pi60s intryck (recension)

[RogerJoensson]

Det hade kunnat varit en generell poäng om det inte varit så att alldeles för många hemmabiförstärkare har en illa ingripande strömbegränsning som gör dem olämpade för stereobruk.

Denon har det inte på någon av de apparater jag tittat på.


Vh, iö

För ett litet arbete och en liten peng, borde man ju kunna parallellkoppla kanalerna två och två, med något seriemotstånd på utgångarna. För stereobruk då alltså. Om man kan tänka att offra lite utimpedans så får ju stegen nästan dubbel strömdrivningsförmåga, förutsatt att nätdelen är hyffsad.
Åtminstone i vissa hemmabioreceivrar så är ju slutstegsmodulerna identiska för alla kanalerna.

Jag är nog inte den ende som bl a sitter med en hemmabioreceiver och som bara har två högtalare inkopplade, ett par av dom andra slutstegsmodulerna kunde gott hjälpa till...
Detta skulle ju verkligen vara en moddning värd att göra...

[IngOehman]

...så får ju stegen nästan dubbel strömdrivningsförmåga, förutsatt att nätdelen är hyffsad.

Fast om inte slutstegen har någon inbyggd strömbegränsning så vinner man ju i princip ingenting på det. Då är det ju nätdelen som sätter gränsen.

Eller om man hellre ser det såhär:

Man vinner automatiskt strömkapacitet (frihet från spänningsdropp) på att bara använda två av slutstegen, eftersom HELA nätdelen då blir tillgänglig för de två kanalers slutsteg som man använder.


I det fall som slutstegen är strömbegränsade finns det dock teoretiskt något att vinna på att parallellkoppla flera slutsteg, men bara om man har högtalare som är så svåra laster att de kommer att trigga strömbegränsningen.

Och jag tror inte man skall underskatta besväret med att åstadkomma en sådan mod. I varje fall om man vill att det skall fungera perfekt, det vill säga utan att man behöver offra dämpfaktorn. Det betyder att man behöver flytta återkopplingen till efter summationspunkten, eller nlja sig med att parallellanvända effektsteget i förstärkarna. I bipolär designer är det faktiskt rätt lätt att bara ösa på med flera effekttransistorer, eftersom det snarare förenklar drivstegets jobb än försvårar det, såsom när man arbetar med mosfetar.


Vh, iö

[RogerJoensson]

...så får ju stegen nästan dubbel strömdrivningsförmåga, förutsatt att nätdelen är hyffsad.

Fast om inte slutstegen har någon inbyggd strömbegränsning så vinner man ju i princip ingenting på det. Då är det ju nätdelen som sätter gränsen. Vh, iö

Jo, men med det är väl så att de ofta har stömbegränsning (på enklare receivrar) och denna inte låter så fint. Eller som i mitt fall steget ner stänger ner temporärt om man överlastar (har hänt ett par gånger bara). Visserligen en ärligare metod än att börja srtömbegränsningsdista, men ändå...

I det fall som slutstegen är strömbegränsade finns det dock teoretiskt något att vinna på att parallellkoppla flera slutsteg, men bara om man har högtalare som är så svåra laster att de kommer att trigga strömbegränsningen.

Naturligtvis...

Och jag tror inte man skall underskatta besväret med att åstadkomma en sådan mod. I varje fall om man vill att det skall fungera perfekt, det vill säga utan att man behöver offra dämpfaktorn. Det betyder att man behöver flytta återkopplingen till efter summationspunkten, eller nlja sig med att parallellanvända effektsteget i förstärkarna.

Ska man börja rota med återkopplingen så blir det ju helt klart svårare och knappast vär besväret om man bara ska göra det på ett exemplar, men om man förutsätter att förstärkningen är väldigt lika och dämpfaktorn är hög i modulerna och man använder två 0.1 ohms motstånd så lägger man ju bara till 0.05 ohm till utgångimpedansen. Det är ju inte mycket, förutsatt att högtalaren är svårdriven.
Eller så kopplar man rakt mot den ena modulens utgång och kör den andra parallellt som strömhjälp via ett lite större motstånd. Då förlorar man ju inte dämpfaktorn lika mycket.

Jag har kanske inte tänkt igenom det tillräckligt, men det borde väl inte vara så problematiskt. Men förhållandena kanske inte är så idealiska i verkligheten som jag tänkt mig... Och förresten har jag inte tid att klödda med sån't. Nä det får nog vara...

[IngOehman]

Det är ju det där med korsströmmar...

Om man utgår ifrån att det finns lite offset så kan det inverka, men värre är:

Om det därtill har använts enprocentiga (i bästa fall) motstånd i återkopplingen, närmare bestämt två stycken för varje kanal, så kan gain skilja nära 4 % mellan kanalerna, vilket betyder att den ena kanalens försök till att lägga ut 40 volt, sammanfaller med den andras försök att lägga ut 40 * 0,96 = 38,4 volt. Alltså 1,6 volts skillnad.

Med 0,1 ohm på ena slutsteget blir spänningsfallet tll lasten (som vi för enkelhetens skulle kan säga är 8 ohm) 40*0,1/8,1 = 0,49 volt, det vill säga den kommer ensam att driva högtalaren (med knappt 5 ampere peak), samtidigt som den kommer att behöva leverera in ström i den andra kanalen också! Strömmen in i den andra kanalen blir faktiskt 1,6/0.2 = 8 ampere - redan innan högtalaren har anslutits...

Kort sagt - råder till viss försiktighet med parallellkoppling av förstärkare.


Förvisso är oddsen för att gain skall skilja maximalt mycket, mycket låga, men jag tycker ändå det känns som en tveksam lösning. Vill nog att trackingfelen skall generera felströmmar som max en tiondel av nyttoströmmarna, och då behöver ju varje förstärkare ha sisådär 1,5 om ut...


Vh, iö

[RogerJoensson]

Om den ena halvan skulle agera strömhjälp åt den andra vore det väl helt OK att köra med ett motsånd på 0,5-1 ohm eller så, för att dämpa ev. slaskströmmar. Och gainen kan ju mycket enkelt finjusteras, om så skulle behövas.

Hur som helst kommer jag nog aldrig få veta hur bra eller dålig idén var eftersom den redan lagts på is...

[IngOehman]

Det är faktiskt ofta betydligt enklare att få sådana där kopplingar att fungera perfekt, om man låter den ena steget arbeta som buffert (gain = 1) åt det andra, drivet direkt från det förstas utgång. Då minskar den där potentiella dryga volten på utgången till millivolt, och man kan lätt summera utgångarna med säg 0,2 ohm var, resulterande i en lämplig resistiv utimpedans om 0,1 ohm.

Men då är det ju en tämligen dramatisk ombyggnad som krävs...

Frågan är, om den som bara vill använda en 7.1-förstärkare till 2.0, och som spekulerar på att införskaffa en dylik apparat av en typ som ställer till med problem på grund av strömbegänsningskopplingar, gör klokare i att satsa på en tvåkanalsförstärkare på direkten?

Jag kan nog tycka att tvåkanalaren är ett bättre alternativ, än en dålig flerkanalare.

En bra flerkanalare däremot...


Vh, iö

[Michael]

NJM5532 enligt schema.

Jag har tänkt lite till och undra om jag faktiskt inte har service manual till just 668an, skrev alltså lite fel förut (har till en annan Pioneer DVD).

Jag antar att de har 5532 som I/V, istället för 4560. 2068an sitter efter och driver utgången.

I min maskin sitter i alla fall de jag skrev.


Undra om olika kretsar har använts i produktionen. Någon som sett 5532 i den, i verkligheten?

//Michael

[Ragnwald]

Hm... ser det lika ut på IC 331 som som driver 2-kanal stereoutgången.
IC 311 och 321 ska ju också vara 5532.
Verkar som jag får lyfta på locket och kolla för första gången.

[Ragnwald]

Vad sägs om denna variant?

Hi hi hi... det är inte min.