Jag köpte två piPs igår för att ha nåt att spela på tills jag får tid att bygga mina monster. Eftersom jag skall ha dom tillsammans med sub borde jag egentligen ha köpt iP men piP har ju ett större värde för annan användning senare så det blev piPs istället.
Idag har jag experimenterat lite och tänkte dela mina resultat.
Frågan jag hade var vilken delningsfrekvens och att plugga porten eller inte. Målet var att kunna spela högt utan plopp i basarna.
Ställde in delningsfrekvensen i stärkaren på 80 Hz och provade med och utan strumpor i porten. Slutsatsen blev att kapaciteten att spela högt är högre med porten i funktion. Det beror på att porten kontrollerar amplituden bätte än den för stora slutna lådan med pyspunka. iP med väsentligt mindre låda kan säkert spela högre utan att bottna.
Nästa experiment är beroende på hur man delar uppåt. Jag har en rätt så sunkig Rila SW2500 med relativt flackt filter uppåt.
Det intressanta är vad som händer när man ändrar delningsfrekvens.
Basreflexens knä vid ca. 34-40 Hz vrider ju till fasläget ordentligt. När man sen lägger till HP delningen blir det först initialt 12 db/oktav som sen går över till 36 dB/oktav.
Provade 60/80/100/120/140 Hz HP delning. Testade att växla polarite på subben oxå.
100 funkade bäst. När jag gick neråt tunnade ljudet ur. Samma sak när jag ökade till 120 & 140 Hz.
Det slutade med porten original + 100 Hz HP delning + subban med omvänd polaritet.
Spelar hyggligt bra. Går att leva med. Integrationen är inte 100% men går att leva med.
) så följdriktigt har jag t ex delat mitt i det registret 
för den trevägiga LTS-högtalaren. Men då skall man se hela ekvationen samtidigt och väga fasdistorsionen i det känsliga området, mot fördelarna som uppstår när man delar ett trevägssystem med just den geometrin, just där, med avseende på integration med rummet!
