruktör kan göra, är att välja olika sätt att förfina grundkonstruktionen. Du kan använda dig av t ex justerbar bias och strömspegelkopplingar, du kan välja metallfilmsmotstånd i stället för kolmotstånd, du kan lägga ner möda på att matcha effekttransistorerna eller transistorerna i ett differentialpar, bara för att ta några exempel.
Frågan blir då: En Marantz och en Luxor med snarlik konstruktion både i grund och detaljer; vad är det som gör att de låter olika? Gör de överhuvudtaget det?

[KarlXII]

Jag har alltid tyckt att Marantz var gammalt mög på 80-talet.
På den tiden var det väl inget speciellt heller, märkesromantiken fick sig ett uppsving i slutet på 90-talet och sen var alla gamla Marantz plötsligt bra.
Jag hade faktiskt en riktigt usel Marantzförstärkare på den tiden och då jag köpte den var det ju inget vare sig high-end eller lyxmärke.


Eller minns jag fel?

[Kjell_Kranzberg]

Nu är det ju inte så att jag jämför olika märken och menar att vissa är bättre än andra. Det är tvärtom. Jag menar att skillnaderna mellan olika märken inte är så stor som vi gärna vill tro. Många vintageförstärkare låter väldigt lika. Det är min erfarenhet.

[Fjonkalicious]

Nu är det ju inte så att jag jämför olika märken och menar att vissa är bättre än andra. Det är tvärtom. Jag menar att skillnaderna mellan olika märken inte är så stor som vi gärna vill tro. Många vintageförstärkare låter väldigt lika. Det är min erfarenhet.

Mycket troligt att det är så, men om det argumentet faller bort när man står och dregglar bland vintage-utbudet så finns det ju andra argument som spelar in, t.ex.

Utseende
Byggnadskvalité/Konstruktion
Tekniska finesser
Val av material

Dessa faktorer(det finns säkert fler) gör ju att värdet på vissa märken blir högre än andra. Ur min synvinkel är det av relativt stor vikt att sakerna ser snygga och avancerade utöver att det låter bra. Det är alltid trevligare med en förstärkare med riktigt fanér istället för vinyl/metall. Om man inte kan urskilja ljudet så kan det ju alltid vara trevligt att ha skön känsla i knapparna när man använder grejorna. Likaså kan det ju vara trevligt att titta på grejorna, låta sig imponeras av valbar frekvens för tonvalskontroll eller variabel loudness eller varför inte CD-4 kodning, eller det vackra turkosa/gröna/röda (osv) ljuset och varför inte lite dansande Vu-mätare

Jag har ju sålt en del grejor och ibland har jag rekommenderat saker som jag tycker har bättre prestanda för pengen där skillnaden mellan två enheter varit 100 kr men där köparen ändå har valt "sämre" pga utseende/nostalgi. Vilket jag kan stundvis tycka är "sunt" beroende på hur man väljer att använda sin anläggning, många har det i någon form av sekundär myslyssnarhörna för vinyl och då är ju inte effekt/ljud kanske lika viktigt med tanke på hur mycket man lyssnar. Då är det väl bättre att man är tillfreds utseendemässigt de dagarna man passerar den(när man inte lyssnar).

Jag tror att detta faktiskt har en större påverkan på priserna än man kan tro, likaså känslan av att ha den "största i serien".

När det gäller Hitachin som omnämns i tråden så skulle jag inte ge 1000 kr för den, en kompis har en sådan och det är säkerligen inget fel på den, men den är intetsägande utseendemässigt samt inga utstickande finesser. Fast det är ju bara min åsikt.

Mvh

Filip

[Kjell_Kranzberg]

så finns det ju andra argument som spelar in, t.ex.

Utseende
Byggnadskvalité/Konstruktion
Tekniska finesser
Val av material

Dessa faktorer(det finns säkert fler) gör ju att värdet på vissa märken blir högre än andra. Ur min synvinkel är det av relativt stor vikt att sakerna ser snygga och avancerade utöver att det låter bra.

Jag tror att detta faktiskt har en större påverkan på priserna än man kan tro, likaså känslan av att ha den "största i serien".

Mvh

Filip

Ja, det ligger mycket i det du skriver.
Främst utseende och finesser, saker som är synliga och tydliga för var och en omedelbart, spelar säkert stor roll.
Man tror att att en apparat låter fantastiskt bra när den är utrustad med en massa finesser. Är det dessutom den största i serien,måste den ju helt enkelt låta fantastiskt. Förväntningarna styr vår uppfattning om ljudkvaliteten.
Nu i dagarna har jag växlat runt bland några gamla förstärkare: Radmor 5100, Skantic 5002, Sonab R 4000, Inertia 2235.
Alla är dc-konstruktioner och de är ungefär lika effektstarka. Mina erfarenheter bekräftas igen. Jag hör ingen skillnad. Möjligen kan jag skilja ett par av dem om jag lyssnar riktigt koncentrerat, men det kan lika väl vara så att placebofenomenet spelar mig ett spratt.

[Fingerburner]

Har störst erfarenhet av egentillverkade förstärkare. Jag har under 30-35 år, med vissa avbrott byggt försteg och slutsteg med rör, transistorer och IC-kretsar. Klass A, AB och B med billiga delar och dyrare delar. I stort låter de lika. Visst skiljer det lite kanske men inte på något dramatiskt sätt. Senaste bygget låter som regel bäst det är man ju mest engagerad i. Jag tycker mig höra en viss skillnad på polypropylenkondensator på ingången på förstärkare jämfört med en elektrolyt. En bra volymkontroll är inte heller fel. RIAA steget verkar funka bäst med rör. Men som sagt någon stor skillnad är det inte. Störst möda och pengar bör man enligt min mening lägga på högtalaren och rummet och se till att de jobbar bra ihop. Det är en gammal sanning som håller än idag.
När det gäller äldre fabrikstillverkade förstärkare är de ju i 9 fall av 10 behagligare att se på jämfört med dagens anonyma svarta (oftast) tråkiga plåtlådor. Jag förstår att Marantz klassiska förstärkare och receivrar är eftertraktade. De är ju otrolikt läckra att se på. Men kretsmässigt, som Kranzberg skriver, är de väl som de flesta andra från sin tid i samma prisklass.

[Kjell_Kranzberg]

Jag har under 30-35 år, med vissa avbrott byggt försteg och slutsteg med rör, transistorer och IC-kretsar. Klass A, AB och B med billiga delar och dyrare delar. I stort låter de lika. Visst skiljer det lite kanske men inte på något dramatiskt sätt.

När det gäller äldre fabrikstillverkade förstärkare är de ju i 9 fall av 10 behagligare att se på jämfört med dagens anonyma svarta (oftast) tråkiga plåtlådor. Jag förstår att Marantz klassiska förstärkare och receivrar är eftertraktade. De är ju otrolikt läckra att se på. Men kretsmässigt, som Kranzberg skriver, är de väl som de flesta andra från sin tid i samma prisklass.

Det är ju skönt att det finns någon mer än jag som har förnuftet i behåll.
Alla dessa viktigpettrar som ska uttala sig om jordskredsstora skillnader i ljudkvalitet mellan förstärkare eller vilka hifi-prylar det vara månde; som vill bli betraktade som experter och "guldöron" - hur får vi bort dem? När jag "upptäckte" Faktiskt, lade jag märke till den "relativa" frånvaron av besservissrar och viktigpettrar, men nu upplever jag att de blivit fler. De gör inte detta diskussionsforum till en behaglig plats precis. Men så är det väl överallt: sådana som ser som sin främsta uppgift att sprida sina egna sanningar och tala om för oss andra att vi har fel, skapar olust var de än dyker upp i samhället.

[Roadrunner1]

[zapanasta]

Verkar inte va lätt att sälja denna inte ,han jag känner har haft den ute i 2 mån snart för 500 ock inte ett samtal?

[Kjell_Kranzberg]

Verkar inte va lätt att sälja denna inte ,han jag känner har haft den ute i 2 mån snart för 500 ock inte ett samtal?

Tradera, kanske...
Jag sålde min där.
M v h

[optonica]

Verkar inte va lätt att sälja denna inte ,han jag känner har haft den ute i 2 mån snart för 500 ock inte ett samtal?

Hitachi tillhör ett av de mer svårsålda märkena, de har varit aldeles för anonyma i sin hifi. Dåliga är de absolut inte, men bättre finns också. Som vintage hifi så tillhör de nog ändå bland det mest prisvärd.

Själv sålda jag min hitachi eq just av de anledningarna som nämns längre upp i tråden. Jag tyckte att märket inte var tillräckligt kult och ganska så enkel designad. När jag letade efter en ersättare insåg jag att hitachi eq nog var både bättre och mer prisvärt än mycket annat. Det slutade med att jag köpte tillbaka min gamla Hitachi för 300 kr mer än vad jag sålde den för, fast nu är den mer uppskattad när man märkte att andra kultprylar inte nödvändigtvis behöver vara bättre.

Kan nämna att jag har den i anslutning till min Nakamichi 600 och kombinationen ser rätt cool ut tillsammans.