Cicaro skrev:Tyvärr blivit väldigt lite lyssnande varit alldeles för mycket på jobbfronten...
Med tiden har jag faktiskt hunnit lyssna mer på puppan ifråga. Jag har hittills inte kört a/b test eftersom jag inte har två likadana skivspelare men ska ändå försöka mig på att ge en liten recension. En större hoppas jag kan komma någon gång i framtiden när en god vän lovat att ta med sig en 2M Blue för att jämföra med. Nedanstående recension bör alltså läsas mot bakgrunden att det är mitt subjektiva lyssningsintryck jämfört med ljudminnet av tidigare pickuper (AT12XE respektive Ortofon Concorde).
- Verdi - Il trovatore -
Ett av mina favoritstycken ur den klassiska musiken kommer härifrån. På svenska kallas den ibland smideskören och tror den på italienska heter Coro di Zingri. Ett stycke som jag både lyssnat på många gånger men även spelat när jag spelade i en klassisk symfoniorkester.
Genre: Klassisk/opera/körverk
Lyssningsintryck: Trycket är bra i det lägre registret men det som verkligen slår är hur kristallklart och tydligt man har slagverket och framförallt klockspelet (det som ska motsvara släggan mot städet) i huvuddelen av stycket. Över huvud taget så märks att den här pickupen klarar av att återge en full symfoniorkester samtidigt som en hel kammarkör och ändå kan man tydligt urskilja de olika instrumenten/stämmorna. Lyssnar jag efter det har jag inga problem att höra exakt den stämma jag själv spelade när jag satt i orkestern!
- Winnerbäck - Utkast till ett brev akustisk version -
Den här inspelningen ligger på baksidan till EP:n med samma namn och är en helt akustisk version av ovan nämnda låt. När utkast till ett brev släpptes var det med full förväntan från mig som sedan länge lyssnat på Winnerbäcks smått melankoliska folkrock. Jag gillade personligen dragningen mot springsteen och irländsk folkmusik som han gjorde i samband med Daugava men saknade samtidigt storheten i enkelheten som fanns tidigare i hans karriär. I den här inspelningen av låten fanns både och.
Genre: Modern folkrock
Lyssningsintryck: Återigen slås jag av renheten och att det är lättare att urskilja varje enskild del av stycket. Den här puppan ger en närvaro som jag inte ens trodde var möjligt att uppnå med en stereoanläggning. Kanalsepareringen är superb och när man sitter i sweet spot och lyssnar med ögonen stängda glömmer man att man sitter i vardagsrummet hemma och tror nästan att man sitter på en liten krog med livemusik. När solot kommer (som spelas på ett munspel som går så kralligt att det låter spräckt) förvånas jag över att munspelet låter precis lagom distat samtidigt som allt annat är kristallklart. På gamla pickupen lät övriga instrument grötiga när solot kom.
- Springsteen - We shall overcome (Från the seeger sessions)
Genre: modern folkrock
Lyssningsintryck: I huvudsak samma som för Winnerbäck ovan. Det som ytterligare märks här är hur luftigt körsångarna hörs och hur klart de hörs samtidigt som det faktiskt låter som de står "bakom" bruce och sjunger.
- Sabaton - Coat of arms
Genre: Ja vad klassar man dem som egentligen? Dålig på det här med skillnaden mellan hårdrock och olika metalgenrer
Lyssningsintryck: Här är jag kluven, det låter inte dåligt på något sätt men det är definitivt inte någon större skillnad gentemot AT-puppan. Skulle på basis av den här låten och provlyssning inte kunna motivera det högre priset på puppan och antagligen inte köpt den. Det låter fortfarande ungefär lika "skränigt" och kan ärligt talat inte erinra mig någon större skillnad. Dock är det möjligt att det inte är någon bra gravering eller att det helt enkelt är den här LPn som inte lämpar sig för den här puppan.
- Cash - That silver haired daddy of mine (Detta är en sång om min far) live från österåker
Cash har en väldigt speciell röst, vissa gillar den andra inte. Jag tillhör båda kategorierna. Är jag på visst humör tycker jag rösten är hårresande bra är jag på annat humör tycker jag musiken är banal och alldeles för tråkig/mainstream.
Genre: Klassisk rock?
Lyssningsintryck:
Jag tänkte först skriva; det känns som jag var på plats på konserten. Sen insåg jag eftersom det är live från österåkeranstalten att det kunde feltolkas. Där är en närvaro jag inte hört tidigare, inte så att jag känner mig instängd på en anstalt utan snarare så att om man blundar så känns det som om året är 1972 och det är en spelning man sitter i publiken, eller kanske teknikbåset bredvid ljudteknikern. Jag kan se den analoga avab-ljusmixern framför mig som bara 16 reglar på två bord, inga blinkeffekter/ljusorglar, inget avancerade specialeffekter och när jag med stängda ögon sneglar mot ljudteknikern sitter denne vid ett gammal soundcraftbord med teakpaneler på sidorna.
Slutsats:
Ur den, ytterst subjektiva, recensionen ovan skulle jag säga att om man lyssnar på klassisk rock, folkrock, klassisk musik o dyl. är det ett mycket bra val. Om man är inne i mer metal/hårdrock i stil med sabaton finns det anledning att fundera över någon annan pickup eller ett billigare val då skillnaden inte är nämnvärd.
Styrkan ligger i kanalseparationen, renheten och förmågan att återge flera instrument samtidigt på ett sätt jag inte hört med någon annan pickup. Vet att det på amerikanska forum varit de som tyckt att 540 är något kall och steril i ljudet, det är inget jag märkt här men då har jag en rigg som i övrig är tämligen varm i sin färgning av ljudet (vintage sansui, mirschhögtalare som toppar och dali som basar).
Det är skönt att ha blockerat forumanvändare som aldrig har någonting positivt att tillföra diskussionen
Några gissningar 
av Cicaro » 2014-01-10 09:35 
