JM, enligt ps, skrev:1.) Grundtonen maskerar perceptuellt mätbar andratonsdistorsion.
2.) Andratonsdistorsionen maskerar i sin tur tredjetonsdistorsionen.
3.) Men både andra- och tredjetonsdistorsionen maskerar även musik inom samma frekvensområde.
4.) Det är vanligare med andratonsdistorsion hos rörförstärkare än hos transistorförstärkare
5.) vilket gör att relativt hög mätbar andra-/tredjetonsdistorsion ej blir hörbar
6.) och sannolikt ger ett sk "rörljud" med suboptimal (stympad) musikåtergivning.
Jag tog mig friheten att strukturera om texten i ditt inlägg så att det blir i punktform med 6 punkter blandat med hypoteser och slutsatser.
På punkt 1 så kan jag hålla med. Om man t.ex tar en ton på 1 kHz och 90 dB SPL (Sound Pressure Level) och lyssnar på denna och lägger på andraton d v s 2 kHz och ökar 2 kHz i nivå från noll så kommer man kunna höra förändring av grundtonen 1 kHz då 2 kHz får en nivå på ungefärligen 40-50 dB SPL. Tar man bort grundtonen 1 kHz så hörs 2 kHz tydligt.
Då kan man istället öka 1 kHz från noll exempelvis i hopp om 10 dB-steg eller steglöst för att höra när man inte längre hör 2 kHz tonen. Då man inte längre gör det så kan man säga att 1 kHz i så fall har maskerat 2 kHz. Man har uppnått ett tröskelvärde där maskering inträffar eller har inträffat. Detta tröskelvärde kallas på engelskt fackspråk JND = Just Noticeable Difference.
Nu kan man konstatera att man gjort en undersökning på 2 lite olika sätt och frågan blir huruvida JND ändras beroende på testmetod. Jag kan säga att JND inte har ett konstant värde med olika testmetoder och inte heller mellan olika försökspersoner och inte heller mellan olika testtillfällen med samma testmetod hos samma försöksperson. Görs testerna vid flera tillfällen kan man dock få medelvärden och varje försöksperson kan ges medelvärden och då kommer man skönja att JND faktiskt får olika medelvärden beroende på testmetod.
Men det finns även en tredje testmetod och det skulle kunna vara att börja med blandton med 1 och 2 kHz där 1 kHz = 90 dB SPL och där 2 kHz = 90 dB SPL. Sedan minskar man 2 kHz och hör tonen förändras tills man minkar SPL hos 2 kHz så pass mycket att man inte längre hör skillnad på tonen. Detta ger ytterligare ett annat JND.
Vid samtliga sådana försök får man se upp med den hörbart upplevda totala ljudstyrkan. På fackspråk kallas det för loudness. Därav ordet loudness på den där loudnessknappen som finns på gamla apparater. Loudness = subjektivt upplevd ljudstyrkenivå eller ljudtrycksnivå d v s SPL.
Då får man kontinuerligt ställa in nivåerna så att man genom alla experiment har konstant total loudness då man varierar respektive frekvens SPL. Annars kan försökspersonen trigga på upplevd skillnad i total SPL och det är inte det testerna vill visa. Det man vill åt är differenser i SPL mellan frekvenserna där JND undersöks.
Det är ingen jätteenkel testprocedur som man först skulle kunna tro.
Så, nu har jag redogjort för punkt 1.
Nu kommer vi till punkt 2.
Är det verkligen så att tredjetonen maskeras av andratonen där det kanske skiljer 6 till 20 dB mellan dessa eller är det så att tredjetonen också maskeras av grundtonen som är minst 40-50 dB starkare än andratonen.
Då kan man prova att ta bort 1 kHz och ha kvar 2 kHz och 3 kHz. Kommer då 2 kHz som exempelvis är 10 dB starkare än 3 kHz att maskera 3 kHz? Vad tror ni? Eller är det så att 1 kHz måste påföras med högre SPL och kanske t o m ännu högre SPL för att maskera 3 kHz eller kanske snarast att maskera både 2 kHz och 3 kHz. THD har ju ökat och då är det rimligt att anta att grundtonen i alla fall måste öka i motsvarande grad. I praktiken måste man höja SPL på grundtonen lite mer än så. I klartext, då har differensen mellan grundton och summan av övertoner ökat för JND på hörselns detektionsförmåga.
Det är samma sak som att hörseln har detekterat denna THD tidigare. Istället för att JND hamnar på minus 40-50 dB SPL så hamnar SPL på minus 60 dB. Även detta försök kan göras på olika sätt som kommer ge olika resultat på JND.
Nu kommer vi till punkt 3.
Är det så att den harmoniska distorsionen maskerar musik? Musikinstrument bygger på att de alstrar grundton + övertoner d v s harmoniska deltoner där grundtonen är den första deltoner. De kan skrivas som en serie f1 + f2 + f3 + f4 osv. De flesta deltoner är ganska starka och kan vara starkare än grundtonen f1.
Nu är frågan om den harmoniska distorsionen i förstärkaren som är betydligt svagare än instrumentens övertoner kommer maskera musikinstrumenten d v s musiken? Jag hävdar tvärtom. Det är musikinstrumenten som kommer maskera förstärkarens distorsion.
Men!!! Förstärkares överföringsfunktion som är orsaken till förstärkarens övertoner ger på grund av dess överföringsfunktion även summa och skillnadssignaler d v s intermodulationsdistorsion som ger icke harmoniska toner mellan de harmoniska tonerna och dessa hörs tydligare än de harmoniska tonerna. Det är ett dissharmoniskt tillägg som hörseln inte gillar och kan detektera och vad värre är, är att denna typ av oharmonisk dist ökar proportionerligt mer med ökad SPL hos musiken.
Nu måste man tänka till lite extra!!!! Vad är det egentligen som händer?
För att svara på det måste man börja definiera musik. Vad är musik? Jo, jag vet att jag genom åren ställer denna fråga lite då och då men jag tror de flesta inte funderat över detta och tycker frågan inte hör hemma i sammanhanget.
Men jag anser att den frågan definitivt måste ges ett svar innan man använder ordet musik på ett subjektivt fenomen som kan beskrivas objektivt.
Så, vad är musik????
Det finns beskrivet inom ämnet musikakustik på KTH eller andra Universitet, men jag tror att det bör finnas inom undervisningen på Musik Akademien där högre studier av musik och trakterande av musikinstrument och sång lärs ut.
Då pratas det om tonskalor och melodi, takt och rytm och andra väsentliga beskrivande ord d v s man använder även här en nomenklatur som är fackspråk. Jag tänker inte gå in på dessa annat än att säga att melodi uppstår då en ton varieras enligt ett mönster.
Nu uppstår frågan om den subjektiva upplevelsen av melodi störs av dissharmoniska blandtoner? Om det är så, så är det ovillkorligen så att blandtoner som kommer in och läggs till på grund av en teknisk apparats Överföringsfunktion faktiskt kan påverka den subjektiva upplevelsen av melodi. Det är förhoppningsvis inte så att melodin ändras, men kan bli lite diffusare.
Då kommer man till nästa frågeställning, kan en given Överföringsfunktion påverka melodin så att den subjektivt inte upplevs lika musikalisk? På detta svarar jag definitivt; ja!!! Så är det. Eftersom tekniska apparater har en Överföringsfunktion så innebär det att dessa tekniska apparater faktiskt påverkar det subjektivt upplevda musikaliska skeendet. Jag ser faktiskt inget konstigt med det. Det är fullt naturligt och ett subjektivt fenomen som kan beskrivas med objektiva fysikaliska fenomen där det objektiva och det subjektiva har hög korrelation med varandra. Så ser jag på saken och det är vad mina öron säger mig.
Då kommer vi till den springande punkten punkt 3, nämligen om harmonisk distorsion i form av f2 och f3 kan maskera musik? Jag säger nej! Men däremot icke-harmoniska blandtoner som kommer in på grund av Överföringsfunktioner som ger deltoner och därigenom också ger blandtoner definitivt påverkar inte bara ljudet utan även musiken. En apparat kan i sig ha en Överföringsfunktion som subjektivt ger en output som inte upplevs lika musikalisk som dess input!!! Då betraktar jag apparaten som omusikalisk.
Om andra inte gillar mitt ställningstagande bryr jag mig inte så mycket om.
På punkt 4 svarar jag; ja.
På punkt 5 som är en slutsats, svarar jag att jag inte förstår hur denna slutsats kan dras från punkt 4??
Punkt 6 tycker jag står i motsatsförhållande till slutsatsen i Punkt 5.
Mvh
Peter
Edit: Jag har ändrat i citeringen enligt begäran från JM. Annars ingen sakskillnad.
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.