Till en femkanalig förstärkare passar ju ett infraX-10 som hand
i handsken.
Typ; en modul per finger!
Räcker det inte kan man bygga ut till infraX-15. Förstärkarna
kan faktiskt driva tre parallellkopplade basar utan större prob-
lem.
Men det går även alldeles utmärkt att driva en modul per för-
stärkar-kanal medan den sista kanalen får driva två moduler,
som du själv föreslår. Gain påverkas inte nämnvärt av ens en
trippel infralast. Dämpfaktorn är ju hög hos de där stegen.
Men visst kan det kännas känslomässigt fel att koppla på det
viset...
Jag skulle inte göra det själv. Det känns fel att en
kanal av fem går varmare, tycker jag.
Ett ytterligare alternativ är att köra infraX-8 och använda de
fyra första kanalerna till det, och få en över till dialogkanalen.
Det sista alternativet jag tänkte nämna är att köra infraX-5.
Men monokopplar dem normalt. Då försvinner dock möjligheten
som cr80-filtren erbjuder, att köra stereo i basen. Självklart så
kan man köra 3+2-stereo, men basljud som ligger i bara en av
kanalerna kommer då att bli ca 3,5 dB starkare än de som legat
i bara den andra kanalen, om systemet har justerats för jämn
arbetsfördelning mellan basarna (och på så vis bör man ALLTID
justera om man bryr sig om att minimera distorsionen).
Lösningen på även detta problem är att göra en passiv mono-
koppling för den mittre infraX-modulen, vilket kan åstadkommas
med två motstånd.
De två vänstra modulerna spelar alltså vänster kanal, de två
högra spelar höger kanal och den i mitten spelar V+H -6dB.
Med ren monosignal spelar alla moduler då likandant men med
en ren enkanal-signal spelar två och en halv modul. En sådan
koppling fungerar faktiskt prima - och samma koppling kan jag
sålunda rekommendera om man väljer infraX-10-lösningen.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
