MorganM skrev:MorganM skrev:Hur gör man om man vill använda ett cr80s/es filter,där man använder sig av px-4 som drivs av 2st slutsteg,alltså att man lastar varje steg med bara ett par px-2 (9ohm).
Man kan ju använda px-4 på ett steg och lasta ner det till c:a 4ohm.Men om man vill använda 2 steg till sub-utgången,måste man då köra en y-split?
Hur mycket tappar man då i signalnivå?
Eller om man i framdiden vill köra med px-6,hur gör man då?
Jag har lite funderingar innan ev köp av cr 80es.
Till IÖ:
Jag tänkte använda ett Rotel rb 1090 till Pi 60,och sen driva mina bs60/px-2 som rena px-2 istället.Och sen driva px 2 med ett Rotel rb 1080,med ett cr 80es emellan.
Ok. Jag antar att du med "px" menar profX och inte piX? (Jag förkortar
aldrig "Profundus X" till px, utan till "profX", för att undvika samman-
blandning med t ex piX. Ibland kallar jag den bara "X-modulen" dock.)
MorganM skrev:Om jag inte tycker basen räcker till,så funderar jag på ytterligare px-2 (alltså px-4).
Ja, det går alldeles utmärkt att hänga på ett ytterligare par profX på ett
1080. Nästan tre par till och med tror jag.
MorganM skrev:Har man ingen ljudkvalitèts vinst/hörbar (dämpfaktor/slewrate)med att köra 2st Rotel rb 1080,till px-4?Mot att lasta ner 1st Rotel rb 1080 till px-4?
Jag tror nog att en rätt bra beskrivning är att den skillnaden märks mest i
plånboken.
Ett Rotel 1080 blir inte alls nerlastad av två profX per kanal.
MorganM skrev:Eller hörs ingen skillnad trots att det (kanske) teoretist blir en liten skillnad på eventuellt (dämpfaktor/slewrate).
Slewrate har med diskant att göra. För bruk som basförstärkare har Rotel
1080 en slewrate som är 100 000 % mer än den behöver vara, alltså typ
onödigt stor med en faktor 1000 gånger. Slewrate kan dock påverkas av
lasten, men inte av denna last.
Inte ens tre parallellkopplade basar skulle ta ned slewraten så att den var
mindre än 1000 gånger bättre än den behöver vara.
Dämpfaktorns icke oändlighet, är ett försumbart problem även med tre
parallellkopplade basar per kanal.
Vet inte om det intresserar någon, men jag kan tycka att dämpfaktor är
ett rätt tveksamt begrepp. Bättre är att tala om den elektromagnetiska
dämningen (som är den som i verkligheten kontrollerar konernas rörelser).
Här är några inlägg man kan läsa mer om dessa saker i:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ing#805753http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ing#571666http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ing#508541http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ing#108924Det är några år mellan dem, så det finns nog en avsevärd risk för att jag
bara berättar mer eller mindre samma sak i dem alla.
MorganM skrev:Nu är jag inte så insatt i hur slutsteg fungerar,så jag tar gärna ett lättförståeligt svar
.
Enkla svara på svåra frågor är värre än svårt, det är omöjligt. Förenklingar
blir alltid osanningar.
Men ibland kan man göra det bästa som går genom att skippa alla de där
förenklingarna och istället sikta in sig på det som är grundläggande. Nästan
varje grund har dock ytterligare en grund under sig, och därför är det svårt
att förklara utan att veta hur just DIN grundkunskap ser ut.
För att vinna lite tid utgår jag därför ifrån att du inte är så insatt, men att
du känner till begrepp som spänning, ström, resistans (/impedans) och
effekt och då förstås också Ohms lag. Läs; det allra mest grundläggande.
Då är det som så att de allra flesta förstärkare beter sig som en spännngs-
förstärkare (eller om man hellre vill, en ingångssignalstyrd spänningsgene-
rator). Det vill säga deras uppdrag är att titta på ingången och se till så att
en spänning med samma tidsberoende (vågform) som insignalen men med
en större spänning (gain gånger större) än ingångens spänning, uppstår på
utgången.
En spänningsförstärkare har alltså en utgång ifrån vilken man inte kan veta
hur mycket ström det flyter ut ur, utan att veta hur den impedans som
lastar den ser ut. Är lasten dubbelt så hård så går det en dubbelt så stor
ström ut ur förstärkare för samma insignal. Dubbelt så hård last = halva
impedansen, eftersom begreppet hård last inte betyder att det är svårt att
få igenom ström, utan att det är lätt! Det kan låta svårbegripligt, men om
spänning är tryck och ström är rörelse, så kanske det är begripligt att man
om man har uppdraget att hålla trycket på en vägg, får svårare att göra
det ju mera väggen rusat ifrån en när man trycker på den. För att upprätt-
hålla trycket måste man helt enkelt leverera en förfärlig massa ström.
I praktiken är inte alla förstärkare perfekta spänningskällor, utan de är lite
aningens mjuka. Det vill säga när de lastas så förlorar de lite spänning.
Men normalt (hårt återkopplade halvledarförstärkare) talar vi om effekter
som blir ordentligt märkbara först när lasten är några tiondels ohm. Och
det beror förstås på att förstärkarens utgångsimpedans är så låg (den kan
springa efter och upprätthålla trycket, även när mycket ström rusat ut ur
den). Låg utimpedans brukar man ibland kalla för att utgången är styv,
alltså att den inte ger efter trots hård last, men man kan ifågasätta den
terminologin, eftersom den är rätt kontraintuitiv för den som vill förstå på
riktigt. Det som är en styv förstärkare är ju den som man kan dra eller
skjuta in ström i utan minsta motstånd, medan en mjuk förstärkare är en
som sätter upp en bromsnade spänning när man försöker trycka in ström
i den. Så begreppet styv, kan inte vila med den fysikaliskt förnuftiga lik-
nelsen, men väl mot en bild på ett oscilloskop som visar spänningen på
utgången, och hur den inte "låter sig rubbas" av lasten. Fast som sagt, i
verkligheten så är spänningen bara en elektrisk kraft, och det är strömmen
som kan "röra sig".
Hur styv en förstärkare är kan man hur som helst utläsa ut dämpfaktorn,
som är 8/Zut. Det är alltså dämpfaktorn i 8 ohm jag talar om, för det är
nästan alltid det man talar om när man bara säger dämpfaktor. Ett slut-
steg som har en dämpfaktor om 1000 gånger (vilket inte är ovanligt alls
i basområdet) har alltså en utimpedans om 0,008 ohm.
MorganM skrev:Vad är det för basdrivningsgrej som är på gång från Ino?
Det kan jag inte berätta om ännu. Eller vill inte rättare sagt.
MorganM skrev:Är det något som kommer att sitta i cr 80s/es filtret?nu blev jag nyfiken
.
Njae, jo, nästan. Kanske. Det är i varje fall en ganska liten grej.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
av AndreasArvidsson » 2011-09-10 14:27 
