Har Öhman publicerat sig?

[IngOehman]

Kan nämna att många kloka saker har redan nämnts, och jag kan bekräfta BACH's synpunkt att många vetenskapliga artiklar tjänas som fråmsta syfte att den som får dem publicerade därmed har avverkat det kravet (att publicera X antal artiklar är ett vanligt krav i samband med utbildningar i den akademiska världen).

Det finns till och med ett antal tidskrifter som i princip bara finns för att det skall finnas någonstans att publicera dylika artiklar!

Ett exempel på en sådan är JAES. Förvisso publiceras både artiklar av jämmerlig kvalitet och sådana av utmärkt kvalitet, och de senare kan förstås vara många till glädje. Men ingen som känner till tågordningen torde förneka att systemet är uppbyggt på detta vis. Det kan tilläggas att det, även om systemet renderar en massa publicerande av artiklar som är för nästan alla utam författaren ointressanta (och i förekommande fall felaktiga och vetenskapsfientliga) är det svårt att komma ifrån att det på många sätt är ett bra system också. Nödvändigt för att den akademiska världen skall fungera. Alternativet vore ju att ta bort publiceringskravet helt, och det skulle inget blir bättre av.

Vad man skulle önska var att granskningen höll högre klass. Och när allt fler (enligt rådande politiska önskemål) SKALL ägna sig åt akademiska studier är det dessutom nödvändigt att sänka kraven. Annars skulle ju inte folk få examen. System för att sätta kravsänkningen i funktion är exempelvis att institutioner får betalt när eleverna blir godkända. Då ökar tendensen för de ansvariga att "vilja" godkänna eleverna, även om de har bristfälliga kunskaper och påtagliga svårigheter att förstå de på institutionen förekommande ämnena.

Man kan möjligen tycka att det vore bättre att acceptera att inte alla är lämpade för högre studier, än att sänka nivån på utbildningarna, så att alla blir det. Jag tror det är samhälleligt viktigt att nivån hålls hög, och samhälleligt feltänkt när man satsar på kvantitet snarare än kvalitet.

Jag menar som forskare så måste man väl visa resultat i form av div. avhandlingar/vetenskapliga artiklar.

Svar nej. Det måste man inte.

Enligt obekräftad uppgift sker >90% av all forskning utanför den akademiska världen. Den sker inom företag eller privatägna institutioner. Sådan forskning är inte allmän egendom. Inom vissa företag är det till och med det hemligaste de har. Medicinföretag brukar vara sådana exempelvis.


Vh, iö

- - - - -

PS. Om inte BACH läser tråden just nu kan jag verifiera att han har ett förflutet som läkarstuderande. Har ett svagt minne dock av att han yttrat tankar om att eventuellt ändra inriktning.

Tror dock inte att det skiljer speciellt mycket i absolut kvalitetsnivå mellan olika dicipliner. Jag läser en förfärliga massa vetenskapliga artikar och måste säga att det tillhör sällsyntheterna att hitta någon där författaren inte begår brott mot vetenskapspricnciperna någonstans i texten, eller för något irrationellt resonemang som borde ha struktits för publicerandet.

[patrikf_inaktiv]

Att det förekommer publicering av onödig och dåliga artiklar är väl inte inte något som beror på(renderar) "systemet" med publicering av vetenskapligt arbete utan har andra mer "lokala" orsaker. Systemet har ingen intelligens i sig.

Även om det inte ska blandas ihop med publicering av dåliga artiklar så är kvalitetsproblem inom utbildningsväsendet problematiskt. Det är ytterligare ett argument för hur viktigt det är att vetenskapliga rön publiceras på ett sätt som gör att det går att kontrollera kvaliteten. Grunden för att kunna sortera i informationsflödet är att förmåga till kritiskt tänkande lärs ut.
Särskilt med tanke på att tex internet nu gör det möjligt att sprida information som "härmar" vetenskap.

För ALLA som bedriver forskning, och för den som vill ha nytta av den är publicering det bästa sättet att utvärdera och utveckla forskning. Att utsätta ideerna för kritisk granskning innebär helt enkelt ideernas evolution. Survival of the fittest .
I fallet IÖ, som tråden handlar om så skulle vetenskapligt acceptabel dokumentation av forskningen innebära bättre möjlighet till utveckling om idéerna är fruktbara. Och i förlängningen ett vetenskapligt testamente.

Jag menar som forskare så måste man väl visa resultat i form av div. avhandlingar/vetenskapliga artiklar.

Svar nej. Det måste man inte.

Enligt obekräftad uppgift sker >90% av all forskning utanför den akademiska världen. Den sker inom företag eller privatägna institutioner. Sådan forskning är inte allmän egendom. Inom vissa företag är det till och med det hemligaste de har. Medicinföretag brukar vara sådana exempelvis.

Forskningsarbetet är hemligt, men resultaten publiceras. Och skyddas av patent. Väl .
Medicinföretag lanserar väl ingen "hemlig" medicin?

[niklasz]

patrikf,
jag tror inte det finns någon här som inte ser fördelar med publicering. Det är ingen idé att argumentera vidare på det spåret.
Jag har skrivit närmare 20 artiklar (även sådana som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter), samt tio böcker, men enligt mitt sätt att se saken har dessa publikationers eventuella vetenskapliga förtjänster tillkommit innan något manus har sänts iväg.

Visst hade det varit mycket önskvärt om Ingvar Öhman publicerat sig i betydligt större omfattning, men nu har han inte gjort det. Det är inget bevis för att hans anspråk på att göra utsagor på vetenskapliga grundvalar skulle vara fel, men väl en omständighet som gör det svårare att bedöma om så är fallet. Om du inte vågar dig på att göra den bedöming, så gör den inte. Jag tror du får fiska efter något annat. Den här frågeturen leder nog ingen vart.

Förresten finns det nog en hel del företagsforskning som inte patentsöks. I en del fall kan det vara smartare att inte lämna in ansökan, eftersom man då offentliggör saker som man kanske vill hålla för sig själv.
Ett annat exempel är försvarsanknuten forskning. Under många decennier har försvarsmakterna runt om i världen spenderat väldigt mycket pengar på allehanda forskning som inte offentliggjorts.

[Svante]

Ja, får jag ge min syn på detta också då.

Den akademiska världen är ju uppbyggd så att den har fokus på publikationer. En stor del av arbetet utförs av doktorander och typiskt avkrävs de 4-8 publikationer i vetenskapliga skrifter för att få ut sin doktorsexamen. Om doktoranderna går vidare i den akdemiska världen kan de bli docenter efter ungefär lika många ytterligare artiklar.
Forskningen bedrivs i projekt på typiskt tre år, och resultatet av dessa projekt anses vara de publikationer som projektet genererar. Pengar till projekten söker man från tex vetenskapsrådet eller europeiska finansiärer. Insustrin finansierar också en stor del av den akademiska forskningen. Det är en mycket liten del av forskningsfinansieringen som "bara kommer" till forskarna.

Det finns en trend internationellt hos finansiärerna att leta "nyckeltal" ibland publikationerna, antagligen i syfte att mäta kvaliteten på forskningen med ett mindre trubbigt verktyg än bara antalet publikationer. Man mäter då tex tidskrifternas "impact factor" som talar om hur många andra vetenskapliga artiklar som i genomsnitt refererar till artiklarna i tidskriften.

Det här kan ju tyckas vara bra, men det ger allvarliga problem för "smal" forskning, små forskningsområden (som tex hifi) har ju färre forskare och då blir impact factor med nödvändighet lägre.

Det finns många såna här sätt att mäta, men inget av dem är egentligen bra. Man kan väl säga att de stimulerar forskarna att satsa på "säkra" projekt som man delar upp i snuttpublikationer. Det är ju så att om man sätter ett system under press, vilket man gör med ansökningsförfarandet, så måste man se till att ha rätt styrparametrar. Jag vill påstå att man inte har det idag.

I Frankrike har de ett system där forskare som verkar lovande kan få en livstidsanställning (!) som de får göra vad de vill med. Man ger dem förtroendet att utföra vettig forskning. Och det funkar, i varje fall i de fall jag känner till. Man kan omedelbart när man får en idé pröva den och antingen fullfölja eller lägga ner. I sverige måste man skriva en ansökan, så ett år senare kan man göra forskningen. Man kan fråga sig om inte det franska systemet är bättre än att forskarna ska konkurrera med fina ansökningar och ägna 10-20% av sin tid till att skriva ansökningarna. Och har man fått ett anslag att forska i tre år på något som man trodde på när man skrev ansökan så måste man helt enkelt leverera artiklarna. Det är ett system som med nödvändighet genererar en del publikationer för publikationernas skull. Det krävs mycket passion för det egna forskningsområdet för att kvaliteten ska överleva. Den passionen finns, men belönas inte annat än av insiktsfulla professorer som lyckas hålla konkurrenstänkandet borta från de som utför forskningen. Och de blir färre.

Oj, det blev visst ett forskningspolitiskt inlägg, hoppas att det var ok.

[niklasz]

Jo, lite forskningspolitik kanske det blev, men tyvärr är det nog så att du i minst lika stor grad beskriver en realitet. Många andra forskare beskriver sin situation i ordalag som starkt liknar dina rader.

[patrikf_inaktiv]

Niklasz.
Jag argumenterar mot vad jag uppfattar som argument mot systemet att publicering. Jag har ingenting emot att du argumenterar mot mina åsikter, men jag önskar att du tar upp privata bekymmer med vad jag ska välja att skriva om i PM om du inte kan hålla det för dig själv .
I övrigt håller jag med dig .

[Svante]

Vad säger du Ingvar, ska vi skriva ihop några artiklar och skicka till JAES?

[Audix]

Vad säger du Ingvar, ska vi skriva ihop några artiklar och skicka till JAES?

[niklasz]

patrikf, jag har inga privata bekymmer med vad du väljer att skriva om, men jag framför min bedömning att det nog inte går att komma så mycket längre på den inslagna vägen.

För övrigt låter det som en utmärkt idé att Svante och Ingvar skriver några artiklar i JAES. Jag misstänker att ni har så pass mycket underlag att det inte behöver vara något omfattande arbete att knåpa ihop några artiklar. Vore mycket spännande att se!!

[patrikf_inaktiv]

Niklasz, då förstår jag, och håller med om att ämnet känns uttömt och avslutat nu.
Författarparet Svante och IÖ vore kanske en lysande kombination .

[IngOehman]

Vad säger du Ingvar, ska vi skriva ihop några artiklar och skicka till JAES?

Först och främst vill jag tacka för din mycket fina beskrivning av publikationsmekanismerna/-praxis inom den akademiska världen! Även förklaringen till varför kvaliteten ibland inte är den bästa uppskattade jag mycket. Den inspirationsnedsättande delayen är en faktor som jag inte ens reflekterat över, men när du beskriver förhållandena förstår man ju hur illa det kan slå mot författarens geist.

Sen det där med artiklar till JAES. Det är något jag faktiskt funderat på i många år, men varje gång har det slagit mig att de flesta läsarna av JAES är sådana som ställer in den i tidsskriftsamlaren direkt, eller i bästa fall skummar igenom tidskriften.

MoLt har då känts mycket intressantare att publicera sig i, eftersom läsarna är så mycket mera intresserade, och oftast läser tidskriften från pärm till pärm. Men visst skulle det kunna vara kul att bidra även till JAES. Frågan är inom vilka ämnen artikarne isåfall skola vara.

Har du några kul idéer?


Vh, iö

[Morgan]

Frågan är inom vilka ämnen artikarne isåfall skola vara.

-Distorsionssänkande åtgärder vid konstruktion av högtalarelement och högtalarsystem. Artikeln (artiklarna) bör givetvis också föreslå nya och innovativa sätt att mäta distorsionsbeteenden i olika storsignalssammanhang (Man hörde ju ett och annat "hemligt" under superhelgen i Göteborg 2004, när kamera och bandspelare var avstängda...)

-Att med utgångspunkt i audiologiska och psykoakustiska forskningsdata optimera "stereotriangelns" psykoakustiska transparens (varför 23 grader är bättre än 30, varför högtalarens tonkurva bör avvika från en laboratoriemässigt rak frekvensgång i just denna applikation, etc). Grundlig redovisning av IÖs tidiga forskning om HRTF, regnbågseffekten och dess orsaker, lyssningsexperimenten med stråkkvartett bakom skynke, etc.

-F/E-lyssning som metod för att detektera hörbart färgande komponenter i signalkedjan. Metodens fördelar och eventuella nackdelar.

Det var tre förslag. Fast det jag föreslår är kanske mer i stil med avhandlingar än artiklar... Eller böcker... Jag har hört Ingvar hålla föredrag i kanske sammanlagt 40 timmar om dessa saker, och det är alldeles tydligt att dessa timmar bara skrapat lite på ytan av kunskapsmassan.

[Slartibartfast]

-F/E-lyssning som metod för att detektera hörbart färgande komponenter i signalkedjan. Metodens fördelar och eventuella nackdelar.

Frågar mig stilla huruvida någon vetenskapsman skulle ställa sig frågande till detta utslagningstest i teorin...

Förresten finns det nog en hel del företagsforskning som inte patentsöks. I en del fall kan det vara smartare att inte lämna in ansökan, eftersom man då offentliggör saker som man kanske vill hålla för sig själv.
Ett annat exempel är försvarsanknuten forskning. Under många decennier har försvarsmakterna runt om i världen spenderat väldigt mycket pengar på allehanda forskning som inte offentliggjorts.

Ett fullgott exempel på detta är en av de idag mest välkända krypteringsalgoritmerna , RSA*. Krypteringsalgoritmen togs fram i början på 70-talet av en engelsman vid namn Clifford Cocks, men fick väldigt fort en superhemlig-stämpel på sig av underrättelsetjänsten i Storbrittanien. 1977 återupptäcktes (utan vetskap om den tidigare algoritmformuleringen - hemlig...) algoritmen av tre MIT-forskare. 1997 kom till sist Cocks forskningsrapport ut, men han fick ingen del av det tidigare patentet (vad jag har förstått). Det lustiga är att man under en längre tid inte fått använda denna krypteringsmetod med tillräckligt stora nycklar (ökande dekrypteringssvårighet) inom USA, samt att man inte fått skriva ett program som krypterar/dekrypterar med denna metod i USA, för att sedan låta någon i ett annat land kopiera programmet - det har setts som att smugla militärhemligheter.**

*Namngiven av de amerikanska patentinnehavarna: Ron Rivest, Adi Shamir and Len Adleman. patent

**Vidare läsning kan ske, samt viss "faktainsamling" har skett på wikipedia samt i boken Kodboken av Simon Singh, (Norstedts 1999), ISBN: 91-1-1300708-4. Alltså inte genom egna studier, eller genom ren faktainhämtning!

[DQ-20]

Ja, får jag ge min syn på detta också då.

-- snip --

Oj, det blev visst ett forskningspolitiskt inlägg, hoppas att det var ok.

Ja det var ok, eftersom det beskriver verkligheten. Minskningen av fasta forskningsresurser till förmån för korta pengar från forskningsstiftelserna är ett verkligt problem i Sverige idag. Det är så stort att t.o.m ansvariga politiker börjar inse vad unversiteten länge vetat: man kan inte ha en fri och långsiktig forskning och man samtidigt har ambitionen att styra den med hjälp av kortsiktig finansiering på projektbasis.

För övrigt: utvärdering av forskning är en grannlaga uppgift och det tycks bli fel hur man än gör. Rigida kvantifierade mått blir lika fel som en rent klinisk bedömning. Som betyg ungefär. Men måtten har styreffekt och det får man inte glömma är nog så viktigt. Om det finns tydliga kriterier om t.ex. publikationer i högt rankade tidskrifter så får man fler publikationer av det slaget och det är ju i sig bra (om man tycker det är viktigt). Vad man missar är svårare att bedöma.

/D

[niklasz]

Det mest närliggande problemet med utvärdering av forskning är antagligen att det kräver betydande resurser. Normalt sett har granskarna inte den tid som krävs för en riktigt omfattande granskning. En riktigt gedigen granskning av forskningen kan nog i praktiken bara göras av forskare, och skulle därmed reducera den tid som kan läggas på forskning.
Detta problem till trots vill jag nog mena att det åstadkoms betydande mängder goda forskningsresultat. Hederlighet och noggrannhet hos den enskilde forskaren eller forskningsgrupperna har lett forskningen långt.

[PerStromgren]

... och allt detta för att

Det vore kul att läsa någon text av iö som inte är en del av debatt här eller i Molt. Har Ingvar publicerat några artiklar någonstans?

Svaret har vi fått och det är nej, förutom MoLt. OK.

Förutom att glädja mig med en text , kan jag dock inte förstår varför någon forskare kan vilja undanhålla resten av världen sina resultat och vedermödor, även om det inte är akademisk forskning? Vill vederbörande inte ha en debatt om, och hjälp med att verfiera eller falsifiera, sina teser?

Jag är självklart inte ute efter att kritisera Ingvar, det har jag absolut ingen grund för, det är verkligen av nyfikenhet jag frågar!

Jag är för övrigt hyggligt insatt i hur den akademiska foskningsvärlden fungerar, utan att själv vara forskare, och kan vidimera Svantes bild.

[i]

För övrigt: utvärdering av forskning är en grannlaga uppgift och det tycks bli fel hur man än gör. Rigida kvantifierade mått blir lika fel som en rent klinisk bedömning. Som betyg ungefär. Men måtten har styreffekt och det får man inte glömma är nog så viktigt. Om det finns tydliga kriterier om t.ex. publikationer i högt rankade tidskrifter så får man fler publikationer av det slaget och det är ju i sig bra (om man tycker det är viktigt). Vad man missar är svårare att bedöma.

/D

Man får helt enkelt inse att satsa på forskning är som att satsa företagsideer för riskkapitalbolag (tänker då mer på den amerikanska stilen, inte den svenska bluffen). Dvs minst 9 av 10 försök är missar. Av resten bär sig 2/3 hyggligt och 1/3 av resten är fullträffar. Typ.

Det gäller att ha en god personkännedom och gott omdöme och sedan satsa ordentligt ! Och sedan ha tålamod i flera år, minst.

[patrikf_inaktiv]

Det kanske är så att jag och en del andra tolkar IÖ´s vetenskapsliknande retorik lite för bokstavligt.
Oavsett syftet med att använda vetenskapliga attribut så tror jag att han med hjälp av dessa har lyckats med att skapa ett stort förtroende för att alla hans resonemang kring "hifi" är helt vetenskapligt förankrade och objektiva.
Det förtroendet är en psykoakustisk egenskap som bidrar till att INO-högtalarna upplevs låta bra.
På samma sätt som att kablar som man tror "löser mystiska problem" får audiofilen att uppleva förbättringar många fall.
Precis som det brukar framhävas i fallet med kablar så är det ju inte bara ljud som påverkar en hörselupplevelse. Givetvis har fysiska faktorer större del i upplevelsen av skillnad mellan högtalare än mellan kablar...

Men vad spelar det för roll?
Det är ju trots allt upplevelsen som räknas !

[Maarten]

PatrikF: Kan så vara, -jag har tänkt tanken du beskriver ovan men jag ger den inte något dominerande utrymme.

Visst finns möjligheten att, som du antyder, folk köper ett koncept vilket endast är andra sidan av myntet (vetenskaplighet i motsats till flum) och att den grundläggande placebo-mekanismen finns kvar, - i en mer raffinerad form. Jag är övertygad om att så är möjligt MEN frågan faller när man använder blindtest etc, dvs mer vetenskapligt inriktade angreppssätt. (Hur enskilda individer beter sig är ovidkommande och inget att dra slutsatser från.)

Att IÖ är skicklig retoriker tycker jag är tydligt, vilket både kan förtydliga slutsatser, förhöja betydelser, samt inflika värderingar. Hur man förhåller sig till detta är personligt. Jag anser dock att man bör försöka rikta fokus mot fakta så mycket det går, så att man varken dras med av skickligt skrivna texter, eller repellerar för att inte 'riskera att känna sig lurad' eller osäker. Det går inte att komma ifrån att var och en har sitt egna ansvar för kunskapsinhämting, val och värderingar. Om man behöver hjälp, kan man be om den eller komma med sakinvändningar. Jag tycker att du inte lyckats med det sistnämnda.

När jag har frågat IÖ har svaren ofta varit utförliga och har inte motsagt grundläggande 'fakta' jag lärt mig på annat håll. I ett flertal fall där ny info har kommit fram har argumenten ofta verkat vettiga och genomtänkta såvitt jag kan bedöma. Således finner jag inga skäl till att misstro, även om jag ibland efter en tid har värderat betydelsen av enskilda slutsatser annorlunda än vad IÖ har gjort, dvs givit dem en annan vikt. (Detta kan vara svårt.)


Att du vill att IÖ skall publicera sig är gott, men vad är syftet bakom denna önskan? Är det för att du vill ha en annans oberoende och insatta bedömning? Vill du att resultaten skall utsättas för 'kritisk' granskning? Är det för att slippa från en egen osäkerhet?
Jag vill också att resultaten skall publiceras, men kanske av andra skäl än du? Jag vill det för att jag tror/tycker att det är ett arbete som inte bör glömmas bort, utan tvärtom komma till användning även i framtiden.

Slutligen är det inte säkert att en oberoende gransking är av godo. Om den är okunnigt genomförd gör den mer skada än nytta och de flesta personer har inte sakkunskap att kunna sålla bland motsägelsefulla slutsatser och åsikter. Det blir dessutom ett stort arbete att korrigera felaktigheter. Generellt tycker jag att det är ett problem idag att det utförs så mycket undersökningar inom många områden, att bruset blir stort och det är svårt att sålla. Folk blir ibland mer förvirrade. Samtidigt tycker jag inte att det sistnämnda är ett skäl till att hålla tillbaka saklig information, tvärtom behövs den som motvikt. Jag nämner detta för att det nog inte är så enkelt att publicera resultat?


Till sist lite off-topic: Även jag uppfattar att det har gått inflation i utbildning och det kan nog slå igenom lite på högre nivåer också?

[Mayro_inaktiv]

markih

Eftersom jag nu inte komenterar en person här så kan jag skriva...

Menar du att man inte för risken att en ev okunnigare skall misstolka inte kanske bör visa upp sina resultat för granskande av oberoende personer

DET min vän är om något en konstig åsikt det.. Forkning skall kunna så snart den åberopas även kunna verifieras samt granskas.. Allt annat är enbart snack som du säkert inser..

Annars kan ju vem som helst påstå vad som helst i stort sett..

Och att sedan ev en okunnigare misstolkar är väl en del av skälen till att man då KAN fråga samt diskutera funt forskandet samt resultaten...

Då dom uppvisas eller dokument utlämnas osv för oberoende granskning..

Så jag ditt inlägg kapsejar rejält i sin helhet därmed.. Inget illa ment där. men jag måste ju komentera detta underliga synsätt ändå..

[niklasz]

Mayro, läs markihs inlägg en gång till så ser du att du inte gett det en rättvisande beskrivning och att din invändning inte är relevant.

patrikf, vad menar du med "vetenskapsliknande retorik"?

[Svante]

Slutligen är det inte säkert att en oberoende gransking är av godo. Om den är okunnigt genomförd gör den mer skada än nytta och de flesta personer har inte sakkunskap att kunna sålla bland motsägelsefulla slutsatser och åsikter. Det blir dessutom ett stort arbete att korrigera felaktigheter. Generellt tycker jag att det är ett problem idag att det utförs så mycket undersökningar inom många områden, att bruset blir stort och det är svårt att sålla. Folk blir ibland mer förvirrade. Samtidigt tycker jag inte att det sistnämnda är ett skäl till att hålla tillbaka saklig information, tvärtom behövs den som motvikt. Jag nämner detta för att det nog inte är så enkelt att publicera resultat?

Mm, vetenskapsvärlden har nog ändå fastnat för att peer-reviewing är det effektivaste/vettigaste/bästa sättet att granska innehållet i vetenskapliga artiklar. Det innebär att andra forskare inom samma område granskar innehållet. På så sätt får man de bästa möjliga granskarna, nämligen de som forskar på samma sak. Det här är bra, men inte helt problemfritt. I en konkurrenssituation mellan forskargrupper kan en granskare i princip sätta käppar i hjulen för sin konkurrent genom att såga en artikel. Det finns exempel på när detta har hänt och det är förstås tråkigt, men jag ser det mer som ett problem med konkurrensutsättningen än reviewsystemet. Och redaktören på tidskriften (han/hon som letar reda på granskare för artiklarna) bör kunna se såna här situationer och hantera dem vettigt.

[Maarten]

Nej Mayro det menar jag inte riktigt. Jag menar generellt att vem som helst kan påstå vad som helst och den som påstår något är fri att förankra påståendet eller inte. Likaså är den som bekaktar ett påstående helt fri att värdera detta utifrån de fakta som framkommit.
Självklart vill jag gärna se för mig tillräckligt mycket fakta för att jag tycket att jag kan dra en slutsats. Det är dock alltid en avvägning, för till syvende och sist har man begränsad tid och får nöja sig med att det jag vet hittills verkar vettigt osv.
Jag tror heller inte att en oberoende granskare kan ersätta egen kunskapsinhämtning.

Sedan finns det ju i akademikervärlden en mängd kontrollmekanismer (som har nämnts), vilka syftar till att kontrollera resultaten. Det har liksom blivit en 'de-facto standard' för hur det bör gå till. Jag tror dock inte att ordet 'forskning' är namnskyddat eller måste innebära just detta förfaringssätt.

EDIT: Bra förtydligande Svante! Det är ju inte så att jag är emot granskning, jag ville bara argumentera för att det kanske inte alltid är problemfritt.

[Mayro_inaktiv]

Jo men det är vid oberoende granskande resultaten börjar diskuteras öppet.. Och detta kan ju omöjligt vara fel om forskaren hänvisar till sin forskning. Då MÅSTE man kunna verifiera sig även via visa upp den så man KAN disikera samt diskutera.. Samt forskaren förklara osv...

Analyser är INTE av ondo. Se bara på alla dopm forskare som numera synas i sömmarna och det visar sig dom myglat hit o dit..

Det sker ju hela tiden..

Så fortfarande anser jag du är lite av banan här..

och jag är visst på ämnet i inlägget jag komenterade niklaz...
Så läs du i stället så kanske även du lär dig en del här av texterna som skrivs..Men före detta kanske du bör sluta läsa mitt nick och bara skriva nåt.. Då kanske du även får förmågan att se VAD jag skriver.. en bra start kanske för dig..

[niklasz]

Mayro, vad vill du egentligen ha sagt med detta:

och jag är visst på ämnet i inlägget jag komenterade niklaz...
Så läs du i stället så kanske även du lär dig en del här av texterna som skrivs..Men före detta kanske du bör sluta läsa mitt nick och bara skriva nåt.. Då kanske du även får förmågan att se VAD jag skriver.. en bra start kanske för dig..

Jag skall tydligen läsa i stället för … ja, i stället för vaddå? Tror du inte jag läser inlägg på detta forum?
Men jag skall sluta läsa ditt nick och bara skriva nåt? Menar du att jag får förmågan att se VAD du skriver genom att sluta läsa ditt nick och bara skriva nåt?
Vad är det jag ska få en bra start på? Vad är det jag inte startat, men som jag borde ha startat?

[Mayro_inaktiv]

men markih. Jag ville enbart ge min syn på att du skrev som du gjorde.. Det var aningen lite olikt din vanliga stil..

Så jag har sagt mitt där för nu. Så slipper andra lägga sig i så diskutionen svänger av till annat än den avses till.. Fler än niklaz har ju svårigheter att konsentrera sig då dom ser mitt nick. O värre är det ju då ämnet ligger på inodelarna syns det som..

jaja.. Hoppas du inte tog illa upp markih för jag ändå ville markera att du aningen var av banan för en normalare syn av forskande fakta samt analys runt om dom framkommna samt ev refererade fakta man påstår sig uppnått osv..

Sådant SKALL alltid kunna styrkas samt analyseras.. alltid. Sådant skall INTE överlämnas till forskaren att avgöra relevans eller resultat HAN anser..

Samt det skall om det refereras till resultaten kunna verifieras för analys också oavsett kunskapen hos den som vill undersöka..

[Mayro_inaktiv]

Mayro, vad vill du egentligen ha sagt med detta:

och jag är visst på ämnet i inlägget jag komenterade niklaz...
Så läs du i stället så kanske även du lär dig en del här av texterna som skrivs..Men före detta kanske du bör sluta läsa mitt nick och bara skriva nåt.. Då kanske du även får förmågan att se VAD jag skriver.. en bra start kanske för dig..

Jag skall tydligen läsa i stället för … ja, i stället för vaddå? Tror du inte jag läser inlägg på detta forum?
Men jag skall sluta läsa ditt nick och bara skriva nåt? Menar du att jag får förmågan att se VAD du skriver genom att sluta läsa ditt nick och bara skriva nåt?
Vad är det jag ska få en bra start på? Vad är det jag inte startat, men som jag borde ha startat?

nej du läser inte inläggen.
punkt..

[patrikf_inaktiv]

PatrikF: Kan så vara, -jag har tänkt tanken du beskriver ovan men jag ger den inte något dominerande utrymme.

Visst finns möjligheten att, som du antyder, folk köper ett koncept vilket endast är andra sidan av myntet (vetenskaplighet i motsats till flum) och att den grundläggande placebo-mekanismen finns kvar, - i en mer raffinerad form. Jag är övertygad om att så är möjligt MEN frågan faller när man använder blindtest etc, dvs mer vetenskapligt inriktade angreppssätt. (Hur enskilda individer beter sig är ovidkommande och inget att dra slutsatser från.)

Vilken fråga menar du faller?

Att IÖ är skicklig retoriker tycker jag är tydligt, vilket både kan förtydliga slutsatser, förhöja betydelser, samt inflika värderingar. Hur man förhåller sig till detta är personligt. Jag anser dock att man bör försöka rikta fokus mot fakta så mycket det går, så att man varken dras med av skickligt skrivna texter, eller repellerar för att inte 'riskera att känna sig lurad' eller osäker. Det går inte att komma ifrån att var och en har sitt egna ansvar för kunskapsinhämting, val och värderingar. Om man behöver hjälp, kan man be om den eller komma med sakinvändningar. Jag tycker att du inte lyckats med det sistnämnda.

Nej, att komma med sakinvändningar kan inte komma ifråga förrän man vet hur den som påstår nåt har kommit fram till sina uppgifter. Dvs under vilka premisser antagandet gäller.

Att du vill att IÖ skall publicera sig är gott, men vad är syftet bakom denna önskan? Är det för att du vill ha en annans oberoende och insatta bedömning? Vill du att resultaten skall utsättas för 'kritisk' granskning? Är det för att slippa från en egen osäkerhet?
Jag vill också att resultaten skall publiceras, men kanske av andra skäl än du? Jag vill det för att jag tror/tycker att det är ett arbete som inte bör glömmas bort, utan tvärtom komma till användning även i framtiden.

Jag vill det både för att jag inte tycker att det ska glömmas bort om det förtjänar ett bättre öde. Den andra anledningen är att det handlar om påståenden i ett ämne som jag är väldigt intresserad av och som jag vill kunna bedöma värdet av själv.

Med inlägget jag skrev tidigare ville jag ha sagt att jag hellre vill sortera och utbyta information och lära mig det som går av IÖ, än att jaga honom (förgäves) efter "bevis" på vissa påståenden.

NiklasZ:
Med "vetenskapsliknande retorik" menar jag språkbruk som ska ge intryck av vetenskaplighet.

[zkoa]

Partik, du blir nog tvungen att jobba lite själv för att lära dig någonting. T.ex. ta en grej som IÖ har sagt som du inte förstår och prova att få svar genom att fråga andra kunniga inom området. Det finns massor med duktiga fysiker som kan hjälpa dig i fall IÖ inte har tid/lust att svara själv. Ingen garanti att alla kan svara på allt men det är en bra början iaf

[nl1970]

ville jag ha sagt att jag hellre vill sortera och utbyta information och lära mig det som går av IÖ,

Varför? har du god information så publicera den i stället för att hålla på den och vilja ha något i utbyte.